Den 6 mars avslöjade Ekot att Sverige har ett samarbete med Saudiarabien om att bygga en vapenindustri i landet. Efter avslöjandet följde en omfattande rapportering i medierna. I denna uppsats undersöks den rapportering som följde i Ekot, Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda och Norrländska Socialdemokraten veckorna efter avslöjandet.Idag arbetar medier med flera publiceringsplattformar och journalisterna jobbar mot en ständig deadline. När en stor politisk affär avslöjas vill alla medier skriva om händelsen men det finns ont om tid att producera eget material. Då händer det ofta att samma källor, personer som får komma till tals och gestaltningar används i flera medier.

Vid drivning av ortar i underjordsgruvor används ofta en skrotningsrigg för att rensa lös sten från väggar, tak och gavlar som har blivit kvar efter skjutning. Detta görs för att frilägga friskt berg som sedan förstärks och området blir därmed säkrare att arbeta i. Arbetet har utförts hos LKAB i Malmberget som använder skrotningsriggar från JAMA Mining Machines AB av modellen SBU 8000. Projektet har handlat om sprickbildning i bommen på skrotningsriggarna eftersom det är ett vanligt förekommande problem för LKAB och resulterar ofta i driftstopp och onödiga kostnader. Målet har av tidigare nämnda orsaker varit att utreda om orsaken till sprickbildning är kopplat till utmattning, enstaka höga laster eller vibrationer vid egenfrekvenserna.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

Sweden signed, in 1992, the Convention on Biological Diversity (CBD) and has thus assumed responsibility for the indigenous biodiversity. That also means that Sweden has a conservation responsibility for the Swedish Friesian (SLB) (SJV, 2007a). In a survey conducted by the Board of Agriculture (SJV) in 1996, it appeared that there were around 780 cows and heifers of the SLB breed (SJV, 1997). SJV did in 2006 a plan for the development of livestock genet-ic resources and the number of cows of SLB was estimated at approximately 200. This meant that the SLB was in need of being conserved and SJV assumed it would be categorized as threatened.The primary objective of conservation of a breed is to reduce the loss of the original genetic variation (Lacy et al., 1995).

Ljud och trädgård är kanske inte det första par man tänker sig som gifta men de tus historia kan spåras längre tillbaka i tiden än man kan föreställa sig. När jag bestämde mig för att skriva min kandidatuppsats om akustisk trädgårdskonst trodde jag att ljudinstallationer i trädgårdar och parker var ett nytt fenomen. En helt ny värld öppnade sig framför mina ögon då jag insåg att så inte var fallet. Konstgjorda ljudkällor, såsom gyllene fåglar och vattenorglar, har kommit och gått genom tiderna medan naturliga ljud, såsom vind och fågelsång, bestått. När det kommer till vår egen tid är trädgårdsljud, även om moderna material och tankesätt används, en konstform som starkt präglas och inspireras av sin historia. Du kan skapa olika sorters ljudmiljöer i din trädgård beroende på vad du väljer att använda för material.

Detta examensarbete är genomfört åt Sandvik Mining and Construction inom ramen för det statliga samarbetsprojektet MinBaS II. Sandvik Mining and Construction är ett av Sandvik koncernens affärsområden och har en världsledande position på marknaden för maskiner och tekniska lösningar för bergbrytning m.mMinBas II är ett samarbetsprojekt mellan ett stort antal företag och universitet där staten står som huvudman och löper till 2010.Uppgiften med examensarbetet var att se om det fanns någon metod för att kartlägga de interna transporterna och beräkna deras energiåtgång i en bergtäckt. I brist på en befintlig skulle det tas fram en ny metod och sedan testa denna genom att genomföra fältstudier i en bergtäkt tillhörande Skånska Makadam AB för att sedan göra beräkningar på energiåtgången där.Volvo CE har under arbetet ställt upp med information och även givit oss SiteSimulation, ett simuleringsprogram för simulering av användning av deras maskiner.En del av arbetet var också att utreda hur energiåtgången ändras om förkrossen placeras på en högre respektive lägre nivå än det ställe där bergbrytningen genomförs.För att införskaffa underlag till beräkningarna har fältstudier genomförts i Skånska Makadam AB:s bergtäkt. Där gjordes bl.a. uppmätningar av den fysiska miljön som t.ex.

