Sökresultat:
341 Uppsatser om Statlig bidragsfördelning - Sida 5 av 23
Fler Àn tusen ord : En bildanalys av regeringsalternativen och dess partifo?retra?dare i Go?teborgs-Posten & Hallandsposten en ma?nad fo?re riksdagsvalet 2010
Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.
HAR DU BORSTAT T?NDERNA? V?rdpersonalens f?rslag f?r f?rb?ttrad tandborstning p? sjukhus
Bakgrund
D?lig munh?lsa kan leda till b?de lokala infektioner och allvarliga sjukdomar s?som stroke
och annan hj?rt-k?rlsjukdom. Tandborstning prioriteras ofta bort i v?rdmilj?er och det ?r
sjuksk?terskans ansvar att v?rna om f?rebyggande ?tg?rder. Teorin om Missed Nursing Care
fokuserar p? orsaken till uteblivna omv?rdnads?tg?rder.
Ăverfallsskyddet i förĂ€ndring : frĂ„n skadestĂ„ndsrĂ€ttslig ersĂ€ttning till summaersĂ€ttning
Statens och försĂ€kringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ăkningen grundar sig pĂ„ flera faktorer, bl a pĂ„ grund av den ökade brottsligheten i samhĂ€llet men Ă€ven p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och Ă„klagare informerar mer om rĂ€tten till statlig brottsskadeersĂ€ttning. De ökade kostnaderna för försĂ€kringsbolagen kan bero pĂ„ den ökade medvetenheten om att ersĂ€ttning kan lĂ€mnas genom överfallsskyddet i hemförsĂ€kringen. Ăverfallsskyddet i hemförsĂ€kringen kom till pĂ„ 1970-talet som ett led i att förbĂ€ttra ersĂ€ttningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersĂ€ttning men endast i begrĂ€nsad omfattning.
ELITIDROTTARES H?LSA OCH V?LBEFINNANDE I VARDAGEN.
Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang
samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat
med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den
arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen
s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan
andra delar i vardagen.
"jaha ska min son bli bög nu dÄ eller?" MotstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan
Syftet med vÄr uppsats var att undersöka motstÄndet mot jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan samtatt lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjÀlp av följandeproblemformuleringar: varför fungerar inte jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan, vad finns det förmotstÄnd och var finns det frÀmsta motstÄndet? Uppsatsens teoretiska ram Àr hÀmtad ifrÄnMichel Foucaults teori om makt och motstÄnd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeersteori om empowermentbegreppet. VÄr empiri bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sexgenuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jÀmstÀlldhet och föredetta jÀmstÀlldhetsministern Jens Orback.
Införande av miljöledningssystem vid lÀrosÀten
Miljöarbetet förÀndras stÀndigt och har kommit att gÀlla alla verksamheter i samhÀllet. Universitet och högskolor har ett sÀrskilt ansvar i miljöhÀnseende och unika möjligheter att pÄverka strÀvan mot en hÄllbar utveckling. Staten, nÀringsliv och krafter inom verksamheten stÀller ökade krav pÄ lÀrosÀtenas miljöarbete. DÀrmed har lÀrosÀtena ett behov att systematisera och organisera sitt miljöarbete, det vill sÀga ett behov av att införa ett miljöledningssystem. Syftet med rapporten Àr att sammanstÀlla information och erfarenheter frÄn lÀrosÀtens miljöledningssystem och deras syn pÄ studenten som miljöaspekt samt ge ett förslag för hur LuleÄ tekniska universitet kan gÄ till vÀga i sitt miljöarbete.
Hur vÀl fungerar den statliga hÄllbarhetsrapporteringen? : En kvantitativ studie om den statliga Àgarstyrningen gÀllande resultatet av att implementera obligatorisk hÄllbarhetsredovisning
SammanfattningTitel: Hur vĂ€l fungerar den statliga hĂ„llbarhetsrapporteringen? - En kvantitativ studie om den statliga Ă€garstyrningen gĂ€llande resultatet av att implementera obligatorisk hĂ„llbarhetsredovisning. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Mathilda Ljungquist och Emelie Ohlsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2015- 01-07Syfte: De statliga företagen i Sverige utgör en vĂ€sentlig del av den svenska ekonomin och har en betydande roll för samhĂ€llet. SĂ„ledes Ă€r en god insyn och transparens i den statliga styrningen viktig ur ett demokratiskt perspektiv (Riksrevisionen, 2006). Ă
r 2008 införde Regeringen krav pÄ att statligt Àgda företag ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar (Regeringskansliet, 2007).
AnvÀndvÀrdhet: hos 24-timmarsmyndigheter
24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. AnvÀndvÀrdhet Àr likt anvÀndbarhet men tar Àven hÀnsyn till anvÀndarens behov. VÄr undersökning syftade till att se huruvida smÄföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om anvÀndarna sÄg dem som anvÀndvÀrda. Undersökningen utfördes som fallstudie av tvÄ elektroniska tjÀnster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och anvÀndvÀrdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var anvÀndvÀrda.
MedievÀrlden i Ukraina
En artikelserie om medievÀrlden i Ukraina tÀnkt att publiceras i en större svensk dagstidning. Serien bestÄr av fem avsnitt som alla tar upp olika omrÄden, sÄ som hot mot journalister, skillnaden pÄ statlig och kommersiell tv och hur lagarna fungerar i verkligheten. Artiklarna baseras pÄ intervjuer gjorda med branschfolk i Ukraina och Sverige. Resultatet av examensarbetet Àr att Ukrainas mediebransch Àr vÀldigt olik den i Sverige. Hot, och Àven mord, mot journalister Àr vanligt förekommande och journalisternas arbete försvÄras av att lagarna som kontrollerar, och ska underlÀtta för, medierna inte efterföljs i verkligheten.
Fritidshemmets uppdrag ur olika perspektiv
F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har
p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p?
semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt
belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet
lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de
ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja
uppdraget.
Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig
faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att
det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f?
utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter
till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.
Ledarskap, syskonposition och locus of control
En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att fÄ svar pÄ om personer med ledaransvar skiljer sig Ät gÀllande syskonplats och locus of control jÀmfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare pÄ en statlig myndighet svarade pÄ en enkÀt gÀllande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control Àn förstfödda vilket kan tyda pÄ en annan typ av sistfödd pÄ denna myndighet. Urvalet var dock bristfÀlligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..
Normhierarkin mellan skatteavtal och svenska interna regler - Vilka regler ska ges företrÀde vid regelkollision?
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
IRA och de grundlÀggande förmÄgorna
Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..
Framtidsvisioner i sex mellanstora svenska kommuner
Denna uppsats belyser vilka frÄgor som lyftes fram för nÄgra kommuners framtidsarbete, vilka aktörerna var i de policyskapande processerna samt visar varför dessa framtidsvisioner fördes upp pÄ dagordningen pÄ 1990-talet. Metoden för studien Àr en jÀmförande, kvalitativ fÄfallsstudie av kommunernas framtidsprogram. De utvalda kommunerna Àr GÀvle, Halmstad, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad och LuleÄ. Uppsatsens analysbegrepp Àr Policy Windows och Policy Networks. Dessa innefattas i en korporativ och elitistisk statsteori.
SJUKSK?TERSKANS ROLL VID PL?TSLIGA D?DSFALL INOM AKUTSJUKV?RD. Faktorer som p?verkar omh?ndertagandet av n?rst?ende
Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r
samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och
olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och
personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.