Sök:

Sökresultat:

341 Uppsatser om Statlig bidragsfördelning - Sida 4 av 23

Strider uppskovsrÀntan mot retroaktivitetsförbudet?

OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Även de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.

DE 18 000 EGENSKAPERNA : OM HÄNSYN TILL PERSONLIGA EGENSKAPER VID OFFENTLIG ANSTÄLLNING

Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstÀllning ska vid anstÀllning avseende fÀstas bara vid sakliga grunder, sÄsom förtjÀnst och skicklighet och skickligheten ska sÀttas frÀmst om det inte finns sÀrskilda skÀl för annat. Inom ramen för skick­lig­hets­­-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hÀnsyn till personliga egenskaper som presta­tionsförmÄga, yrkes­skicklig­het, ledaregenskaper, samarbetsförmÄga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lÀmplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjÀnst Àr större Àn vad som tillÄts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats Àr hur stor betydelse fÄr och kan tillmÀtas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrÀnsningarna i möjligheterna att tillmÀta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrÀnsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fÄr tillmÀtas betydelse vid anstÀll­ning.

Sametingets geografiska myndighet

Syftet med föreliggande rapport Àr att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrÄn formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) krÀver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) krÀver geografiska avgrÀnsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs dÄ av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar pÄ Àr att samernas krav kan sammanfattas med ap/A.

Strategisk internprissÀttning. Konsten att göra prissÀttning och tillÀmpning av agentteori i TeliaSonera och Ericsson.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Budgetlös styrning ? Vilka fördelar ser Svenska Handelsbanken med en budgetlös styrning.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

- Jag ser vad du sÀger! : om hur barn kommunicerar med ickeverbala leksignaler

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Ett hÄllbart arbetsliv : Villkor för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen

VÄrt samhÀlle prÀglas av stora förÀndringar och sÄ Àr det Àven i arbetslivet. Det Àr av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bÀsta arbetsvillkoren för anstÀllda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp pÄ anstÀlldas arbetsattityder utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen. Datamaterialet bestÄr av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hÄllbart arbetsliv dÀr anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anstÀllda fÄr möjlighet till delaktighet, stöd frÄn sin nÀrmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..

Hizbollah och det rÀttfÀrdiga kriget

Denna uppsats syftar till att vara ett bidrag till den samtida debatten kring teorin om rÀttfÀrdiga krig. I uppsatsen utmanas rÄdande förestÀllningar om rÀttfÀrdiga krig, i synnerhet idén om att endast suverÀna stater utgör legitima auktoriteter. Uppsatsen anvÀnder Hizbollah som fallstudie och författaren argumenterar för att rörelsens enorma popularitet och de facto kontroll över stora omrÄden gjort Hizbollah till en legitim hÀrskare. DÀrmed bör Hizbollah, trots att rörelsen Àr en icke-statlig aktör i Libanon, betraktas som en legitim auktoritet som kan utkÀmpa rÀttfÀrdiga krig..

Makt och konflikter vid inko?p av affa?rssystem : En fallstudie om maktfo?rdelningen inom en projektgrupp

Studien underso?ker maktfo?rdelningen i en projektgrupp, tillsatt fo?r att ko?pa in ett affa?rssystem. Syftet med studien a?r att studera hur och varfo?r makt delas i en projektgrupp, samt hur anva?ndandet av makt kan leda till konflikter inom projektgruppen. Fo?r att besvara syftet sta?lls tre fra?gesta?llningar (1) Hur formas maktfo?rdelningen inom en projektgrupp? (2) Hur anva?nds makt och hur pa?verkar den konflikter inom projektgruppen? (3) Hur pa?verkas maktfo?rdelningen av konflikter?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna anva?nds teorier om inko?psprocessen fo?r affa?rssystem, beslut i projektgrupper, olika typer av makt samt teorier om konflikter.

Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Den svenska lÀromedelsgranskningens vara eller icke vara

Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den svenska lÀromedelsgranskningen fram till nedlÀggningen av granskningsmyndigheten 1991 samt undersöka vad som hÀnt dÀrefter. Det Àr delvis en historisk översikt, men ger Àven insyn i den för Àmnet nÀrliggande lÀromedelsmarknaden. LÀromedelsgranskningen visar sig ha gamla anor i Sverige men i olika skepnad. Det Àr först pÄ 1900-talet som ett fristÄende organ för lÀromedelsgranskning skapas. Efter nedlÀggningen 1991 blir lÀromedelsmarknaden en fri marknad utan nÄgon statlig kontroll, granskningsuppdraget lÀmnas Ät lÀraren.

Bayeuxtapetens sprÄkliga struktur

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Att göra fel i syfte att göra rÀtt : Ett examensarbete om anstÀlldas förhÄllande till lösenordspolicys

Vi undersökte vilka faktorer som pÄverkar efterlevnad av lösenordspolicys hos anvÀndarna i en statlig myndighet. Myndighetens verksamhet Àr av sÄdant slag att ett informationslÀckage kan fÄ allvarliga konsekvenser för mÀnniskors liv. Faktorerna som undersöktes var: ÄterstÀllning av lösenord; uppdatering av lösenord; antal lösenord; lösenordens komplexitet; anvÀndares rÀdsla för att glömma lösenord; organisationskultur och informella rutiner.Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda inom organisationen. Vi fann att fyra faktorer pÄverkar anvÀndarnas beteende pÄ den berörda avdelningen: ÄterstÀllning av lösenord; uppdatering av lösenord; organisa- tionskultur och informella rutiner..

Den juridiska odlingsgrÀnsen och dess inverkan pÄ förvÀrv av statlig mark : En studie av markförvÀrv i samband med samhÀllsomvandlingen i Kiruna

Det pÄgÄr idag tvÄ samhÀllsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten dÀr omlokaliseringen krÀver att ytterligare mark tas i ansprÄk. Speciella omstÀndigheter rÄder i Kiruna dÀr sÀrskilda skydd och bestÀmmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgrÀnsen. Syftet med studien Àr att ge ett brett perspektiv pÄ den unika odlingsgrÀnsen och visa pÄ sambandet mellan den och förvÀrv statlig mark vid samhÀllsomvandling. För att uppnÄ syftet utreddes odlingsgrÀnsens historia, samhÀllsomvandlingarna och riksintressen samt markförvÀrvsprocessen och hur denna kan förbÀttras. Metoderna som anvÀndes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes pÄ plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan pÄ 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

IT-Utbyggnad: en undersökning om utbyggnad och finansiering
av IT infrastruktur i de fyra nordligaste lÀnen

1999 presenterade IT?kommissionen en vision om en framtidssÀker IT ? Infrastruktur för Sverige, dÀr alla invÄnare ska ha tillgÄng till ett fiberoptiskt nÀt inom 100m avstÄnd frÄn andra byggnader. Alla hushÄll ska dessutom ha en fast uppkoppling mot Internet senast Är 2005. Detta ledde fram till propositionen ?Ett informationssamhÀlle för alla?.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->