SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gå till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgången och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.Själva systemförändringsprocessen består egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta användandet. I beslutsfattandet ingår både den första granskningen och utvärderingen av möjliga alternativ samt själva sättet som beslutet sedan tas på. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgångsläge för en lyckad implementering.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

När samhället straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rättsliga förfarandet blir rättvist mot den enskilde är därför ytterst viktigt. Rätten till en rättvis rättegång utgör således en av våra mest grundläggande mänskliga rättigheter. Den enskildes rätt till en rättvis rättegång är en omfattande rättighet. Rätten för den tilltalade att förhöra målsägande och vittnen utgör en av de viktigaste beståndsdelarna i rätten till en rättvis rättegång. Min avsikt med detta arbete är att närmare belysa förhållandet mellan Europakonventionen och Rättegångsbalken, speciellt vad gäller den tilltalades rätt att förhöra målsägande och vittnen.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknadutgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten är en högaktuell fråga i finsk politik. Både på statlig och kommunal nivå diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förändring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning på problemet. Den pågående Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Det råder statlig och politisk enighet om att barn och ungas läsfärdighet har försämrats vilketär alarmerande. Att skapa gynnsamma lärmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta område. Barns förhållande till böckersamt läsning grundläggs tidigt och den uppfattning barn erhåller rörande böcker följer barnenupp i åldrarna. Det är därför av vikt att barn har tillgång till böcker, får möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i användandet av dem. Både densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Tidigare var det vanligare att dö av svält, i dag dör fler människor av övernäring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och även till en rad andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en särskild märkning för att underlätta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lägre pris. Nyckelhålsmärkning infördes i Sverige 1989, och fungerar ännu som den mest använda märkningen på livsmedel. Syftet med denna uppsats är således att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.

Myndigheternas uppfattning är att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare på senare år, den har dessutom blivit svårare att upptäcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten är en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekämpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men också på de mindre allvarliga ekobrotten där straffvärdet inte är högt men där lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmälda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten så står bokföringsbrott för 37 % och skattebrott står för 48 %.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ta reda på ifall det är förenligt med lagen att använda sig av artistskatt (A-SINK) på signing bonus trots att spelaren i fråga tänker stanna i landet i mer än sex månader. Vi vill också utreda om det i så fall är möjligt att betala ut en stor signing bonus till spelaren istället för högre lön. Våra frågeställningar blir således:Kan man tillämpa artistskatt på signing bonus när en spelare går från en utländsk till en svensk klubb?Är det möjligt för klubbarna att betala ut en stor signing bonus och inte betala ut lön?MetodVi har baserat uppsatsen på kvalitativa intervjuer samt studier av lagtext, förarbeten, rättsfall och relevant litteratur. Intervjuerna är genomförda med låg grad av strukturering och standardisering.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.