Bakgrund: Många av de människor som kommer som invandrare, asylsökande och flyktingar till Sverige kommer någon gång i kontakt med sjukvården. Detta gör att sjuksköterskorna ställs inför möten med människor från andra kulturer, med en annan uppfattning om hur de vill bli omvårdade än vad sjuksköterskan är van vid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med människor från andra kulturer i den svenska vården. Metod: Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen är gjord på sex artiklar, och de har analyserats med hjälp av en innehållsanalys i fem steg.

Bakgrund: Jag har valt att skriva och undersöka om hur modersmålsundervisning kan påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och skolframgång. Mitt val av ämne har huvudsakligen påverkats av eget intresse men också av den aktuella debatten om modersmålsundervisning vara eller icke vara.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka om modersmålsundervisning kan ha ett positivt eller negativt inflytande på olika grundskoleelevers skolgång och framgång.Metod: För att få svar på arbetets frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod. Med litteraturgenomgången lyfter jag fram teorier och forskning inom flerspråkighet. Inom den empiriska undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer och frågeformulär. Med inspelningar av dessa intervjuer och insamling av olika data från elevernas skolresultat gör jag en analys.

QUASI-projektet är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska länder. QUASI-samarbetet fokuserar på forskning om jästceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmänheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lättbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmänheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras på en webbsida.

SAMMANFATTNINGBakgrund:I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt.Syfte:Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning.Metod:Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång.Slutsats:Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie.Nyckelord:Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys..

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever.Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förändra sättet människor skriver kommentarer på YouTube-videor. YouTube begärde nyligen att användarna skulle ange sina fullständiga namn. Användare är ännu inte skyldiga att ändra sitt användarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara på varför de väljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lät vi först användare svara på en enkät för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmärksamma kring deras sätt att kommentera på YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen händer i kommentarsfälten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer.

Det är ingen överdrift att Reportrar utan gränser betraktar Mexiko som ett av världens farligaste länder för journalister. Det finns ingen säkerhet. Av enkäten framgår det att förtroendet för polisen är i princip obefintligt. Många journalister har blivit hotade och känner sig oroliga för sig själva och sina familjer. Ingen går säker i städerna Tijuana och Juarez.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur gymnasieelever och elever från grundskolans tidigare år uppfattar att arbeta med sagor och berättande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lärande och läroprocessen. Till läroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmåga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmågan att lyssna samt förmågan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som läste första året samt en klass i årskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med båda klasserna.

Syfte: Att jämföra patientens totala stråldos och undersökningstid från metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knän med artrosfrågeställning.Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll där röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen fick skriva upp stråldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod på ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jämfördes genom en hypotesprövning där det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivå på fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i stråldos eller tid) höll.Resultat: Studiens nollhypotes för stråldoserna förkastades som hade medelvärdet 444,37 mGycm² (genomlysning) och 212,24 mGycm² (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades också som hade medelvärdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). Signifikansnivån för båda faktorerna var lägre än 0,001 och därför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna.Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen är den bäst lämpade metoden att använda stråldosmässigt medan genomlysningen är bäst lämpad tidsmässigt.

Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie? De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna.

Prevas AB har utvecklat ett lagerhanteringssystem som kallas Snitcher Warehouse. Programmet körs på handdatorer och används av lagerarbetare för att underlätta det dagliga arbetet. Applikationen innehåller bland annat funktioner för att hantera gods som inkommer till lagret, det hanterar också flera olika typer av plocklistor samt funktioner för saldo och inventering. Lagerhanteringssystemet körs mot ett affärssystem som heter Movex/M3.Affärssystemet är stort och komplext samt innehåller många fler funktioner än vad Snitcher Warehouse har användning för. För att kunna demonstrera och felsöka applikationen behövs en uppkoppling mot affärssystemet samt tillgänglig testdata i det.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De växer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar får de stärkt självkänsla. De kan då hjälpa sig själva bättre och förbättra verksamheten på ett positivt sätt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bästa, eftersom barnet tolkas då utifrån vad den vuxna tror sig veta, istället för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte Vår studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande på fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares och gymnasieelevers attityder gällande svensk litterär kanon. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i två närkommuner i Norrbotten och totalt fyra klasser som läser kursen Svenska B. Intervjuerna av lärarna begränsades till gymnasielärare som undervisar i ämnet svenska. Vår undersökning utfördes genom att kombinera två olika metoder: kvalitativa intervjuer bland lärarna och kvantitativa enkätundersökningar bland eleverna för att få en bredare bild av ämnet. Enkäten besvarades av 60 elever och intervjuerna genomfördes med fyra lärare.