Bakgrund och problem: Goodwill uppstÄr i samband med rörelseförvÀrv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvÀrvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgÄngar. En goodwillnedskrivning pÄverkar inte företagens kassaflöden, som Àr en viktig faktor vid investerares vÀrdering av företagen, men visar pÄ att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. NÀr goodwill nedskrivningstestas Àr det flertalet subjektiva bedömningar frÄn ledningen som kan ha en stor pÄverkan pÄ slutresultatet, dÄ regelverket lÀmnar utrymme för osÀkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istÀllet för att Ärligen skrivas av planmÀssigt kan Àven innebÀra problem för revisorer dÄ berÀkningen av verkligt vÀrde kan vara komplext inom vissa omrÄden. Uppsatsens problemformulering Àr; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svÄrigheter gÀllande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrÄn ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.

För att Äterknyta till de problem jag hade nÀr jag lÀste Auster för första gÄngen utan att veta vad metafiktion Àr, har jag i denna uppsats till en början förklarat vad metafiktion Àr, för att sedan gÄ över till att undersöka hur en författare anvÀnder sig av metafiktion i sitt skrivande.Jag har konstaterat att undersökningar om metafiktion har gjorts tidigare men inte pÄ Orakelnatten och dÀrför har jag valt att utföra en sÄdan undersökning. Det problem som jag formulerade i början har besvarats. Jag har skapat en förstÄelse för vad metafiktion Àr för nÄgot och hur Auster anvÀnder sig av det. Först och frÀmst sÄ ser vi att Auster anvÀnder sig av metafiktion och att han Àr vÀl medveten om vad det Àr för nÄgot. Detta har jag visat genom att applicera Waughs och Janssons teorier om metafiktion pÄ Orakelnatten.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka ord elever i förskoleklass och Är 1 anvÀnder i sitt fria skrivande. Jag ville ta reda pÄ om detta Àr samma ord som anvÀnds i lÀseböcker för tillsvarande skolÄr. Om inte sÄ var fallet ville jag undersöka pÄ vilket sÀtt de skiljer sig Ät. I detta syfte analyserade jag nÄgra elevtexter och jÀmförde dessa med nÄgra lÀsebokstexter.Resultaten av denna undersökning visar att barnens texter skiljer sig frÄn lÀsebokstexterna genom at barnen anvÀnder lÄngt fler ord som anses lÀstekniskt svÄra Àn vad de möter i lÀseböckerna. Barnen anvÀnder till exempel ord med fler stavelser, fler sammansatta ord och fler ord som börjar med klusiler Àn vad som görs i lÀseböckerna.FrÄgar man barnen sjÀlva uppger 90 % att de kan skriva nÀr de böjar skolan medan enbart 15 % upplever sig som lÀsare.

Vi har genom vÄr lÀrarutbildning förstÄtt att en av grundskolans viktigaste uppgifter Àr att lÀra alla barn lÀsa och skriva. Betydelsen av en god lÀsfÀrdighet fÄr allt större betydelse i vÄrt samhÀlle. FörvÀntningarna pÄ skolan och lÀrarna Àr att de ska utbilda elever till goda lÀsare. Kraven pÄ en bred textkompetens har ökat under de senare Ären, dÄ eleverna ska kunna bÄde lÀsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning mött elever som Àr intresserade av att lÀsa men vi har Àven mött de elever som Àr omotiverade och saknar intresse för lÀsning.

Examensarbetets syfte Àr att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med sprÄkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom omrÄdet sprÄkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga sprÄk och skriftmöte. Om barnen fÄr chansen att pÄ ett utvecklande sÀtt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lÀra sig lÀsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhÄller sig gentemot rÄdande forskning kring sprÄk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med sprÄkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berÀttar att de arbetar utifrÄn.

The aim of this project was for me to write two complete songs and to get to know my creative process better. I wrote two songs, made musical arrangements for them, transcribed the music in Sibelius, rehearsed the material with two musicians and at last recorded it in a studio. Throughout this I kept track of my own creative process. The project resulted in two complete songs with arrangement. I learned that I have some difficulty handling adversities in my songwriting, and that it was not so easy to get to know my own creative process as I thought.

Varje dag sluts en mÀngd olika affÀrsavtal. För jurister eller för juridiskt kunniga anses det finnas ett rÀtt svar pÄ frÄgan om vad som gÀller, nÀr samtliga omstÀndigheter blivit bekrÀftade. Emellertid Àr svaret inte lika enkelt som det först kanske verkar, eftersom att affÀrsvÀrlden har utvecklat ett eget regelsystem. Vi har dÀrför valt att skriva denna uppsats för att sjÀlva fÄ förstÄelse för varför det finns ett annat system utöver gÀllande rÀtt, pÄ vilket sÀtt det fungerar och problemen som kan uppstÄ i och med existensen av flera rÀttskÀllor..

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Sammanfattning VÄrt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lÀrarna ansÄg att det fanns med metoden att skriva sig till lÀsning (ASL) med datorn som skrivverktyg. Vi ville ocksÄ studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metoden samt om lÀrarna kunde se nÄgra skillnader pÄ elevernas texter vad gÀller innehÄll och kvalitet. VÄra frÄgestÀllningar var: 1. Ser lÀrarna nÄgra skillnader i texternas innehÄll och kvalitet nÀr eleverna skriver pÄ datorn istÀllet för pÄ traditionellt sÀtt med papper och penna och pÄ vilket sÀtt? 2.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .

Vi lever i ett kunskapssamhÀlle, dÀr vi Àr omringade avskriftsprÄket. Det i sig stÀller höga krav pÄ den enskilda individen och dennes skrivförmÄga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur olika pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara pÄverkar skrivandet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ jag för att nÄ mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lÀrare. Resultatet baserar sig pÄ lÀrarnas utsagor.Forskning visar att brist pÄ motivation Àr ett hinder för inlÀrning samtidigt som det finns forskare som hÀvdar att barn av sin natur Àr sökande varelser, som inte behöver motiveras. NÀr det gÀller skrivning, visar forskning pÄ att det nÀstan alltid Àr lÀraren som bestÀmmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 föresprÄkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgÄ frÄn deras behov och förutsÀttningar.Av resultatet framgÄr det att lÀrarna ser faktorer som trÄkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist pÄ fantasi, minskad höglÀsning och för mycket datoranvÀndning som anledning till att elever inte kÀnner sig motiverade till att skriva.

Bakgrund: NÀr musen började anvÀndas pÄ 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. PÄ den tiden var det tangentbordet som anvÀndes för att ?tala? med datorn. Idag Àr det musen som styr funktionerna och vi Àr vana vid att klicka oss hit och dit. AnvÀndaren har blivit sÄ beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som föreslÄs i ÄtgÀrdsprogram för elever i Ärskurs 8 samt pÄ vilket sÀtt ÄtgÀrderna fÄr konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Vad Àr det som styr vilka elever som fÄr ÄtgÀrdsprogram? Vilka ÄtgÀrder skall genomföras enligt ÄtgÀrdsprogrammet? PÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning följs ÄtgÀrdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren pÄ frÄgestÀllningarna Àr intervjuer tillsammans med genomgÄng av ett antal ÄtgÀrdsprogram som skrivits för elever i Äk 8. 7 högstadielÀrare frÄn 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 ÄtgÀrdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrÄn en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.