Sökresultat:
322 Uppsatser om Statligt ägande - Sida 4 av 22
UtvÀrdering av informationsinsatser kring
BudesonidinnehÄllande inhalationslÀkemedel pÄ apotek i
Sverige, Norge och Finland
Ăgandestrukturen i Sverige, Norge och Finland skiljer sig avsevĂ€rt dĂ„ apoteket i Sverige har statligt monopol, apoteken i Norge har en avmonopoliserad kedjestruktur och apoteken i Finland Ă€r statligt reglerade men privatĂ€gda. Dock har samtliga lĂ€nder en lag pĂ„ att anpassad rĂ„dgivning ska ges till alla kunder. Med anledning av skillnaderna i Ă€gandestrukturerna och utvecklingen inom apoteksvĂ€sendet var syftet med denna studie att studera informationsinsatserna kring inhalationslĂ€kemedel innehĂ„llande Budesonid pĂ„ apotek i Sverige, Norge och Finland för att fĂ„ en samlad bild av hur denna information pĂ„verkar kundernas kunskaper, attityder och lĂ€kemedelsanvĂ€ndning. Under vĂ„ren 2005 gjordes en litteraturstudie i Ă€mnet samt en enkĂ€tundersökning vid tre apotek i de tre lĂ€nderna. 93 personer över 18 Ă„r som för eget bruk hĂ€mtade ut BudesonidinnehĂ„llande inhalationslĂ€kemedel pĂ„ öppenvĂ„rdsapotek deltog i studien.
Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker
Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.
Belöningssystem inom Forsmarks Kraftgrupp AB
Detta Àr en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet pÄ Forsmarks Kraftgrupp AB. Det lÀggs extra vikt pÄ tillÀmpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anstÀllda, samt vilken typ av belöning de anstÀllda tycker Àr mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats Àr teorier som rör motivation. Dessa teorier Àr: Herzbergs tvÄfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.
SvÀngningar pÄ bostadshyresmarknaden-en studie av hur kommuner arbetar med höga vakanser
Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, mÄnga nya bostÀder byggdes och antalet vakanser var nÀstan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som intrÀffade under tidigt 1990-tal fick mÄnga bostadsföretag ekonomiska problem. MÄnga kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rÀtta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta ÄtgÀrder och dessa kunde bland annat vara, hyressÀnkningar och rabatter, marknadsföring, försÀljningar, rivningar, ombyggnad och att lÀgga fastigheter i malpÄse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet Àven möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, hÀr beskrivs Àven hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.
Offentlig upphandling av medarbetarundersökningar - analys av förfrÄgningsunderlag och kravspecifiktioner
En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan vÀlja det anbud som Àr ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebÀr en sammanvÀgning av kvalitet och pris. BestÀllaren mÄste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som Àr relevanta och hur kvaliteten ska mÀtas. Av det förfrÄgningsunderlag som en bestÀllare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgÄ. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det Àr mödan vÀrt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under Ären 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mÀtts, och om de skalor som anvÀnts vid mÀtningarna Àr lÀmpliga för ÀndamÄlet.
Fri rörlighet för kapital - Gyllene aktier : En studie av statligt inflytande över privata bolag
I uppsatsen undersöks vad gyllene aktier Àr och hur de legitimeras under EU-rÀtten.Vidare undersöks gyllene aktiers betydelse för den svenska staten i egenskap avaktieÀgare i privatiserade företag.En gyllene aktie Àr en aktie som Àr förknippad med sÀrskilda rÀttigheter vilkaoffentliga Àgare innehar i helt eller delvis privatiserade aktiebolag. SÀrskilda rÀttigheterinnebÀr att den offentliga Àgaren kan utöva en viss kontroll över dels Àgarstrukturenoch/eller över beslutsfattandet i bolaget. SÀrskilda rÀttigheter kan skapas genom generelllagstiftning, privatiseringslagar, bolagsordningen och aktieÀgaravtal vilket vanligtvissker i samband med privatiseringen av ett statligt företag. Det krÀvs enligt EUdomstolenspraxis att det föreligger en nationell ÄtgÀrd bakom sÀrskilda rÀttigheter.Den frÀmsta anledningen till att staten behÄller gyllene aktier i privatiserade företagÀr oftast att skydda nationella intressen eftersom företagen i frÄga oftast Àr verksamma isamhÀllsnyttiga sektorer sÄsom energi eller transport. Staten vill dÀrför behÄlla visskontroll över bolagen med hÀnsyn till nationell sÀkerhet eller ordning, exempelvis föratt trygga energiförsörjningen eller sÀkra landets infrastruktur.Gyllene aktier utgör som huvudregel en restriktion av den fria rörligheten förkapital eftersom offentliga Àgare kan hindra utlÀndska investerare Àgarskap eller attdelta i beslutsfattandet i bolaget.
Att sÄ ett frö; Sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med kranskÀrlsjukdom till egenvÄrd
Sjuksköterskan ska vid behov kunna motivera till förĂ€ndrade livsstilsfaktorer samt bedöma patientens förmĂ„ga till egenvĂ„rd. Dock finns ingen enhetlig praxis för att göra detta trots att mĂ„nga sjukdomar skulle kunna förebyggas med hjĂ€lp av egen-vĂ„rd, dĂ€ribland kranskĂ€rlsjukdom som skördar mĂ„nga liv i Sverige varje Ă„r. Ăven den som redan har drabbats har mycket att vinna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med krans-kĂ€rlsjukdom, inneliggande pĂ„ en kardiologisk vĂ„rdavdelning, till egenvĂ„rd. Me-tod: Studiens design Ă€r en kvalitativ intervjustudie.
