Skolverket har kommit med en ny lÀroplan Lgr 11, med förhoppning om att Àndra utvecklingen i de svenska skolorna, angÄende elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik bÄde nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lÀrarnas erfarenheter (deras empirier) genom Ären. Genom deras synpunkter och de gÀllande lÀroplanerna under Ären, har min tanke varit att fÄnga upp deras Äsikter om utveckling i matematik och varför det har gÄtt Ät detta hÄll. Besitter lÀrarna med kunskaper som Àr intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkÀt, samt med möjlighet för lÀrarna att skriva egna kommentarer.

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r skrivet pĂ„ C-nivĂ„, inom Ă€mnet skogshushĂ„llning pĂ„ institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen Ă€r 10 poĂ€ng (15 hp), vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö, examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor pĂ„ Omberg i Östergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det hĂ€r arbetet Ă€r att skogarna pĂ„ Omberg sedan lĂ„g tid tillbaka har varit föremĂ„l för skoglig forskning och försöksverksamhet. Redan i början av 1900-talet anlade dĂ„varande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga försöksytorna dĂ€r.

I mitt examensarbete har jag valt att skriva om vÀrdegrunden. Anledningen till detta Àr den brist pÄ respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant frÄn nÀr jag vÀxte upp. Jag Àr uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en sjÀlvklarhet och Àr det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

MÄnga stÀder vill utveckla vattenkontakt, tillgÀngliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att Àven skriva mitt examensarbete om detta Àmne. MÄlet med uppsatsen Àr tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag anvÀnt mig av för att fÀrdigstÀlla arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. FrÄgan om stadens relation till vattnet Àr ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angrÀnsande stadsrummens vÀrde som rekreationsomrÄden och sociala arenor ökat markant, men Àven för de utmaningar vi stÄr inför med klimatförÀndringar och en höjd havsnivÄ. Att genom planeringsdokument hitta vÀlgrundade och framsynta förhÄllningssÀtt Àr en viktig pusselbit..

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element frÄn influenser inom pop/rock, jazz, vÀsterlÀndsk konstmusik, elektroakustisk musik och ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istÀllet hitta ett tonsprÄk som tar tillvara pÄ upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna afro och klassiskt.Ett experiment utfördes dÀr notationssÀtt med olika styrningsgrad kunde jÀmföras. Den sÄ kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmÀssiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik anvÀndes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring frÄn konstmusik till mer afro-inspirerad musik.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

UtifrÄn kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende pÄ elevernas förförstÄelse. Studiens fokus ligger pÄ elevernas förförstÄelse, hur lÀraren beskriver begreppet, om lÀraren tar reda pÄ den och anvÀnder förförstÄelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhÄllningssÀtt framkommit som kan relateras till olika syn pÄ lÀrande. LÀrarens förhÄllningssÀtt till elevernas förförstÄelse pÄverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt vÄra resultat lÄter de intervjuade lÀrarna sina elever pÄ nÄgot sÀtt uttrycka sin förförstÄelse.

BAKGRUND: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket frÄn pedagog till pedagog. Vi Àr dÀrför intresserade av hur nÄgra pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de anvÀnder sig av denna. Vi har i vÄr bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning sÀger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger tÀnker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrÄn tre olika förskoleklasser, tre stycken Àr utbildade fritidspedagoger och tre stycken Àr utbildade förskollÀrare. Alla pedagoger arbetar Àven i fritidsverksamheten.RESULTAT: VÄrt resultat visar pÄ pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och Àven vilka arbetsmetoder de anvÀnder.

Studien syftar till att undersöka ifall det Àr en bra undervisningsmetod dÄ man viker 8 veckor av terminen till att komponera och spela in en lÄt pÄ lektionstid. Studien skall Àven undersöka den didaktiska aspekten av metoden. Studiens syfte Àr Àven att belysa vikten av att koppla teori till det praktiskt utövande av sin kunskap. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex av de gitarrelever jag undervisade med denna learn by doing metod. Intervjuerna Àr gjorda utifrÄn semistruktuerade frÄgor.

