Sök:

Sökresultat:

322 Uppsatser om Statligt ägande - Sida 3 av 22

CSR ? nÄgot för alla? ? En studie om CSR-redovisningens relevans för icke-direkt miljöpÄverkande företag

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera hÄllbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpÄverkande företag som antingen Àr svenska statligt Àgda eller noterade pÄ svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har anvÀnts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ, dÄ Ärsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger pÄ bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin tÀcker vad CSR Àr, positiva och negativa infallsvinklar pÄ CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk pÄverkan samt teori om kvalitetssÀkring, för att skapa en förstÄelse kring Àmnet.

Att redovisa eller Att inte redovisa, det Àr frÄgan! : en undersökning av hur intressentanalyser redovisas inom hÄllbarhetsredovisning

Den traditionella miljöredovisningens tid Àr förbi och hÄllbarhetsredovisning Àr nÄgot som blir allt vanligare i samhÀllet. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar anvÀndas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen Àr en stor del av hÄllbarhetsredovisningen och olika ramverk föresprÄkar vad den bör innehÄlla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hÄllbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hÄllbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ granskningar, med hjÀlp av vÄr analysmodell, av samtliga företags hÄllbarhetsredovisning för att kunna faststÀlla hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vÄr granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vÄr granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer nÀr det gÀller vad intressentanalysen innehÄller. Trots detta visar vÄr studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer pÄ olika sÀtt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt frÄn matriser till löpande text i hÄllbarhetsredovisningarna.

GÄr det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?

Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.

Motiven bakom Pernod Ricards förvÀrv av Vin&Sprit

Bakgrund: Bakgrunden till försÀljningen av statligt Àgda Vin&Sprit Àr att svenska regeringen har beslutat att statligt Àgande av företag ska minskas. FörsÀljningen av V&S avslutade ett svenskt Àgande av företaget som Ivan Bratt grundade 1917. Det köpande företaget Pernod Ricard grundades 1975 genom en sammanslagning av de tvÄ största franska producenterna Pernod och Ricard.FrÄgestÀllningar:Varför har Pernod Ricard valt att vÀxa mekaniskt med hjÀlp av V&S?Hur skall förvÀrvet av V&S generera en ökad avkastning till aktieÀgarna?Vilka produkter inom V&S ligger i linje med Pernod Ricards produktportfölj och strategi?Syfte: Vi vill fÄ förstÄelse till motiven bakom Pernod Ricards val att vÀxa mekaniskt istÀllet för organiskt, trots de stora ekonomiska riskerna som följer med denna expansionsstrategi.Metod: Vi har valt att göra en övergripande beskrivning av fallföretagens organisation, strategi och varumÀrken för att ge en bild av hur vÀl V&S passar in i Pernod Ricards strategi.Teori: Den första delen i teoriavsnittet som vi benÀmner företagsförvÀrv ger en överskÄdlig bild av vad som bör beaktas i strategifasen. De tvÄ efterföljande avsnitten SWOT och produktportfölj analyserar företagens interna och externa förutsÀttningar.Empiri: VI har valt att dela upp detta avsnitt i fyra delar.

SymbioCity São Paulo 2009 : En utvÀrdering av SymbioCity São Paulo som en statlig exportfrÀmjande insats för svensk miljöteknik med fokus pÄ hÄllbar stadsutveckling i Brasilien

SymbioCity - Sustainability by Sweden Àr ett registrerat varumÀrke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av ExportrÄdet pÄ uppdrag av regeringen. Konceptet och varumÀrket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikomrÄdet och dÀrmed underlÀtta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus pÄ hÄllbar stadsutveckling. Konceptet har tillÀmpats i flera lÀnder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.Genom insamling av primÀrdata i form av telefonintervjuer och enkÀter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvÀrdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förstÄelse om statligt exportfrÀmjande insatser. UtifrÄn frÄgestÀllningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde mÄlen.De flesta representanter hade en positiv instÀllning och ansÄg att satsningen var ett bra sÀtt för att lÀgga en grund till framtida samarbete och export.

Solenergi : Àr det ekonomiskt lönsamt för det enskilda lantbruksföretaget att investera i solenergi?