Storytelling : Vem berÀttar egentligen storyn?
Detta Àr en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet pÄ Forsmarks Kraftgrupp AB. Det lÀggs extra vikt pÄ tillÀmpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anstÀllda, samt vilken typ av belöning de anstÀllda tycker Àr mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats Àr teorier som rör motivation. Dessa teorier Àr: Herzbergs tvÄfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.
Nedskrivning av materiella anlÀggningstillgÄngar: RR 17
Denna uppsats behandlar vÀrdering, specifikt nedskrivning, av materiella anlÀggningstillgÄngar inom ÀmnesomrÄdet externredovisning. Syftet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, införandet av RedovisningsrÄdets rekommendation om nedskrivningar (RR 17) har medfört att företag förÀndrat sin hantering avseende nedskrivning av materiella anlÀggningstillgÄngar. Med hantering avseende nedskrivning av materiella anlÀggningstillgÄngar avser vi prövning av nedskrivningsbehov och mÀtning av nedskrivningsbelopp. Den empiriska undersökningen avser en fallstudie av fem statligt hel- eller delÀgda företag med marknadsmÀssiga krav. Det resultat vi har kommit fram till Àr att RR 17 inneburit att de undersökta företagen tycks ha ett ökat fokus pÄ att de materiella anlÀggningstillgÄngarnas bokförda vÀrden inte skiljer sig frÄn det verkliga vÀrdet.
Kollektivavtal och de mÀnskliga rÀttigheterna i Sverige
Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..
HÄllbarhetsredovisning - Vad beror statliga företags hÄllbarhetsredovisning pÄ?
Bakgrund och problem: MÀnniskor i dagens samhÀlle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrÄn de produkter och tjÀnster de anvÀnder kommer ifrÄn. Begreppet hÄllbarhetsredovisning har dÀrför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen mÄste följa GRIs riktlinjer frÄn och med Är 2008. HÄllbarhetsredovisning Àr inte lÀngre frivilligt för de statligt Àgda företagen, utan de mÄste i Ärsredovisningarna utarbeta rapporter dÀr informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men Àr kravet nödvÀndig för att fÄ företagen att redovisa dessa omrÄden, eller finns det andra pÄtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förÀndringar i de statliga företagens hÄllbarhetsredovisning beror pÄ?Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga förÀndringar i tvÄ statliga företag samt tvÄ privatÀgda företag.
TrÀngselskatt - Medfinansiering av VÀstsvenska paketet
Göteborg Àr en stad som vÀxer. Det behövs ÄtgÀrder för att göra stadens transportsystem mer effektivt nÀr invÄnarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet VÀstsvenska paketet har utvecklats. Vid Ärsskiftet 2013 introducerades ett system för trÀngselskatt, som en del av VÀstsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vÀgar och spÄrvÀgar har traditionellt varit statligt finansierade, nÄgot som frÄngÄtts alltmer under senare tid. I och med lagÀndringar har det blivit bÄde möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trÀngselskatt kommer att ha för Göteborg.
Redovisningskvalitet inom banksektorn
Studien fokuserar pÄ problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks Àr verksamma och registrerade inom lÀnderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekrÀftas redovisningskvalitet utifrÄn tre olika Àgarstrukturer; privatÀgdbank, sparbank och statligt Àgd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som anvÀnds bygger pÄ Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning Àr grunden till de hypoteser som studien bygger pÄ.
Visioner om de svenska vattenfallen : Ett statligt vattenkraftsprojekt i Ălvkarleby under 1900-talet
De svenska statliga vattenkraftsprojekten i början av 1900-talet speglar en förhoppning om ett starkt industriellt Sverige nÄgot som tidigare forskning har pÄpekat. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka relationen mellan statliga tekniksatsningar och förestÀllningar om nationen. Jag vill belysa att det Àr viktigt att sÀtta sÄdana projekt i relation till förestÀllningar om vad som Àr bra och efterstrÀvansvÀrt, riskfyllt och hotfullt för nationen. Begreppet sociotechnical imaginaries (sociotekniska förestÀllningar) relaterar den ?kollektivt förestÀllda idén? om nationen till teknikutveckling, dÀr tekniken ofta representerar verktyg för att nÄ den efterstrÀvade visionen.
PantsÀttning av bostadsrÀtt : En analys av rÀttslÀget enligt denuntiationsprincipen
Det saknas formkrav för erhÄllande av sakrÀttsligt skydd vid pantsÀttning av bostadsrÀtter varför det i praxis har utvecklats att föreningen ska underrÀttas, denuntieras, i analogi med 31§ SkbrL. Det saknas Àven formkrav pÄ denuntiationens utformning, vem som Àr behörig att motta den eller krav pÄ formell prövning av pantsÀttningens giltighet. Föreningen har endast ett lagstadgat krav enlig BRL att anteckna pantsÀttningen i föreningens lÀgenhetsförteckning. Varje förening har en egen lÀgenhetsförteckning vilket innebÀr att det saknas ett enhetligt och tillförlitligt register över samtliga bostadsrÀtter sÄ som finns för fast egendom. Hanteringen av pantsÀttningar av bostadsrÀtter handlÀggs sÄledes mÄnga gÄnger av personer pÄ ideell basis och med skiftande kompetens, dessutom hanteras varje denuntiation manuellt.