Jag har valt att skriva om förhÄllandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benÀmns FjÀrde vÀgen. Anledningen till detta val Àr att jag i bÄda dessa traditioner, den jungianska och FjÀrde vÀgen, ser ett intressant kritiskt ifrÄgasÀttande av vÄr moderna tids uppfattningar om mÀnniskan och det mÀnskliga psyket. Jung framhÄller individuationsprocessen som en möjlighet att vÀxa till en fullödig mÀnniska.Inom den FjÀrde vÀgen betonas vikten av att ta sin situation pÄ allvar och att genom medvetet arbete och sjÀlvobservans skapa sig en riktig sjÀl.BÄda dessa skolor trÀder fram i en tid av stora och omskakande förÀndringar under början av 1900-talet. BÄda skolorna ifrÄgasÀtter den sjÀllösa massmÀnniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att rÄda bot pÄ tidens tillkortakommanden.Min avsikt Àr att undersöka deras syn pÄ mÀnniskan och mÀnniskans sjÀlsliga framÄtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium dÀr nya vinklar kan leda framÄt.Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilken syn pÄ mÀnniskan har de tvÄ riktningarna och vilka konsekvenser fÄr detta?Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn pÄ mÀnniskans sjÀlsliga utveckling och den som FjÀrde vÀgen skolan stÄr för? .

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever pĂ„ fordonsprogrammet. Ämnet lĂ„g nĂ€ra till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrĂ€desvis elever pĂ„ fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever Ă€r pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sĂ„dant som rör de yrkesförberedande programmen pĂ„ gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett Ă€mne som de sjĂ€lva har svĂ„rt att förstĂ„ ?nyttan av?.

Uppsatsen undersöker i vilka sammanhang som tidningarna Dagens Nyheter och Expressen skriver om den muslimska fastehögtiden ramadan. Studien genomförs med kvantitativ metod, med utgĂ„ngspunkt i nyhetsvĂ€rderingsteori. Åren som undersöks Ă€r 1995-2013, med nedslag vartannat Ă„r (1995, 1997, 1999 och sĂ„ vidare). Urvalsmetoden som anvĂ€nds Ă€r totalurval, dĂ€r alla artiklar med relevans för studiens Ă€mne har tagits med. Undersökningen innefattar sĂ„vĂ€l nyhetstext och notiser som opinionsmaterial.

Syftet med examensarbetet har varit att, med stöd av styrdokumenten, tidigare forskninng och tvÄ avhandlingar, försöka ge en bild över vad som lÀgger grunden till att bibehÄlla elevers intresse för matematiken. Forskningen visade att antalet elever som gÄr ut grundskolan med icke godkÀnt i matematik har ökat de senaste Ären. NÀr eleverna börjar skolan Àr det intresserade och motiverade. Att fÄ rÀkna, lÀsa och skriva tycker de Àr roligt. Allt eftrersom Ären gÄr avtar intresset, lusten och motivationen och framför allt dÄ till matematiken.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha lÀs- och skrivsvÄrigheter, vad det kan bero pÄ, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjÀlpa individen med sin inlÀrning nÀr det kommer till att hantera text, antingen att sjÀlv skriva den eller kunna lÀsa den. NÀr eleverna gör fÄ framsteg trots stora hjÀlpinsatser leder det sjÀlvklart till en enorm frustration hos eleven, förÀldern men Àven pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser frÄn pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen fÄ en större bild av individen och se sÄvÀl möjligheter som svÄrigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill sÀga som förklarar vad dyslexi Àr och vad det kan bero pÄ utifrÄn de olika synsÀtt som finns. Jag har Àven anvÀnt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssÀtt som inriktar sig pÄ lÀs- och skrivinlÀrning/trÀning och statliga utredningar sÄsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med tvÄ specialpedagoger för att fÄ en djupare förstÄelse för det arbetssÀtt som bedrivs i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats Àr det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knÀcka lÀskoden..

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor pÄverkan pÄ vardagslivet. Denna hÀndelse leder till olika sÀtt för personer att hantera och förstÄ det intrÀffade utifrÄn bÄde personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen Älder. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats har anvÀnts för att analysera litteratur i form av en sjÀlvbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att kÀnna förnekelse och stÀllas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förÀndrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstÄr, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svÄr situation, att beskriva motstridiga kÀnslor gentemot nÀra och kÀra och att uppleva tiden pÄ nya sÀtt.

SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNING EN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER HIEFA ISKANDARANI KHADIJE AL-RIFAI Iskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande pĂ„ en barnakutmottagning. En pilotstudie om förĂ€ldrars upplevelser. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad 2011. En sjuksköterska verksam pĂ„ en barnakutmottagning trĂ€ffar vanligen en hel del förĂ€ldrar och barn.

Problem: Kommunikation med patienter Àr en viktig del i hÀlso- och sjukvÄrdsarbete. DÀrför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Litteraturstudie dÀr 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rÀdsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

TrafiksÀkerheten Àr alltid aktuell och just nu satsas det mycket pÄ nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. VÄrt arbete syftar till att ta reda pÄ om de nya ordningsbotsbeloppen fÄtt den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmÀnheten reagerat pÄ de nya beloppen och i sÄ fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att fÄ fram dessa fakta sÄ genomförde vi snabb-intervjuer med allmÀnheten i UmeÄ.

Denna undersökning handlar om fem lÀrares inledande undervisning i lÀsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka metodval som lÀrarna gjort och hur de gÄtt tillvÀga i sin lÀs- och skrivundervisning i Ärskurs ett. LÀrare kan antingen vÀlja att anvÀnda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan ocksÄ anvÀnda en kombination av de tvÄ, en sÄ kallad interaktiv metod. Avsikten har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur lÀrarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska.

Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.