I programmet SamhÀllsbyggnad, LuleÄ universitet (LTU), ingÄr det att skriva ett mindre utrednings-/forskningsprojekt om ett Àmne som man fÄtt kunskaper och fÀrdigheter om i utbildningen. Projektet Àr den avslutande delen i utbildningen. I denna rapport utreds ett problem som uppstÄtt nÀr en ny sorts rÀlsbefÀstning tillkommit vid namn Pandrol fastclip och som inte hÄller som vÀntat. RÀlsbefÀstningen Àr fÀrdigmonterad pÄ slipern redan frÄn tillverkningen och ifall den gÄr sönder mÄste hela slipern bytas. Detta kostar bÄde tid och pengar för projekten.

Varje Är Àr det ett antal företag som pÄ grund av besparingskrav tvingas till personalnedskÀrningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen pÄverkas vid sÄdana förÀndringar beror bland annat pÄ hur delaktiga de fÄr vara i beslutsprocessen, och pÄ att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar sÄ att alla fÄr den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket ovÀntat och beslutet innebÀr att en del anstÀllda fÄr möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anstÀllda kommer att sÀgas upp. Den hÀr studien utgÄr frÄn de anstÀlldas perspektiv av upplevelsen dÄ deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev dÀr anstÀllda har fÄtt skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anstÀllda Àr missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fÄtt tillrÀckligt med information för att fÄ en förstÄelse för beslutet.

Bloggen Àr idag ett samhÀllsvitt fenomen med mÄnga anvÀndare. De som dominerar bloggarna i Sverige Àr unga tjejer och bloggande utgör en stor del av deras internetanvÀndande. Det blir av dessa skÀl intressant att studera vilken effekt bloggande kan ha för just dessa anvÀndare och deras identitet.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad för mening bloggande har i unga tjejers liv och att undersöka huruvida bloggande kan fungera som ett identitetsskapande verktyg för dessa tjejer.För att undersöka detta gjordes intervjuer med sex tjejer, varav tvÄ bedrev en och samma blogg, detta resulterade i fyra enskilda intervjuer och en parintervju.Resultatet Àr att bloggande har en viktig roll i unga tjejers liv pÄ en rad olika sÀtt dÄ de genom bloggen kan skapa gemenskap med andra men samtidigt kritisera andra. De kan anvÀnda bloggen till att dokumentera sina liv, lyfta sina Äsikter och för att skriva av sig. Dessutom kan bloggande fungera som ett identitetsskapande medel för unga tjejer dÄ de pÄ bloggen kan forma, omforma och förstÀrka sig sjÀlva med bloggen som verktyg.

Vi har valt att skriva om Business Intelligence pÄ grund av dess relevans i dagens vÀxande teknologiska samhÀlle. Ett Business Intelligence system Àr en typ av informationssystem som hjÀlper anvÀndaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försÀljning.BI Àr ett verktyg för företag och organisationer att anvÀnda som underlag för att kunna ta vÀl grundade och beslut baserade pÄ information snarare Àn intuition.Syftet med vÄr uppsats Àr att söka förstÄelse för de problem som olika typer av anvÀndare stÄr inför vid anvÀndning av BI system och hitta gemensamma nÀmnare bland dem.Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metodansats dÀr vi undersökt vilka problem och utmaningar olika anvÀndartyper stÄr inför vid anvÀndandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hÄlla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var nÄgot som de alla var vÀl införstÄdda med.PÄ grund av slutanvÀndarnas olika uppfattning av BI system sÄg problembilderna olika ut. Resultatet av vÄr studie Àr att problembilderna skiljer sig Ät beroende pÄ vilken anvÀndartyp som Äsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvÀndarnas problembild var mer spretig..