Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vistelse i natur kan bidra till förbättrad hälsa och att det finns ett samband mellan människors aktivitetsnivå, psykiska hälsa och tillgång till naturmiljöer. Idag startas allt fler verksamheter både inom privat företagande och inom offentlig regi där natur används som en resurs för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Eftersom fenomenet är ganska nytt saknas beskrivningar av området. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur natur och hälsofrämjande arbete bedrivs av olika aktörer i Sverige. Metod: Kvalitativ ansats valdes som datainsamlingsmetod.

This essay explores the economical and social paradigms surrounding one of the most influentialNordic border dynastic noble families in the second half of the fifteenth century - the AxelssonTotts. How mercantile possibilities and opportunities offered to them, reflected on their politicalactions and social bands. The Axelsson brothers of the Tott Dynasty would become of one of themost powerful noble families within the Nordic Union between 1444 och 1487.Axel Pedersen (Tott) would through well chosen marriage alliances into the noble families of bothDenmark and Sweden, and with political prowess lay the foundation for one of the most dynamicfamily empires of the fifteenth century. In the year 1442, the Axelsson brothers swore loyalty toeach other; to protect and defend their mercantile and economical interests in Denmark andSweden. They would eventually control the trading routes in the border areas of the Union, and byexploiting the political chaos within the Union they would gain access and influence to the landtrading routes for export and import within the Union and the shipping export routes in the BalticSea allowing them access to the Russian market through Finland and Estonia.The island of Gotland, with its tactical and important geographical position in the Baltic Seabecame the key to the Nordic Union.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera räntebeläggning på periodiseringsfond genom att se hur svensk regleringspolitik inom redovisning har utvecklats och vad ränte¬beläggningen på periodiseringsfonder får för konsekvenser för företag. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvalitativ undersökning. Uppsatsens ansats har varit deskriptiv. Uppsatsens primär¬data består av 10 intervjuer med revisorer. Författarna har inspirerats av Sten Jönssons urvalsprocedur i boken Eliten och normerna, då vi försökt finna en redovisningselit.

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.

Majstorovi?, Z. Utsöndring av stenbildande substanser i urin ? kan stickprov er-sätta dygnsmängder? Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde Bio-medicinsk laboratorievetenskap, 2011. Syfte.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

The aim of this master thesis is to analyze how and why Scandinavian-American history has been used in exhibitions in both Scandinavia and the United States after the end of the Great Migration. More specifically, the thesis deals with the Swedish and American exhibitions of the controversial Kensington Rune Stone, discovered in Minnesota in 1898. Despite the fact that its authenticity has been disputed by academic expertise, it has been displayed by many prominent actors. The Rune Stone is one of many purportedly pre-Columbian artifacts found in the United States. Moreover, it is an identity marker, harboring many kinds of identity constructions. The thesis therefore focuses on the meanings that the Rune Stone has been charged with since its discovery, as historical culture and in specific exhibits, on how it has been displayed, and on why it has been exhibited at  national museums in both Sweden and the United States. The principal source materials are five exhibitions of the Kensington Rune Stone.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om IFRS 3 efterlevs i svenska börsnoterade företag och om därmed en ?korrekt? bild av förvärven ges när det gäller identifiering, värdering och särredovisning av de immateriella tillgångarna. I litteraturgenomgången redogörs för konvergensprojektet. Det görs även en beskrivning av väsentliga förändringar i redovisning av förvärv enligt IFRS 3. Värderingsmetoder för värdering av immateriella tillgångar till ett verkligt värde återges.

Detta examensarbete är skrivet vid den s.k. A-härden i Göteborg, på uppdrag av SKF Sverige AB. A-härden härdar i dagsläget ringar, brickor samt stora rullar åt framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingår sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder A-härden bör ta när den nya D-härden kör igång för fullt vid halvårsskiftet 2005.

Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.

Hampan har på senare tid blivit allt mer intressant då den har många användningsområden både inom energiframställning och inom tillverkningsindustrin. Problemet är hur man ska skörda den på bästa sätt. Att låta den frystorka över vintern och skörda den på våren är ett mycket intressant alternativ, men vilken skördemetod man ska använda är inte självklart. Spill vid vårskörd av hampa är ett problem både med liggande gröda och smulning av det torra materialet. I detta arbetet har vi gjort ett praktiskt försök där vi tog fram en försöksplan på hur man ska mäta spillet vid skörd och sedan fick genomfört detta på Alnarps Mellangård.

Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ?en skola för alla?.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.