Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte Àr att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets tvÄ största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, sprÄk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

Syftet med vÄr undersökning var att se om det gÄr att öka elevernas skrivglÀdje genom att anvÀnda olika mottagare i skrivövningar. Eleverna som deltog i undersökningen var en klass med 19 elever i Är 5. MÀtinstrumenten som vi anvÀnde oss av var enkÀter, loggböcker och observationer. Vi kunde se att elevernas skrivglÀdje varierade beroende pÄ vem som var mottagare till texten samt hur skrivövningen var utformad. Vad som dÀremot var svÄrt att se var om skrivglÀdjen ökade..

Dyslexi Ă€r ett allvarligt och utbrett sprĂ„kligt handikapp. Åtskilliga barn fĂ„r överraskande stora svĂ„righeter att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva nĂ€r de börjar skolan. Dyslexi Ă€r betydligt vanligare Ă€n man tror. Hos politiker, myndigheter och i skolan brister medvetandet om problemets allvar, storlek och omfattning. Att inte kunna lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva i takt med sina klasskamrater upplevs som mycket traumatiskt av de drabbade.

Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

NÀr jag började min utbildning till rockmusiker hÀr pÄ PiteÄ Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för musikens roll i dansen bara vÀxt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit mÄnga om att fÄ göra ett projekt med dans, och inte dÄ ett projekt dÀr man lÀr sig befintliga lÄtar och sen spelar som det ska lÄta för att dansarna har gjort koreografier till dessa lÄtar. Utan att fÄ vara en del av hela processen, frÄn början till slut. Mitt intresse för att skriva musik Àr stort, och dÄ fÄ göra ett projekt dÀr jag fÄr skriva min musik för att styrka dansen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslÀrare. Syftet med undersökningen var att se hur en lÀrare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, dÄ det uttryckligen stÄr i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och lÀsa olika genrer. Uppsatsen Àr utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utstrÀckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna stÀlldes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lÀrarens sÀtt att arbeta kring genrer stÀmde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att lÀraren inte ansÄg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

I detta examensarbete undersöks om man med relativt otraditionella metoder kan skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi hade en idé om att anvÀnda bilden och musiken i svenskundervisningen och med utgÄngspunkt i dessa uttrycksmedel försöka skapa sprÄkutvecklande lÀrandesituationer. Vi lÀt eleverna skriva till bild och musik och dÀrefter analysera sin egen text. Vi undersökte sedan om eleverna ansÄg att de hade hjÀlp av övningarna för sin sprÄkutveckling..

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Under vÄren och sommaren 2009 fick jag till uppgift att lÀra mig mer om HLA och hur man kan anvÀnda det för att integrera datorspel och simuleringar. Förr var simuleringar oftast stora specialskrivna program, skapade för att klara av en specifik simulering. Om man behövde förÀndra pÄ nÄgot vis blev man tvungen att skriva om hela simuleringen. Nu med HLA har man fÄtt en standardisering pÄ hur man ska bygga upp simuleringar och vad dessa mÄste klara av att göra. HLA Àr alltsÄ en arkitektur för hur man ska koppla ihop flera mindre simuleringar (federater) till en stor simulering (federation).

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Syftet med vÄr studie Àr att titta nÀrmare pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar för att frÀmja barnens lÀs- och skrivutveckling. Genom att vÀnda oss till förskollÀrare och lÀrare mot yngre Är fick vi ta del av deras skrivna berÀttelser. I berÀttelserna beskriver de hur de arbetar med lÀs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder. Pedagogernas berÀttelser visar att höglÀsning och rim Àr vanligt i arbetet. Fokus i berÀttelserna ligger pÄ att lÀs- och skrivaktiviteterna ska ske pÄ ett lustfyllt sÀtt. Pedagogerna beskriver Àven att de genom att synliggöra barnens namn stimulerar till den kommande lÀsningen och skrivningen.

I denna rapport beskrivs anvÀndning av Bluetooth i laservapen, Àven en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda pÄ sÄ mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda pÄ hur man implementerar ett program till vapnen..