När en skattskyldig blir beskattad flera gånger för samma inkomst, i minst två länder och under samma tidsperiod, uppstår juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mån undvika dubbelbeskattning är att stater ingår bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrätt och vilken stat som till följd därav avstår från sin rätt till beskattning. Därigenom undviks, så långt det är möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gånger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks även inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rätten innehåller nämligen i dagsläget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterätt och området är således en del av medlemsstaternas egen behörighet.

Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes.

Denna uppsats syftar till att utreda hur Handelshögskolan i Stockholm har lyckats skapa och bibehålla ett starkt varumärke och vad som gör dess studenter attraktiva ur en arbetsgivares synvinkel. Frans Melins varumärkesmixmodell ligger till grund för undersökningen. Vår studie har varit kvalitativ och grundar sig på intervjuer med personer som har anknytning till Handelshögskolan i Stockholm samt företag som rekryterar studenter från högskolan. Vi har kommit fram till att det starka varumärket har sin grund i historien. Anledningen till att Handelshögskolan i Stockholm har lyckats med att bibehålla sitt starka varumärke beror på ett flertal faktorer.

I statens tjänst används idag hundar inom polisen, försvaret, Tullverket och kriminalvården. Med hjälp av statliga medel utbildas även ledarhundar. Vi har valt att rikta in oss på polisens, försvarets och Tullverkets hundar. Då vi inte vet så mycket om dessa hundar och inte heller har så mycket information om deras hälsa vill vi med detta arbete bilda oss en uppfattning om ämnet. Om vi ska kunna förstå om hundarnas liv som tjänstehundar är bra för dem eller inte måste vi ha kunskap om deras grundläggande behov.

Det här arbetet handlar om synen på gymnasiesärskoleeleven. Det övergripande syftet med arbetet är att studera synen på gymnasiesärskoleeleven i två läroplaner, där även synen på bedömning av gymnasiesärskoleeleven är intressant. I en inledande bakgrund beskrivs styrdokument inom gymnasiesärskolan, läroplansteori samt bedömning. Fortsättningsvis presenteras den diskursanalytiska metoden från Foucaults, Faircloughs, Laclau och Mouffes perspektiv och begrepp. I arbetet betonas språkets betydelse i diskursanalysen, hur förskjutningar i språket påverkar synen på gymnasiesärskoleeleven.I resultatdelen redovisas utdrag från delar av läroplanerna, Lpf 94 och Gys13, samt de två statliga utredningar som ledde till läroplanerna.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur Gustav Vasa framställts i olika läroböcker under tidsperioden 1919-2000 samt diskutera på vilket sätt de statliga läroplaner som utgivits under samma tidsperiod påverkat hur Gustav Vasa skildrats i läroböckerna. För att få svar på dessa frågor har vissa specifika delar av såväl läroplanerna som läroböckerna granskats utifrån ett antal på förhand fastställda kriterier. De granskningsresultat som framkommit har sedermera legat till grund för de slutsatser som utfärdas i uppsatsen. I uppsatsen framkom att de tidigast utgivna läroplanerna i huvudsak framhävde att kunskaper i den nationella historien och förmedlandet av en sund fosterlandskänsla var historieundervisningens primära fokus, alltmedan de senare utgivna läroplanerna i högre grad framhäver vikten av en ökad förståelse för andra folk samt vikten av ett breddat historiskt perspektiv. De resultat som framkommer ur läroboksanalysen är att det inte finns något stöd för att de tidigast utgivna läroböckerna i högre grad än de senare skulle försökt införliva en god fosterlanskänsla och en positiv nationell bild i undervisningen.

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Piratkopiering i Kina har varit ett ämne som flitigt debatterats internationellt de senaste åren. Denna uppsats ämnar analysera åtgärder vidtagna för att implementera immateriella rättigheter i Kina i en ekonomisk, politisk och historisk kontext. Sedan Kina gick med i WTO har landet varit tvunget att ändra sin lagstiftning inom många områden, speciellt rörande immateriella rättigheter. Positiva och negativa aspekter av full implementering av dessa regler i Kina analyseras även..

Detta är en uppsats där normer och värderingar om vårdbiträdet i hemtjänst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den äldres tjänst. Äldreassistenten ? ett framtidsyrke samt två fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal från en hemtjänstenhet. Diskursanalysen utförs i förhållande till och i samspel med sekundärlitteraturen.

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs.Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige.