En central tes i de flesta teorier om det goda samhället är att alla människor skall behandlas lika. All åtskillnad mellan individer måste vara befogad och undantag från regeln att lika fall skall behandlas lika måste vara väl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av såväl kvinnor som personer som ingår i etniska minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering är strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhällssfärer så som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rättsväsendet.

Denna uppsats syftar till att, ur ett lärandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn på lärande och organisation. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie som ställer lärandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala områden, i termer av decentralisering och mål- och resultatstyrning, innehåller goda förutsättningar för lärande. Dessa förutsättningar framställs implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svårigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

This essay tries to explain how Swedish donor organisations are working with democracy in foreign aid. Three case studies of Sida, LO-TCO Biståndsnämnd and Rädda Barnen aims to give an overview of Swedish donor organisations, their work with democracy aid, evaluation and the problems with foreign aid. With Carothers theory of democracy aiding I analyse the success of Swedish democracy promotion, how civil society contributes to democratizaion and how democracy is measured.I find that Swedish democracy aid overall is successful due to a wider perspective of the term democracy. When democracy involves human rights it gives the donor a possibility to work with democracy promotion in a more extensive area and especially in the civil society. The essay stresses the importance of being subjective when evaluating and that one have to focus on the definition of democracy in each specific case.

AbstractIn this theory-testing case study I will analyze and discuss the Gulf War which took place in the Middle East in 1990-1991 and has become an important topic for discussion among IR scholars in the post-Cold War era. The events that led up to the Gulf War, as well as the war itself, will be analyzed from two different perspectives; Realism and Liberalism. Within these differing theoretical frameworks I have chosen to use elements from, on the one hand, Classical and Structural Realism, and on the other hand, Idealism and Liberal Institutionalism. Focusing on these specific schools of thought I aim to derive essential, ?key?, concepts that will then be tested against empirical fact.The overall purpose of this study is to try to logically explain, through detailed analysis, the actions of the actors involved in the Gulf War and, in addition, why this war ever occurred.

This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.

Under 1990-talet förändrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett allt större inflytande på deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med två ideella organisationer på entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

I denna studie undersöker vi hur två utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrätten. Vi låter två diskurser som bottnar i FN-stadgans rättighet till självförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhållit sig till folkrätten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrättsliga beteende i dessa fall visar vi att båda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrättsliga termer. Vidare visar vi att folkrätten är ett tänjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjälp av en teori om att det internationella systemet i första hand är strukturerat av folkrätt förklarar vi det båda aktörerna säger folkrättsligt, medan det de faktiskt gör måste förklaras med hjälp av andra teorier inom internationell politik..

Kvalité i äldrevården är något det bland politiker talas väldigt mycket om, men som det ur ett vetenskapligt perspektiv relativt sett inte har skrivits mycket om. Sätten att organisera sin äldrevård runt om i landet skiljer sig vitt åt och säkerligen har detta effekter på kvaliteten. Ett sätt att organisera sin äldrevård är via kundvalssystem, där kunden får en vårdpeng som kunden väljer var och hos vem den vill bruka tjänsten inom kommunen. En kommun som kommit långt i sitt utvecklande av kundvalssystemet är Nacka kommun. Med hjälp av enkätundersökningar, intervjuer och andra empiriska studier har vi försökt att utvärdera om kvaliteten inom äldrevården i Nacka kommun har blivit bättre eller sämre sedan införandet.

While the call for regulations against greenhouse gas emissions are louder then ever before, demand for oil is also at an all time high. Oil companies face the dilemma of making sound business without being perceived as environmental villains. In this essay I will examine how BP, one of the largest companies in the world, broke rank with the industry and devoted itself to being an environmental friendly oil company. The actions and motives of this change will be evaluated through up-to-date theories about company motivation to environmental adaptation. We see that BP:s transformation can be well explained through Simone Pulvers theory about the socially embedded company.

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

Sedan Sovjetunionens fall har Sydkaukasus drabbats av en rad allvarliga konflikter. En av de allvarligaste och mest komplicerade konflikterna har utspelat sig i Abchazien i de nordvästra delarna av Georgien. Sedan kriget i början av 1990-talet har konflikten varit frusen.Pegg är en av de första och få att definiera begreppet de facto-stat, som är områden vilka i praktiken fungerar som självständiga stater men som inte är erkända av det internationella samhället och alltså saknar suveränitet. Vi applicerar de facto-begreppet och Cornells teori om autonomi som bidragande faktor till konflikt på Abchazien. Dessutom går vi igenom Peggs faktorer som gynnar uppkomsten av de facto-stater.

15th of December 2005 was a historical day for the Iraqi people when they could vote for the first time in a free referendum for the draft of the new constitution. The result showed that 79% accepted it. The Iraqi constitution has been criticized by many for its Islamic ascendancy. By giving Islam the role as the source for legislation, will make the situation worse for the Iraqi women, so it has been said.My aim with this Master thesis is not to evaluate weather or not Islam as a religion will undermine women's roll in the society. My ambition is rather to examine the constitution in order to see which kind of theory of citizenship it is inspired from and how will it affect the situation of the Iraqi women.

Det organiserade våldet i Colombia har på senare år förändrat karaktär och med utgångspunkt i den krigs- och konfliktteoretiska debatten skulle många fråga sig om denna förändring är så fundamental att det går att tala om en förändring av det organiserade våldets grundläggande logik. Det är just denna undran som har legat till grund för genomförandet av vår studie. Med utgångspunkt i de mest inflytelserika teoriernas grundläggande ståndpunkter har vi gjort en uppdelning vilket gör det möjligt att pröva om denna förändring har skett. I Colombias fall har det visat sig att landets integration i globaliseringsprocessen har förändrat de politiska och ekonomiska strukturer som omsluter den väpnade konflikten. Samtidigt förblir kampen om den statliga makten central för konfliktens utveckling.

Abstract1994 trädde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremål för en intensiv debatt mellan dess förespråkare ochmotståndare. Vi har i vår studie valt att uppmärksamma två sfärer i detmexikanska civilsamhället, som på olika sätt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa ärdelar av zapatiströrelsen samt nätverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen är EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att använda oss av begrepp från framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstånd mot neoliberal globalisering kanuppstå och artikuleras.

Traditionella modeller och inställningar till ledarskap har på senare tid blivit allt mer ifrågasatta. Delat ledarskap är en organisationsform på frammarsch som tar avsteg från den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebär att ha två personer i en organisation som delar på det formella ledarskapet. Den centrala frågan är huruvida delat ledarskap går att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara på frågan krävs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har på effektivitet, ansvarsutkrävande och ansvarstagande eftersom det är viktiga krav som ställs på offentliga organisationer.