Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp pÄ 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 pÄ ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fÄtt sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lÀrare och de har med hjÀlp av dem och skriftliga instruktioner i lÀroboken Svenska A, dÀr kÀlltexten Samarbeta för att överleva har hÀmtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nÀmns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjÀlp av diagram som sedan kommenteras. NÄgra av dragen har eleverna anvÀnt sig av utan problem, sÄ som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krÀvts om man hÄrdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text sÄ att majoriteten av innehÄllet Àr egenformulerad text.Som slutsats ges rÄd om att eleverna behöver fÄ hjÀlp och tid att trÀna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de sjÀlva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillrÀckligt omskrivet för att vara refererande text. .

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien Àr att attityderna till skrivande i sig Àr ganska positiva. Men nÀr det gÀller skrivande i skolan Àr eleverna inte lika positiva. Eleverna kÀnner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland Àr kritiska till de Àmnen de fÄr skriva om och till skrivuppgifternas utformning.

MobisleApps utvecklar och underhÄller en applikation för mobila enheter sÄ som iPhone och Android som heter MobisleNotes. Denna applikation ger anvÀndaren möjlighet att skriva anteckningar i mobilen och synkronisera dessa till en extern server. MobisleApps vill erbjuda ytterligare möjligheter för anvÀndarna att skriva anteckningarna och har bestÀmt sig för göra detta med hjÀlp av en webblÀsare och ett grÀnssnitt mot den externa servern.Detta examensarbete syftar till att ta fram ett sÄdant webbgrÀnssnitt och att undersöka om detgÄr att anvÀnda nÄgot ur de nya standarderna för Hyper Text Markup Language (HTML) och Cascading Style Sheets (CSS).Genom att utveckla ett webbgrÀnssnitt som ger anvÀndaren möjlighet att logga in, skapa, Àndra och ta bort anteckningar som synkroniseras till telefonen via en extern server har jag uppfyllt de krav som stÀlldes.Slutsatsen av rapporten Àr att det Àr möjligt att anvÀnda en del nya HTML5 och CSS3 funktionalitet och egenskaper. Detta om det görs för att förstÀrka webbgrÀnssnittets funktionalitet och utseende medan man inte förlitar sig pÄ att alla anvÀndare kommer att ha en uppdaterad webblÀsare. Annars Àr risken stor att man stÀnger ute anvÀndare som inte kan ellervet hur man uppdaterar sin webblÀsare..

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lÀrande pÄverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger pÄ sprÄkutvecklingen, men Àven andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling Àr av intresse. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det pÄverkar barnens utveckling och lÀrande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik Àr positiva till metoden och hade dÀrför svÄrt att se kritiskt pÄ verksamheten.

ProgrammeringssprÄk har oftast ett typsystem och kan vÀlja att anvÀnda olika statiska verktyg att analysera koden. Statiska sprÄk utför typkontroller innan körtillfÀllet och kan dÄ ge garantier att typfel inte kan förekomma, dynamiska sprÄk gör dÀremot dessa kontroller under körtillfÀllet och om ett dÄligt beteende upptÀcks avbryts programmet.Eftersom kontrollerna görs under körtillfÀllet skrivs inte typsignaturer ut i dynamiska sprÄk. Ett dynamiskt sprÄk kan vara mer flexibelt Àn ett statiskt sprÄk eftersom inga garantier ges. Eftersom inga typsignaturer skrivs ut gÄr det att skriva program pÄ ett mer koncist sÀtt. I statiska sprÄk tvingas oftast anvÀndaren att skriva ut typerna explicit för variabler och funktioner.TyphÀrledning Àr processen att hÀrleda typer för uttryck.

Detta utveklingsarbete gÄr ut pÄ att genom den syntetiska lÀsinlÀrningsmetoden lÀra eleverna bokstÀver med hjÀlp av den kinestetiska lÀrstilen.Arbetet utförs i en Är 1 genom en försökslektion som innebÀr att jag som lÀrare lÀr ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi dÀrefter trÀnar pÄ genom olika moment, bÄde enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet bestÄr av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.Arbetet utvÀrderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.Resultatet visar att alla eleverna lÀrt sig Z pÄ olika sÀtt. NÄgra elever har lÀrt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.Min frÀmsta slutsats Àr att alla elever lÀr sig lÀsa och skriva men pÄ olika sÀtt. DÀrför gÀller det som lÀrare att gÄ igenom bokstÀverna frÄn grunden och lÄta barnen arbeta pÄ olika sÀtt, med alla sinnen och framförallt fÄ se, höra, göra till varje bokstav..

