Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Rättsväsendet och vårdsektorn är ett exempel på två samhällssektorer som vanligtvis inte självklart samarbetar eller förknippas med varandra. Däremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas gränser. Ett exempel på detta är vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvård. Kontraktsvård kan dömas ut istället för fängelse om det finns vårdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhållandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen.

Sponsring är ett relativt nytt sätt för marknadsföring som genom åren har blivit allt vanligare för företag att använda sig av. Idag är det ett av de mest använda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen särskild reglering av avdragsrätten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel är väldigt allmänt skriven vilket medfört att rättsfall står för den huvudsakliga regleringen på området.Utgifter för sponsring har i rättspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för gällande rätt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras också ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstår vid tillämpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar på dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda länsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs också Naturvårdverkets rapport "Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna", samt svaren från ett flertal av Naturvårdsverkets remissinstanser.

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. .

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

?Runda Upp? En Corporate-Social-Responsibility-metod med en Positivt eller Negativt påverkan? En kvantitativ studie om ?Runda Upp? ur ett konsumentperspektiv Syftet med uppsatsen är att undersöka konsumenters intryck av företag som i samarbete med icke-statliga organisationer tillämpar CSR och mer specifikt metoden ?Runda Upp?. Huruvida intrycken blir mer positiva eller negativa eller om intrycken förblir lika då textilföretag använder sig av ?Runda Upp?-metoden som CSR-aktivitet. Vi ämnar även undersöka om metoden påverkar konsumenters köpbeteende.

Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet UEFA ekonomiska krav på de nationella fotbollsförbunden. Utfärdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes därför år 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gällande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan.Elitlicensen sätter ett antal krav på klubbarna, med största vikt på att det egna kapitalet i föreningen inte får vara negativt, och att påföljden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvångsnedflyttas en division. Örebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling där parterna i målet är ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvärderingen av anbuden varit bristfälliga, misstag har gjorts i arbetsgången och ett dåligt juridiskt språk har använts. Vi anser att detta troligen beror på kompetensbrist när det gäller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan råda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstånd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare är det enligt oss viktig att poängtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrågningsunderlag och vid utvärdering av anbud..

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Den här uppsatsen har syftet att redogöra för om inhyrning från bemanningsföretag inskränker företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Sedan legaliseringen av bemanningsbranschen i Sverige har den blivit väl etablerad. Idag består Arbetsgivar- och branschorganisationen bemanningsföretagen av cirka 500 medlemsföretag och sätter årligen 172 000 personer i arbete. Den omfattning som bemanningsbranschen idag har gör det angeläget att undersöka hur branschen påverkar arbetstagares anställningsskydd, framförallt hur rbetsgivare genom inhyrning av personal kringgår företrädesrätten till återanställning för arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Det har visat sig ovanligt förekommande att arbetsgivare hyr in personal istället för att återanställa arbetstagare med företrädesrätt.