Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfällig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och tillämpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gällande lagstiftning..

Hammarby Sjöstad, är en ny stadsdel som för närvarande (2003) byggs i södra Stockholm. I Hammarby Sjöstad finns inga industrier och dagvattnet tas omhand separat vilket innebär att ett renodlat hushållsspillvatten bildas. Det erbjuder således möjlighet att kontrollmäta hushållens andel av farliga ämnen i avloppsvattnet och jämföra med andra typer av avloppsvatten. Bostadsområdet har högt uppsatta miljömål och vattenbesparande utrustning har installerats samtidigt som materialval och information ska hjälpa till att göra avloppsvattnet från området renare än från andra områden. Syftet med detta examensarbete var att karaktärisera sammansättningen på avloppsvattnet från hushållen i Hammarby Sjöstad och att dra paralleller till sammansättningen på hushållsspillvatten i övriga Sverige.

I början av 1990-talet så genomförde den borgerliga regeringen friskolereformen vilket in-nebar att det statliga monopolet upplöstes och att fristående skolor kunde konkurrera på samma villkor som kommunala skolor. Detta medförde att det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan övertogs av respektive kommun och att skolpengen infördes. Reformen har inneburit ökat antal skolor och hårdare konkurrens. Detta tillsammans med minskat elevan-tal har pressat skolorna till att optimera sin marknadsföring för att attrahera elever. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om det finns någon skillnad i hur kommunala respektive fristående gymnasieskolor arbetar med marknadsföring.

Den här undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att få en förståelse för barns inflytande över inomhusmiljön, både avseende föremål och rumsliga aspekter. Jag vill få en bredare syn på hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lärarnas roll i detta innebär. Studien utgår från det postmoderna kunskapsperspektivet och använder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien används vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46).

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick då möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbättra undervisningen i matematik. Forskning visar på att skolor har olika förutsättningar och tillvägagångssätt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i och förståelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar på de förutsättningar skolorna haft för att verkställa Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgångsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgå från det lokala utvecklingsbehovet och ägas av lärarna själva.

Bryggeriet är en ideell förening som ingår i det civila samhället i och med att man tar ett tydligt socialt ansvar för framför allt ungdomar och deras fritidssysselsättning i Malmö. Föreningen är mitt uppe i en organisationsförändring till följd av en längtan efter stabilitet i organisationen men även en önskan om att hitta nya finansieringsalternativ till de bidrag man får från kommunen. Syftet med den här uppsatsen är att belysa vad som händer med en organisation i det civila samhället när inledningsfasen är slut och organisationen utvecklas och går vidare till att etablera sig på marknaden. Undersökningen är utformad som en fallstudie vilket bland annat betyder att det är en specifik enhet som är studerad. Den teoretiska utgångspunkten i min undersökning har varit DiMaggios och Powells teori om den institutionella isomorfin som menar på att organisationer inom samma fält blir mer lika varandra över tiden.

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden.

The major difference between venture capital-firms and other financiers is that their business idea is not only providing capital but also knowledge in business development. The ownership structure of an venture capital-firm can be private as well as public. The Swedish government is today one of the major actors in the Swedish venture capital-industry. The purpose of this study is to shed light on how venture capital-firms involve itself in its portfolio firm and if this contributes to an increased value of the portfolio firm. We also try to shed light on differences in how a public and a private venture capital-firm gets involved in its portfolio firm and if there is any difference in how they can contribute to added value.We have chosen to interview two public and two private venture capital-firms and one of their portfolio firms.