Av egen erfarenhet har jag mÀrkt att lÀsning inte lÀngre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhÀlle har tagit över och den traditionella lÀs-och skrivundervisningen sker idag ofta frÄn en dator. Syftet med utvecklingsarbetet Àr att öka elevernas lÀs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de Àr vana vid och att ge dem en inblick i hur samhÀllet vi lever i har förÀndrats, inte bara livsmiljön utan Àven vÄrt sÀtt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i Ärskurs fyra dÀr eleverna fÄr lÀsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvÀrderat temat sÄg jag en positiv förÀndring pÄ elevernas syn pÄ lÀsning och skrivning och att det traditionella undervisningssÀttet visade sig vara lÀrorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna fÄr en fortsatt positiv syn pÄ lÀsning och skrivning pÄ detta sÀtt.

Detta Àr en kvalitativ studie som, ur ett pedagogperspektiv, belyser döva elevers lÀs- och skrivinlÀrning.De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Hur lÀr sig döva barn att lÀsa och skriva? & Hur gÄr man som pedagog till vÀga för att undervisa döva barn i lÀs- och skrivinlÀrning?Studiens litteraturgenomgÄng tar upp definitioner, döva och teckensprÄkets historia samt lÀroplanernas och kursplanernas mÄl för de döva eleverna. I detta avsnitt finns ocksÄ en genomgÄng av den befintliga litteraturen och forskningen som behandlar hur de döva eleverna lÀr sig lÀsa och skriva.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i svenska för döva berÀttar informanterna om hur de upplever att de lÀr sina döva elever att lÀsa och pÄ sÄ vis fÄr studien sitt pedagogperspektiv.Resultatet av studien visar att pedagogernas tankar om hur undervisningen i svenska för döva gÄr till ligger i stort sett i linje med den litteratur som finns inom omrÄdet. Det finns ingen utarbetad metod för lÀs- och skrivundervisning för döva, men det handlar om att eleverna fÄr lÀra sig lÀsa med hjÀlp av ordbilder. Svenska Àr som betydelselösa krumelurer för eleverna.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hot, risker och konsekvenser kopplade till BYOD samt undersöka hur dessa kan lösas. BYOD Àr idag nÄgot som införs i allt större utstrÀckning hos olika företag vÀrlden över. MÄnga Àr intresserade av alla möjligheter det kan frambringa, dock blundar allt för mÄnga för alla de olika hot och risker det samtidigt kan medföra. Utöver det tar vi i denna studie Àven upp hur man kan skriva en sÀkerhetspolicy kopplad till omrÄdet BYOD. För att komma fram till vÄra slutsatser har vi förutom den teori vi samlat in fÄtt hjÀlp av Jan-Olof Andersson en av Sveriges frÀmsta IT-sÀkerhetsexperter med att skapa en riskanalys och en arkitekturbild.

Idag anvĂ€nds applikationen PensAd till att administrera traditionellt förvaltade pensionsförsĂ€kringar. Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheten att vidareutveckla PensAd till att Ă€ven kunna hantera fondförsĂ€kringar.Arbetet, som utfördes vid BrĂŒggemann System AB i Stockholm, inleddes med introduktion till pensionsförsĂ€kringar, PensAd och tillgĂ€ngliga utvecklingsverktyg. DĂ€refter planlades och avgrĂ€nsades projektet till fyra faser som sedan lĂ„g till grund för det vidare arbetet.Inledningsfasen bestod av att skriva en kravspecifikation. DĂ€refter utformades i projektets andra fas en abstrakt datamodell. Denna modell omvandlades i den tredje fasen till konkreta databastabeller för vidare implementering i PensAds befintliga databas.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lÀrandetillfÀllen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var ocksÄ att synliggöra och jÀmföra tvÄ olika lÀrandemiljöer, den ena Àr utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?. I bakgrunden ÄskÄdliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundlÀggande lÀs- och skrivinlÀrningen förÀndrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades pÄ intervjuer med fyra förskollÀrare ur de tvÄ olika undersökningsgrupperna.

Syftet med denna undersökning Àr att studera varför tvÄ olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod pÄ en annan skola. Andra frÄgestÀllningar inom omrÄdet har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lÀrare/förskollÀrare pÄ de aktuella skolorna, men ocksÄ en rektor och en speciallÀrare som pÄverkat valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetod. Resultatet visar att tillgÄngen till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta pÄverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets instÀllning Ànnu mer.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.