Sök:

Sökresultat:

288 Uppsatser om Statligt skötselbidrag - Sida 8 av 20

Kina ?VÀrldens största bygge. En deskriptiv studie av svenska företags agerande vid offentliga infrastrukturupphandlingar i Kina.

Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.

Tio kvinnors förmÄga att berömma sig sjÀlva ur ett generationsperspektiv

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Sommarskola - pedagogiskt grepp eller konkurrensmedel?

BakgrundEfter flera Ă„r av sjunkande elevresultat fick Ă„r 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte nĂ„r gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att Ă„ter införas 2014.SyfteStudiens syfte Ă€r att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors mĂ„luppfyllelse och elevers lĂ€rande. Studiens frĂ„gestĂ€llningar rör hur sommarskolor Ă€r organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstĂ„s och tolkas utifrĂ„n Ă„ ena sidan samhĂ€llets krav pĂ„ mĂ„luppfyllelse och Ă„ andra sidan elevers behov och lĂ€rares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation anvĂ€nts.ResultatUndervisning och lĂ€rande i sommarskolan skiljer sig frĂ„n den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lĂ€rare emellan och att ett individanpassat arbetssĂ€tt anvĂ€nds i större omfattning.

ÖversĂ€ttning av balanserade styrkorts mĂ„l och prestationsmĂ„tt mellan nivĂ„er i en offentlig verksamhet

Syftet var att uttyda och förstÄ hur mÄlen och prestationsmÄtten i de balanserade styrkorten översÀtts till operativ nivÄ i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes frÄn tre organisatoriska nivÄer i tvÄ olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mÄl och prestationsmÄtt översattes till operativ nivÄ i de tvÄ undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del pÄ att kommunikationen mellan nivÄerna i organisationen fungerade bÀttre i ena förvaltningen. Det visade sig att kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde pÄ tidsbrist.

HögstadieskolgÄrdar : riktlinjer för planering och projektering

Inga riklinjer frÄn statligt hÄll finns för Sveriges skolors skolgÄrdar. De kan vara hur smÄ eller storasom helst och de kan vara hur innehÄllsrika eller innehÄllslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor Àr ett relativt outforskat Àmne som inte har getts nÄgot stort utrymme i forskningom elever och deras skolgÄrdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgÄrdar Àr en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom Àr stimulerande för lÀrande och utveckling och som frÀmjar fysisk aktivitet krÀvs det engenomtÀnkt planering av den i bÄde skola och pÄ skolgÄrden. SkolgÄrden har tidigare reglerats frÄnstatligt hÄll och det har pÄverkat skolgÄrdarnas utseende genom tiden.

Statligt stöd till idrotten : en analys av offentligt stöd till idrottsklubbar och dess förenlighet med EU-rÀtten

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

BÀst i klassen? : - En studie av hÄllbarhetsredovisningar i statligt Àgda bolag

Due to the globalization and the changes in the market, companies have now realized the importance of a strong brand. This has led to the phenomena outsourcing. The relation between the branding consultant and his or her client has changed. Earlier the consultants worked as a single unit and were given a task to independently accomplish the assignment. Today there has to be co-operation between the two parties.

Att fostra svenskar till goda samhÀllsmedborgare : En textanalytisk studie om historieskrivningen i LÀsebokför folkskolan 1876 och 1935

Syftet med uppsatsen var Àr analysera historieskrivningen i LÀsebokför folkskolan och problematisera dess innehÄll med utgÄngspunkt frÄn dess medborgarbildande ambitioner och nationalistiska idéinnehÄll under tidsperioden 1876-1935. Genom att anvÀnda en kvalitativ text analys sÄ har jag besvaratfrÄgestÀllningarna i studien och intensivt analyserat mitt material för att ta fram de centrala budskapen i texterna. Med textanalys analyserar man hur texter Àr uppbyggda och granskar hur de Àr uppbyggda och vilka budskap de har. Jag har anvÀnt mig av en ideologikritisk vinkling för att uppmÀrksamma vilka budskap som förmedlas via texterna. Mitt studieobjekt Àr LÀsebok för folkskolan, som var den första statligt utgivna lÀroboken i Sverige.