SamhÀllet Àr idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjÀlp av fossila brÀnslen, som har en stor pÄverkan pÄ vÀxthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömÄl ska klimatutslÀppen minskas med 40 % till Är 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen Àr att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi Àr en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpÄverkan. Syftet med studien Àr att pÄ en grundlÀggande nivÄ ta fram en kalkylmall som kan underlÀtta beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi.

Olika branschers förhÄllningssÀtt till Gröna Hyresavtal

EfterfrĂ„gan pĂ„ miljömĂ€ssigt hĂ„llbara fastigheter har ökat i takt med att samhĂ€llets miljömedvetenhet har vĂ€xt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" pĂ„ kartan nĂ€r de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges grĂ€nser dĂ€r Australien Ă€r det land som kommit lĂ€ngst i utvecklingen. Det Ă€r Ă€ven hĂ€r som kontraktsformen fĂ„tt störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mĂ„l för: minimering av energianvĂ€ndning, en miljövĂ€nlig avfallshantering, anvĂ€ndning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpĂ„verkan vid ombyggnad.

VD-ersÀttningar i statligt Àgda bolag : - Ett resultat av lotteri, eller tydliga riktlinjer?

Storleken pĂ„ VD-ersĂ€ttningar i svenska bolag har de senaste Ă„ren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har pĂ„visat en stark ökning av direktörslönerna bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Ytterligare ved pĂ„ elden har belackarna fĂ„tt nĂ€r det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt Ă€n för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fĂ„tt ta del av kritiken mot direktörslönerna, dĂ€r exempelvis Postens VD helt avstod frĂ„n ersĂ€ttning efter den massiva folkstormen mot dennes ersĂ€ttning.

Inter-kommunal IT-samverkan

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sÀgas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnÄ genom sÄdan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi Àven beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. DÀrutöver Àven att se om det utifrÄn ovanstÄende gÄr att peka ut eller identifiera nÄgra sÀrskilda framgÄngsfaktorer eller omstÀndigheter som Àr av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar pÄ att det finns flera faktorer som kan sÀgas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit Àr omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstÄr mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har pÄ sig.

Skepparpinan i Motala : En studie av hur en samhÀllsplaneringsfrÄga hanteras statligt, kommunalt och lokalt

Denna uppsats Àr en studie av hur en samhÀllsplaneringsfrÄga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan Àr en framtida bro över Motalaviken som ska underlÀtta den tunga trafiken i centrala Motala, dÀr genomfartstrafiken idag gÄr lÀngs riksvÀg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igÄng redan 1941 och den har Ànnu inte fullföljts. VÀgverket har beslutat att genomföra projektet mellan Är 2012-2015 men den kan komma att tidigarelÀggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.

VÀgen mot ett förlorat svenskt spelmonopol?

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

Statligt stöd till förÀldrar som har barn med en utvecklingsstörning : -

Örebro universitetInstitution för beteende-,social- och rĂ€ttvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60pSammanfattningTitel: Statligt stöd till förĂ€ldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och StorbritannienFörfattare: Cecilia FlodströmHandledare: Munir DagSyftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka vilka upplevelser förĂ€ldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med förĂ€ldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika lĂ€nderna, skilde sig frĂ„n varandra.

AI:ns roll i klassrummet. En analys av hur l?rare argumenterar om AI som en del av undervisningen i skolan

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

HÄllbarhetsredovisning i vinstreglerande offentliga organisationer : utveckling och incitament till hÄllbarhetsredovisning över tid

Sedan Ärsskiftet 2007/2008 Àr hÄllbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delÀgda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hÄllbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien Àr sÄledes:Hur har hÄllbarhetsredovisningen förÀndrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hÄllbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hÄllbarhetsredovisning?Till studien har de tvÄ enda statligt helÀgda och vinstreglerande organisationerna som Àr verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens Ärsredovisningar, hÄllbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

Invadörer pÄ svenska spelmarknaden-En statligt reglerad marknads ökade konkurrens frÄn webbaserade företag

In Sweden we have a regulated gambling market which means that there are three gambling companies who are operating under the supervision of the Swedish state. These companies have exclusive rights to the Swedish market, divided between them. AB Svenska Spel is one of them and they control all gambling concerning sporting events and the four casinos in Stockholm, Gothenburg, Malmö and Sundsvall. However, since a few years back several Internet-based companies have entered the Swedish market and the competition has become even fiercer in the last years. Due to numerous marketing restrictions the Internet companies have been forced to find new ways to strengthen their brand.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->