Sök:

Sökresultat:

288 Uppsatser om Statligt skötselbidrag - Sida 9 av 20

Hur pÄverkar restaurering av lövÀngar naturvÄrdsintressanta epifytiska lavar?

Ett ökat medvetande om Àldre fodermarkers naturvÀrden under de senaste tvÄ decennierna har lett till att t.ex. lövÀngar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska lavarter pÄ hamlad resp. ohamlad ask och lönn pÄverkats av restaureringar utförda i lövÀngar i SkÀraskog och Varshult, Kronobergs lÀn. Lokalerna Äterinventerades varvid de aktuella lavarnas förekomst samt utbredning noterades.

Hur har arbetsmiljön pÄ apoteken pÄverkats av omregleringen av apoteksmarknaden?

1 juli 2009 avreglerades det svenska apoteksvÀsendet frÄn att ha varit statligt Àgt. Avregleringen har Àven lett till att man numera fÄr sÀlja ett urval av receptfria lÀkemedel i dagligvaruhandeln. Avreglering av apoteksmarknad har tidigare skett i Norge, Danmark och Island.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur och i vilken omfattning apotekspersonal anser att deras arbetsmiljö har pÄverkats av omregleringen. För att besvara frÄgestÀllningen har tre intervjuer gjorts med personer ur olika personalkategorier pÄ apotek (en apotekschef, en receptarie och en apotekstekniker), och genom utdelning av enkÀter till apotek i södra Stockholm. Av 70 utlÀmnade enkÀter insamlades 32 ifyllda frÄn 11 apotek i södra Stockholm.Intervjuerna gav olika utfall.

ByrÄkratins tidsÄlder: byrÄkratisering och fredsprocesser i den westfaliska vÀrldsordningen

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Nationell Idag och presstödet : En kvantitativ och kvalitativ studie av tidningen Nationell Idags innehÄll

Presstödet verkar för att frÀmja mÄngfalden inom den svenska dagspressen. De krav som stÀlls för att fÄ presstöd handlar om struktur, inte om Äsiktsförmedling. Dock fÄr ett specifikt intresseomrÄde inte ta upp mer Àn 50 procent av innehÄllet. Nationell Idag Àr den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som fÄr presstöd. Tidningen Àr tÀtt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehÄll uttryck för partiets Äsikter.

SkolrÄd, bidrag och inspektion : Den fortsatta etableringen av ett statligt skolvÀsende mellan Ären 1871 - 1882

This study investigated a local aspect of theSwedish elementary school modernization process between the years 1871-1882.Previous studies have been drawn from the school inspectors own reports andshow that the schoolboards housed a negative and resentful attitude towardsreforms and the school inspectors often felt that the parish priests were moreinclined to changes than the schoolboards themselves.  Other research on elementary schoolmodernization has stressed the matching grants as a major cause of developmentand further establishment. In this study, however, a schoolboards own notes inthe form of meeting protocols during an eleven year period as well as a letterby a priest Erik Lundberg, Redogörelseför skolhusfrÄgan i Tierp dated 6 October 1880 were analyzed to see if theprevious explanation of school modernization, in particular with regard to thereluctance to change by the schoolboards goes to demonstrate and confirm. Theresults of this study have shown that even if the schoolboards do notimmediately follow the school inspectors instructions, it seems not primarilybeen due to resentment. Reforms within the school world are well known forbeing time-consuming but for the current period, as this study concerns andwithin this specific parish there were conflicts of interest which are notshown when only the inspector?s accounts and reports are examined.

Frivillig miljöredovisning : Ett resultat av de sociala kontrakten?

MiljöfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin och stÀndigt debatteras företags negativa inverkan pÄ miljön. Ett viktigt steg pÄ vÀgen mot en förbÀttrad miljösituation Àr att företag redovisar för sin inverkan pÄ miljön. Miljöredovisning innebÀr att det blir lÀttare att stÀlla krav och hÄlla företag ansvariga för deras miljöpÄverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter sÄ lÀnge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare Àr Sverige Àr ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt Àgda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva pÄ utvecklingen inom miljöredovisning.

Skilda vÀrldar ? Herrklubben kontra föredömet : En studie om rekryteringsprocessen till bolagsstyrelser i börsbolag och statligt helÀgda bolag

Background: Female representation on boards is an ongoing debate. The European Parliament voted in November 2013 in favour of a proposal that it should be at least 40 percent women on company boards by 2020. Jens Spendrup, president of the Confederation of Swedish Enterprise, was interviewed on Swedish Radio in February 2014 and stated that there are not enough qualified women to recruit to the company boards. The listed companies in Sweden only have 22 percent of women in their company boards and given Jens Spendrup?s statement should they have difficulty reaching up to 40 percent by 2020.

Drivkrafter och risktaganden vid ombildning : Ombildning frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt

HĂ„llbarhet Ă€r idag ett mycket aktuellt Ă€mne. Det rapporteras nĂ€stan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist pĂ„ ansvar inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och pĂ„tryckningar frĂ„n samhĂ€llet pĂ„ företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhĂ€llet om hĂ„llbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hĂ„llbarhet i en hĂ„llbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags pĂ„verkan och ansvarstagande inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena.Idag Ă€r upprĂ€ttande av hĂ„llbarhetsredovisning ett mĂ„ste för statligt Ă€gda företag, medan det för privata företag fortsatt Ă€r en frivillig redovisningsform.

Det handlar om att inte ge upp

Genom en intervjustudie med tre fÀder granskas berÀttelser om ojÀmstÀllt förÀldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka diskurser och normer som fÄr betydelse för (heterosexuella) fÀder som separerat frÄn, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien Àmnar titta pÄ fÀdernas upplevelser av att nedvÀrderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fÄtt betydelse för utformandet av deras förÀldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berÀttelser, i kombination med tillÀmpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fÀder som den Andre förÀldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebÀr ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt förÀldraskap, dÀr modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Den politiska ekonomin kring den svenska insiderlagstiftnigen : En frÄga om allmÀnhetens förtroende?

Under de senaste Ärtiondena har finansmarknaderna genomgÄtt storastrukturomvandlingar samt internationaliserats, vilket bidragit till en snabb tillvÀxt. Utvecklingen har lett till att vÀrdepappersmarknaden har kommit att betraktas som samhÀllsekonomiskt allt viktigare. Samtidigt har insiderhandel under de senaste decinitet blivit föremÄl för en omfattande reglering frÄn statligt hÄll. FrÄn 1970-talet och framÄt har Sverige genomfört flera lagskÀrpningar. 1989 kom ett EU-direktiv som förbjöd insiderhandel.

FrÄn lag till handling : En fallstudie av hur lagkravet om patientsÀkerhetsberÀttelse nyttiggjordes i Stockholms lÀns landsting

Bakgrund: Enligt patientsÀkerhetslagen 2010:659 ska vÄrdgivare Ärligen skriva en patientsÀkerhetsberÀttelse. Granskning av 76 patientsÀkerhetsberÀttelser i Stockholms lÀns landsting (SLL) visade bristande kunskap om hur den skrivs och bristfÀllig förstÄelse för patientsÀkerhet, frÀmst bland mindre vÄrdgivare. HÀlso- och sjukvÄrdsadministratörer kunde inte besvara vÄrdgivarnas frÄgor om patientsÀkerhetsberÀttelsen, varför ett förbÀttringsprojekt initierades för att skapa stödmaterial samt nyttiggöra patientsÀkerhetsberÀttelsen. Syfte: Att belysa hur ett statligt styrinitiativ hanterades i praktiken i SLL och vilka erfarenheter som kunde knytas till praktikprojektet i hÀlso-och sjukvÄrdsadministrationen, hos vÄrdgivare och i interaktionen dem emellan samt om insatserna bidrog till ökad förstÄelse för patientsÀkerhet. Metod: Studien var en deskriptiv fallstudie. Datainsamlingen bestod av intervjuer med vÄrdgivare och hÀlso-och sjukvÄrdsadministratörer och dokumentanalys. Analyserna var kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys.

Insiderinformation : Att förstÄ, hantera och skydda

Under arbetets gÄng har vi uppmÀrksammat att fÄ mÀnniskor som vi har pratat med Àr medvetna om vad insiderhandel och insiderinformation innebÀr. För den som inte har kÀnnedom om dessa begrepp, Àr det vÀldigt svÄrt att se problematiken med insiderhandel.I vÄr uppsats har vi behandlat problem som uppstÄr vid insiderhandel. Vi har uppmÀrksammat det faktum att det inte görs nÄgon skillnad mellan att aktivt eller passivt fÄ insiderinformation. Vi anser att det föreligger en stor skillnad mellan att aktivt och passivt fÄ insiderinformation samt att lagstiftningen borde ta hÀnsyn till detta. Att aktivt fÄ insiderinformation innebÀr att nÄgon söker information som denne sedan har för avsikt att handla pÄ.

Hur definieras det som Àr vÀrt att veta : En studie om Moderna Museets utstÀllningstexter

UtstÀllningstexten Àr en del av utstÀllningen och skall dÀrför lÀsas som en sÄdan. Den Àr beroende av en kontext och sitt sammanhang. I dagens samhÀlle flödar texter och bilder som en del av en kommunikation mellan individer och grupper. Moderna Museet Àr en institution som har fÄtt ett statligt uppdrag att kommunicera samtidskonst med allmÀnheten och det Àr bland annat genom utstÀllningstexterna som denna kommunikation sker. DÄ en vÀggtext pÄ ett museum av funktionella skÀl bör vara kortfattad för att nÄ ut till sin publik sÄ anser jag att Moderna Museets vÀggtexter Àr en komprimerad form av den viktigaste informationen.

Vad Àr hÄllbarhetsredovisning?

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->