Myndigheternas uppfattning är att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare på senare år, den har dessutom blivit svårare att upptäcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten är en Statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekämpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men också på de mindre allvarliga ekobrotten där straffvärdet inte är högt men där lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmälda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten så står bokföringsbrott för 37 % och skattebrott står för 48 %.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

För den enskilde medborgaren är kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillämpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är därför en väl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelägen. Detta gäller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad är regelstyrd och att vissa regler inskränker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rättigheter. Regeringen har på senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus på regelefterlevnad och med självständighet i förhållande till tillsynsobjektet. I dag finns rättslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, Säkerhets och integritetsskyddsnämnden samt JO och JK.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssäker IT ? Infrastruktur för Sverige, där alla invånare ska ha tillgång till ett fiberoptiskt nät inom 100m avstånd från andra byggnader. Alla hushåll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast år 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhälle för alla?.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en Statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar med svår social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare år har SiS tagit emot ett växande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvärdering syftar till att utvärdera och kartlägga omhändertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem Bärby. En syntes av två processutvärderingsmodeller används för att nå en fördjupad kunskap om verksamhetens omhändertagande. Utvärderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska källor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkät rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda på avdelning och skola.Utvärderingens resultat tyder på att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraårsperiod.

Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning.

Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrånMichel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och föredetta jämställdhetsministern Jens Orback.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Miljöarbetet förändras ständigt och har kommit att gälla alla verksamheter i samhället. Universitet och högskolor har ett särskilt ansvar i miljöhänseende och unika möjligheter att påverka strävan mot en hållbar utveckling. Staten, näringsliv och krafter inom verksamheten ställer ökade krav på lärosätenas miljöarbete. Därmed har lärosätena ett behov att systematisera och organisera sitt miljöarbete, det vill säga ett behov av att införa ett miljöledningssystem. Syftet med rapporten är att sammanställa information och erfarenheter från lärosätens miljöledningssystem och deras syn på studenten som miljöaspekt samt ge ett förslag för hur Luleå tekniska universitet kan gå till väga i sitt miljöarbete.

SammanfattningTitel: Hur väl fungerar den statliga hållbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga ägarstyrningen gällande resultatet av att implementera obligatorisk hållbarhetsredovisning. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en väsentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhället. Således är en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). År 2008 införde Regeringen krav på att statligt ägda företag ska upprätta hållbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007).

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. Användvärdhet är likt användbarhet men tar även hänsyn till användarens behov. Vår undersökning syftade till att se huruvida småföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om användarna såg dem som användvärda. Undersökningen utfördes som fallstudie av två elektroniska tjänster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och användvärdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var användvärda.

En artikelserie om medievärlden i Ukraina tänkt att publiceras i en större svensk dagstidning. Serien består av fem avsnitt som alla tar upp olika områden, så som hot mot journalister, skillnaden på statlig och kommersiell tv och hur lagarna fungerar i verkligheten. Artiklarna baseras på intervjuer gjorda med branschfolk i Ukraina och Sverige. Resultatet av examensarbetet är att Ukrainas mediebransch är väldigt olik den i Sverige. Hot, och även mord, mot journalister är vanligt förekommande och journalisternas arbete försvåras av att lagarna som kontrollerar, och ska underlätta för, medierna inte efterföljs i verkligheten.

In this study a case study was conducted at the Transport Agency. The government agency is seeking better alternatives to its current ways of keeping track of important dates stated in legal documents. The agency wants to explore the possibility for an IT-solution for keeping track on those dates. In the case study change analysis was conducted on the vehicle type approval process. Qualitative interviews were conducted with a section manager, vehicle type and component approvers, and with a system administrator and a system manager at the Transport Agency in Borlänge.