Hur pÄverkar IPR överföring av utslÀppsminskande teknologi frÄn Sverige till utvecklingslÀnder ur ett hÄllbart perspektiv?

Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen: Hur pÄverkar immateriella rÀttigheter teknologiöverföring frÄn Sverige till utvecklingslÀnder ur ett hÄllbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i Àmnet samt intervjuer med relevanta parter som pÄ ett eller annat sÀtt verkar inom omrÄdet överföring av utslÀppsminskande teknologi frÄn Sverige till utvecklingslÀnder.Studien visar att det finns tvÄ huvudsakliga perspektiv pÄ hur IPR pÄverkar teknologiöverföring av utslÀppsminskande teknologi frÄn Sverige till utvecklingslÀnder. Det ena perspektivet Àr ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet Àr ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt pÄ innovativ teknologi. UtvecklingslÀnder har inte rÄd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet.

Utborgaren -en studie om SVT:s roll för den sociala sammanhÄllningen i en svensk demokrati

Sveriges Television kallar sig en TV i allmÀnhetens tjÀnst och har en erkÀnd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mÀngd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall frÀmja ett demokratiskt samhÀlle. I takt med att medielandskapet och samhÀllet har förÀndrats sÄ stÄr SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mÄl inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i frÄga om programutbud.

Att vÀgleda med ett genusperspektiv - Hur studie- och yrkesvÀgledare vÀgleder killar i grundskolan

Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvÀgledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar pÄ grundskolan, vilka metoder de upplever anvÀndbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört Àmnet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av genusteori och feministisk teori som jag bÄda anser förklarar begrepp och för ett anvÀndbart resonemang kring genusfrÄgor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat pÄ att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, dÄ man frÄn statligt hÄll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvÀgledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete frÀmst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

Expertchefens ledarskap och utmaningar -en studie i tre naturvetenskapliga kontexter

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Gamla strukturer - Nya tider : En undersökning om fackförbundens samarbetsformer med SAS

De traditionella flygbolagen verkar idag pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÄ flygbolagen ofta Àr statligt Àgda prÀglas de av byrÄkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, dÀribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan pÄ flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgÄ ifrÄn en deduktiv ansats dÀr kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkÀtundersökning kommer att genomföras.

UnderhÄll av statligt förvaltade renskötselanlÀggningar i Norrbottens lÀn

LÀnsstyrelsens i Norrbottens lÀn förvaltar statens anlÀggningar för rennÀringens frÀmjande. AnlÀggningar som staten har ansvaret för enligt svensk-norska renbeteskonventionen, stÀngsel mot Finland och övriga renskötselanlÀggningar. RennÀring bedrivs inom Norrbottens lÀn i 32 samebyar varav 15 Àr fjÀllsamebyar, nio Àr skogssamebyar och Ätta Àr koncessionssamebyar. Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera de upphandlings- och planeringsarbeten som idag genomförs. En fokusering pÄ uppföljningsarbetena har genomförts eftersom denna rutin i dagslÀget Àr bristfÀllig enligt RRV:s revisionspromemoria.

Privata företags syn pÄ hÄllbarhetsredovisning

HĂ„llbarhet Ă€r idag ett mycket aktuellt Ă€mne. Det rapporteras nĂ€stan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist pĂ„ ansvar inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och pĂ„tryckningar frĂ„n samhĂ€llet pĂ„ företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhĂ€llet om hĂ„llbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hĂ„llbarhet i en hĂ„llbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags pĂ„verkan och ansvarstagande inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena.Idag Ă€r upprĂ€ttande av hĂ„llbarhetsredovisning ett mĂ„ste för statligt Ă€gda företag, medan det för privata företag fortsatt Ă€r en frivillig redovisningsform.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->