Idag åtar sig unga idrottare hårda träningsprogram redan i tidig ålder, vilket innebär hård träningsbelastning samtidigt som de fortfarande växer. Detta ställer höga krav på dessa individers nutritionella status. Självrapporterade kostregistreringar bland unga idrottare visar ofta att intagen av energi och kolhydrater ligger under rekommenderade nivåer.Syftet med denna studie är att undersöka om unga innebandyspelare, antagna till NIU-innebandy, har ett adekvat energi-, makronutrient- och vätskeintag i förhållande till kostrekommendationer anpassade för unga innebandyspelare. Vidare har det undersökts om ett kompletterande energisupplement har kunnat ge dessa idrottare ökad fysisk prestationsförmåga och/eller ökad egenupplevd fysisk förmåga.Deltagarnas energi-, makronutrient- och vätskeintag har vid två tillfällen uppskattats med hjälp av vägda 3-dagars kostregistreringar. Deltagarnas energiutgifter har estimerats med hjälp av 3-dagars aktivitetsdagböcker och accelerometrar.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.    Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka..

Studier visar att matematikundervisningen i skolan präglas av enskilt arbete utifrån läroböcker. Samtidigt framhåller rapporter från Skolverket samt styrdokumenten betydelsen av andra kvalitéer, så som kommunikation och laborativa arbetsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka för och nackdelar med ett laborativt arbetssätt på gymnasial nivå, med fokus på kommunikationens betydelse i en aktivitet. Metoderna som används vid studien är kvalitativa i form av observation och intervju. Studien omfattar en fallstudie där fem grupper bestående av gymnasieelever studerats, varav en i huvudsak.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkända forskningen om att affekter har en betydande roll för inlärning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslår att hur elever förhåller sig till sina affekter spelar en avgörande roll vid problemlösning. Vi genomförde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans läste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlösningsuppgifter som konstruerades för att utmana de föreställningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlösning: Att en matematisk lösning alltid ska innehålla tal och att matematik färdigheter mestadels består av att man skall veta och komma ihåg vad som ska göras. Under intervjuerna såg vi återkommande tendenser till att dessa föreställningar förekommer och påverkade elevernas tillvägagångssätt och förmågor vid problemlösning.

Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i ämnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi är en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och används flitigt inom t.ex. bankvärlden. När du handlar med ditt kort eller använder din e-legitimation används RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och säkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker används också RSA-kryptogra fi för att både den som betalar och den som får betalt ska vara säkra att allt går rätt till.Boken är uppdelad i fyra kapitel.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader.Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Från 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma från 30.7 procent till 46.6 procent. I dagsläget har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare är förenat med låg livskvalitet. Övervikt och fetma är också riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhället.

Det här arbetet är en studie om hur elever på det tredje året vid det musikestetiska programmet ser och upplever det musikaliska framträdandet. Vi har fördjupat oss i vad estetik, kommunikation, lärande, musikalitet, planering och framträdanden är. Det här är viktiga begrepp som redogörs i arbetet och de fungerar som en bakgrund för vårt syfte. Syftet med studien var att klargöra vilken roll planering och genomförande av musikaliska framträdanden har. Vad framträdanden bidrar till och om elever uppfattar framträdandet som ett mål eller medel i undervisningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta påmind i samhälls- och mediadebatten. Dagens västerländska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonåren är fokuseringen på kroppen mer påtaglig än under någon annan del i livet. Strävan efter det slanka idealet är svårt att uppnå och kan medföra att individen inte förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att få en bild av och jämföra kroppsuppfattningen hos unga kvinnor som går på gymnasiet i Luleå respektive Jokkmokk.

Syftet: Syftet med uppsatsen är att få svar på hur kränkning kan se ut på de yrkesinriktade programmen. Hur elever uppfattar kränkningar inom deras program, och hur tycker de att skolan ska agera för att motverka kränkningar. Hur stor del har skolmiljön och könens roll för att motverka kränkningar och mobbning.Metoden:Metoden vi valde var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, för att på så sätt komma närmare informanterna och deras erfarenheter gällande kränkningar och mobbning inom skolans lokaler. För att få svar på detta intervjuade vi åtta elever inom fyra olika yrkesprogram. Två elever på Handelsprogrammet, två stycken på Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Inaktivitet har blivit ett stort problem i dagens stillasittande samhälle och stor vikt läggs på de intellektuella färdigheterna. Konditionsträningens positiva påverkan på de kognitiva funktionerna har under de senaste åren studerats och resulterat i ett flertal artiklar rörande ämnet. Den forskning som bedrivits har undersökt den kortsiktiga påverkan av kognitionen. Syftet med denna studie var att undersöka den omedelbara påverkan på de kognitiva funktionerna: resonemang, koncentration och uppmärksamhet efter högintensiv konditionsträning samt se om en ökad kondition förbättrade kognitionen hos friska unga vuxna. Syftet med undersökningen uppnåddes genom en kvantitativ single system experimental design studie där författarna gick in som deltagare.

Bakgrund: Regelbunden träning är viktig för både fysiskt och psykisktvälbefinnande. För att bibehålla en regelbundenhet i träningen krävs det ettengagemang och en motivation. En person kan motiveras av både inre ochyttre faktorer beroende på personens intresse. Trots att människor tenderaratt vara mer stillasittande, tycks intresset för träning och hälsa öka. Inteminst syns detta på sociala medier, där bilder och inlägg medträningsbudskap förmedlas frekvent.

Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid.