Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behÀrskar svenska sprÄket sÀmre Àn vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes tvÄ niondeklasser pÄ tvÄ olika skolor. Den ena skolan lÄg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan lÄg i MÀlardalen, vilket allmÀnt anses vara det omrÄde dÀr man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick lÀsa en text och svara pÄ lÀsförstÄelsefrÄgor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.

Anledningen till att jag valde att skriva om lÀrares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast fÄr höra att skolan Àr en egen institution och att lÀrarna inte vet vad som pÄgÄr utanför denna trygga vÀrld. Folk i allmÀnhet pratar mycket om att eleverna ej fÄr lÀra sig det som krÀvs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lÀrare inte kan ge dem dessa nödvÀndiga kunskaper eftersom de sjÀlva inte vet hur samhÀllet fungerar. Orsaken till att lÀrarna inte vet det Àr enligt mÄnga att de aldrig har haft ett annat arbete Àn som lÀrare. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀrare som har arbetat utanför skolan anvÀnder denna erfarenhet i skolvardagen och i sÄ fall pÄ vilket vis. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lÀrare? Anser de att erfarenheterna frÄn tidigare arbete tillför nÄgot i skolvardagen? Har kollegorna pÄ skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter frÄn andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmÄga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktÀr har som syfte att synliggöra hur sjÀlvbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmÄga i engelska för grundskolans senare Är genom att besvara hur vÀl elevernas förmÄga att bedöma sina egna texter pÄ engelska utvecklas samt hur kvalitén pÄ elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med sjÀlvbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen bestÄr av elevskrivna texter, deras sjÀlvbedömningar samt lÀrarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur vÀl eleverna har kunnat göra en pÄlitlig sjÀlvbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att dÀrefter diskuteras och analyseras. Jag har dÄ utgÄtt frÄn att lÀrarens bedömning Àr den mest trovÀrdiga.

I dokument rörande jÀmstÀlldhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att frÀmja ökad jÀmstÀlldhet dels genom inarbetande av tydliga, innehÄllsmÀssiga genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i frÀmst samtliga programutbildningar men ocksÄ i sÄdana enskilda Àmnen som utgör grunden för fristÄende kurser, dels ocksÄ genom fortsatta riktade satsningar pÄ utbildning med specifik inriktning pÄ kunskap om genus. Genusperspektiv skall sÄledes integreras inom det AffÀrsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan dÄ genusperspektiv tillÀmpas inom Àmnet juridik och framför allt inom det affÀrsjuridiska omrÄdet? Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att besvara denna frÄga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel pÄ hur metoden kan tillÀmpas inom det affÀrsjuridiska omrÄdet. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfÀllen jag fört genusperspektiv pÄ tal, mötts av allt frÄn oförstÄende och skepsis till ren okunskap, men jag har ocksÄ mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.

Syftet Àr att beskriva och jÀmföra kvalitéer i texter producerade av elever i skolÄr 3 som undervisas efter traditionell lÀs- och skrivinlÀrning samt elever som undervisas efter metoden att skriva sig till lÀsning (ASL). Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av lÀs- och skrivinlÀrning och nÀrliggande teorier kring de valda inlÀrningsmetoderna. Metoden som vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Vi samlade in 48 stycken texter frÄn tvÄ olika klasser med tvÄ olika undervisningsmetoder, ASL och traditionell undervisning. Resultatet vi kom fram till var att de fanns en stor variation i texterna.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

The aim of the study is to see how teachers and students work in a multicultural school according to a method which teaches students to write before reading with the aid of computers. A further aim to investigate is how pupils with Swedish as a second language develop their linguistic skills using the method.To participate in modern society requires a lot from the individual. To function in a society that is constantly changing requires a good knowledge of the use of language in order to participate as a democratic citizen. It is therefore important that all students develop good linguistic knowledge regardless of their first language.The study is based on interviews with four teachers, operating in a multicultural school. Besides the interviews observations were made of the teachers and students in their daily work with computers.The results of the study showed that the method is language stimulating and develops the second language of the learners.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur SQM Pork kan bedriva en mer affÀrsmÀssig leverantörsrelation med utgÄngspunkt i nuvarande leveranskontrakt och dÀrigenom nÄ bÀttre koordinering av svinleveranserna mellan slakteri och leverantör. DÀrmed ges en bild av huruvida nuvarande leveranskontrakt kan utvecklas för att nÄ ökad affÀrsmÀssighet. För att uppnÄ syftet har genomförts en enkÀtundersökning, som besvarats av sjutton svinleverantörer, vilka valt att inte skriva under det nya leveranskontraktet. FrÄgestÀllningarna i enkÀten bestÄr av fyra delar. Den första avser företagets bakgrund, den andra och tredje delen berör leveranskontraktet och den sista delen Àr pÄstÄenden kopplade till affÀrsrelationen med SQM Pork. EnkÀtundersökningen visar att olika grupper av leverantörer har olika behov och att vissa kontraktsvariabler förefaller vara mer intressanta inom somliga grupper.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrarens arbete med ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs f-6.  Vi ville ta reda pÄ hur processer och rutiner sÄg ut nÀr lÀrare i idrott och hÀlsa utformade ÄtgÀrdsprogram, vilken roll elev och vÄrdnadshavare hade, vilka ÄtgÀrder de tog till, hur det skedde konkret i praktiken samt hur uppföljningen sÄg ut. För att uppnÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. Det visade sig svÄrt att fÄ intervjupersoner att stÀlla upp dÄ mÄnga som vi kontaktade inte hade erfarenheter av att skriva och medverka i ÄtgÀrdsprogram. Vi fick svar frÄn 24 stycken varav 4 hade erfarenhet av ÄtgÀrdsprogram inom idrott och hÀlsa. Avsikten Àr att lyfta fram de lÀrare i idrott och hÀlsa som skrivit ÄtgÀrdsprogram och hur de gör det.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Detta Àr en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin sjÀlvpresentation pÄ sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anstÀllda som arbetar med IT. UtifrÄn Goffmans dramaturgiska teori, som Àr en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och frÀmre region korsas pÄ sociala medier. Vi har observerat att man varken Àr privat eller offentlig pÄ sociala medier utan snarare befinner i nÄgon slags grÄzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.