Idag brottas en del av Sveriges kommuner och kyrkogårdsförvaltningar med något som populärt kallas för underhållsskulden. Skulden uppkommer på grund av bristande underhåll av olika skötselprodukter samt bristande ekonomisk planering. Hårdgjorda ytor är något det finns mycket av runt om i landets kommuner och förvaltningar vilket det här arbetet handlar om. Syftet är att ta reda på vilka underhållsbehov asfalt, grus samt betongmarksten och natursten kräver samt hur kostnaderna ser ut för underhållet av dessa ytor. Genom en litteraturstudie och en intervju undersöks de olika materialen och problematiken runt dessa. Vidare räknas underhållskostnader ut med hjälp av ett datorprogram som heter KP-fakta. Det framkom att väder, temperatur och mänsklig påverkan i form av trafikbelastningar med mera är de faktorer som står bakom många skador och defekter på de jämförda ytorna.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Att människan blir påverkad av miljön hon har omkring sig är ingen ny idé, och att vi mår bättre i naturmiljöer än i andra miljöer är också något man har trott länge. På senare tid har det kommit platser i form av hälsoträdgårdar som är skapade just för att göra så att vi mår bättre. Det finns både rehabiliteringsträdgårdar där man aktivt arbetar i trädgården för att må bättre, restorativa trädgårdar där det är miljön som ska påverka till att människor mår bättre och rehabiliteringsträdgårdar där både miljön och aktivt arbete ska verka för att få människor att må bättre. I detta arbete ligger fokus på själva mljöns påverkan på människor utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra restorativ trädgård kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie över olika teorier om varför människor mår bra i naturmiljöer, vilka utemiljöer och element människor tycker bäst om, och olika förslag över vad en restorativ trädgård bör innehålla. Samt även en fallstudie över Hälsoträdgården i Torup, en befintlig hälsoträdgård där den restorativa aspekten har en stor roll.

Ringrösen är en kategori rösen som förbryllar många. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger på moränhöjder på Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestät utan oftast finns domarringar och andra fornlämningar i dess omedelbara närhet.Idag är det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke från bebyggelse och nära vattendrag och våtmarker.Benämningen "ringsrör" finns på en karta från Vrigstadtrakten redan 1807 men blir på 1950-talet populärt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av Månsarp i Jönköpings kommun. Där ligger också det till ytan största ringröset med en diameter på omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som är upp till två meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gång in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse från ett "vanligt" röse är dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte är så lätt att uppfatta innan man befinner sig nära själva röset.

Ringrösen är en kategori rösen som förbryllar många. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger på moränhöjder på Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestät utan oftast finns domarringar och andra fornlämningar i dess omedelbara närhet.Idag är det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke från bebyggelse och nära vattendrag och våtmarker.Benämningen "ringsrör" finns på en karta från Vrigstadtrakten redan 1807 men blir på 1950-talet populärt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av Månsarp i Jönköpings kommun. Där ligger också det till ytan största ringröset med en diameter på omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som är upp till två meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gång in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse från ett "vanligt" röse är dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte är så lätt att uppfatta innan man befinner sig nära själva röset.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

Förorenade områden har visat sig vara ett allvarligt miljöproblem i hela världen, och enligt Svenska Naturvårdsverket finns det bara i Sverige cirka 40 000 förorenade områden. Många etablerade efterbehandlingsmetoder är resurskrävande och det finns ett behov att utveckla nya metoder som till exempel in situ-immobilisering vars syfte är att minska föroreningars spridning genom inblandning av tillsatsmedel i jorden. Nollvärt järn har visat sig effektivt för stabilisering av CCA-förorenad jord från träimpregnering, genom de kemiska reaktioner som sker mellan bildade järn (oxid)hydroxider och föroreningar. Men stabiliseringen påverkas av bland annat redoxförhållanden och organiskt innehåll i jorden. Från industrins sida är stabilisering av CCA-förorenad jord intressent eftersom det kan innebära nya användningsområden för deras produkter.

Detta arbete har genomförts på Outokumpu i Avesta som tillverkar rostfritt stål med fokus på specialprodukter. I Avesta finns månghundraårig tradition av metallhantering och man har tillverkat rostfritt stål sedan 1920-talet. I stålindustrin är mycket höga temperaturer vanliga, över 1200 grader Celsius förekommer på många ställen. De höga temperaturerna kräver att utrustning isoleras för att skydda omgivningen och minska energiförbrukningen som är en av de största kostnaderna. Detta har sedan lång tid i stor utsträckning skett med tegel och sten av olika slag men i samband med kraftigt stigande energipriser på 1970-talet blev andra lösningar intressanta och oorganiska fibrer började användas i större utsträckning.