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Enligt vår teoretiska referensram samt enligt en undersökning som genomfördes åt Statensoffentliga utredninger, (SOU 1997:188), kan ett samband mellan motionsutövande och hälsapåvisas. Det finns däremot ingen entydig forskning som visar på att motionsutövande leder tillminskad sjukfrånvaro. Vår studie utgår från grundhypotesen att det finns ett positivt sambandmellan företagssubventionerad friskvård och minskad sjukfrånvaro. Genom enenkätundersökning där 48 ICA-butiker medverkade samt där butikernas årsredovisningargranskades, insamlades data relaterad till butikernas friskvårdssubventionering ochsjukfrånvaro. Enligt ett Chi-square test kunde ett svagt samband mellanfriskvårdssubventionering och sjukfrånvaro skönjas, och även beräkningarna för korrelationenmellan de två variablerna för den insamlade datamängden påvisade ett samband.Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget visade sig vara högst vid en subventioneringsnivå på3000 kr per år och anställd, och uppgick vid nämnda nivå till i genomsnitt 30 procent.

Syfte: Syftet med denna studie är att göra en jämförande analys av ekonomikurser på Högskolan i Gävle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i olika utsträckning i klassrums- och nätverksmodellen. Metod: Studien bygger på ansatser från metoderna aktionsforskning och etnografi som utgår från en klassrumsmodell av campuskurser och en nätverksmodell av distanskurser. Resultat & slutsats: Det är skillnad i upplägg av information och material på Blackboard i de kurser vi studerat. De minst utvecklade och de mest utvecklade kurserna har olika strukturer i dispositionen.     De två modeller som denna studie utgår ifrån skiljer sig från varandra. Skillnaden mellan de mest utvecklade och de minst utvecklade kurserna inom de två modellerna är mindre i nätverksmodellen.     De kurser som idag kan läsas på Högskolan i Gävle är en blandning av en renodlad klassrumsmodell och en renodlad nätverksmodell. Förslag till fortsatt forskning: Vår studie ses utifrån studenternas synvinkel därför kan en studie om Blackboard från en annan aktörs synvinkel, exempelvis lärarens tas med i undersökningen, vad har de för åsikter och synpunkter om Blackboard ur lärandeperspektiv, hur kan plattformen förändras så att studenterna får de bästa förutsättningarna för sitt lärande? Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ska ge ett förslag på hur strukturen på plattformen Blackbord kan förbättras för att studenterna ska få ut det bästa möjliga av sina studier..

Underhållningsbranschen är en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillräckligt med empiriska studier på projektledning inom underhållningsbranschen, speciellt inte i Sverige. Många författare menar att de teorier som finns kring projektledning är för ensidiga och inte kan tillämpas på alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs därför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhållningsbranschen är intressanta, mycket på grund av att de till skillnad från andra branscher oftast lyckas hålla tiden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares inställningar till grupparbete som arbetsform i skolan då forskning visar att grupparbete minskar medan samhället i stort går i motsatt riktning och förespråkar kollektivt grupptänkande. Vår undersökning baseras på fyra grundpelare: lärarens inställning till grupparbete, för- respektive nackdelar med grupparbete, lärarens roll vid grupparbete samt bedömning av den enskilde elevens prestation vid grupparbete. Undersökningen genomfördes i två norrbottniska kommuner, där vi intervjuade fyra lärare vardera. I ena kommunen arbetade lärarna inom gymnasieskolan, och i en andra inom grundskolans senare år. Vi har använt oss av kvalitativ intervju som informationsinhämtande metod.

Problemområde: Vi kan idag se en tydlig tendens att många företag går samman i nära samarbete eller fusioneras. Det är också många av dessa fusioner som misslyckas. Ett vanligt argument för att förklara ett misslyckande är den integrationsproblematik som uppstår efter en fusion. Vi har intresserat oss för vad som döljer sig bakom denna problematik och hur man på ett bättre sätt ska kunna förstå integrationen mellan två kunskapsföretag. Syfte: Hur tar sig identitetsskapande hos medarbetarna i CBAH i uttryck vid integrationsprocessen med BAH? Metod: Vi har utgått från ett uttolkande paradigm där forskningsdesignen varit kvalitativ med ett aktörs- och förståelseinriktat synsätt.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande ?att stödja elever i behov av särskilt stöd? med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver.