Sök:

Sökresultat:

341 Uppsatser om Statlig bidragsfördelning - Sida 19 av 23

Kunskapsöverföring genom interna kanaler

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.

GÄr styrningen som pÄ rÀls eller har den spÄrat ur? En fallstudie inom Trafikverket

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhÀllets informations-utveckling under 90-talet förÀndrade den traditionella ekonomistyrningen dÄ intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare Är. Företag kan inte lÀngre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. IstÀllet krÀvs idag att sÄvÀl organisationer, tillverkningsföretag som tjÀns-teföretag bÄde ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar pÄ detta. Modellen har till att börja med varit tÀnkt och anvÀnd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bÀttre varför det gör det intressant att undersöka följande frÄgor: 1.

SvÄra lÀttlÀsta texter - En studie av SFI-studenters förmÄga att förstÄ och anvÀnda enkla texter inom olika genrer

Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstÄ och anvÀnda, vad Skolverket i kursplanen benÀmner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebÀr Àr docken tolkningsfrÄga. LÀrare runt om i Sverige mÄste tolka direktivet ochanvÀnda denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (BÀsta sprÄket en samlad svensk sprÄkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsÀtter att medborgarna skakunna deltaga i samhÀllsdiskussioner och fÄ tillgÄng till förstÄeligsamhÀllsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lÀttlÀst Àr en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lÀttlÀsta texter? (Centrum för lÀttlÀst 2010),undersökningen baseras dÀrför pÄ dessa.Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida SFI-studenter som gÄrkurs D har fÄtt tillrÀcklig utbildning i att kunna förstÄ och anvÀnda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det gÄr att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.

NulÀge och behov av cykelvÀgar: lÀngs det statliga vÀgnÀtet
i Norrbottens och VÀsterbottens lÀn

Svenska regeringen har satt ett mÄl att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli sÀkrare. I regeringens proposition, mÄl för framtidens transporter, sÀger ett av funktionsmÄlen att förutsÀttningarna för att vÀlja kollektivtrafik, gÄng- och cykeltrafik ska förbÀttras. För att lyckas uppnÄ mÄlen kommer det bland annat krÀvas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvÀgnÀten. DÀrför ska VÀgverksregionerna kartlÀgga och inventera behoven av ÄtgÀrder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda pÄ behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar sÀger om nulÀge och behov av cykelvÀgar i Region Norr.

MÄtt för att mÀta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hÄlla en hög kvalitet pÄ den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerÀr inte nÄgot nytt i utvecklingsvÀrlden. Flera större företag anvÀnder sig av olika mÄtt för attmÀta kvaliteten pÄ koden i sina system med mÄlet att hÄlla en hög driftsÀkerhet.Trafikverket Àr en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhÄller igÄng Sveriges jÀrnvÀgsnÀt. Eftersom systemen fyller en viktig del i att sÀkra driften ochse till att tÄgpositioner, planering av avgÄngar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det Àr viktigt att strÀva efter att hÄlla en hög kvalitet pÄsystemen.Syftet med det hÀr examensarbetet var att ta reda pÄ vilka mÄtt som kan vara möjliga attanvÀnda under systemutvecklingsprocessen för att mÀta kvaliteten pÄ kod och hur mÄtten kananvÀndas för att öka kvaliteten pÄ IT-lösningar. Detta för att redan pÄ ett tidigt stadie kunnamÀta kvaliteten pÄ den kod som skrivs i bÄde befintliga och nyutvecklade system.Studien Àr en fallstudie som utfördes pÄ Trafikverket, de olika mÄtten som undersöktes varcode coverage, nivÄn pÄ maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. MÀtningar utfördes pÄ sju av Trafikverkets system som i analysen jÀmfördes motantalet rapporterade incidenter.

AlltsÄ allting handlar egentligen om... om styrning. Om styrmedel och feministiska ideologier i statets jÀmstÀlldhetspolitik.

UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.

FriskvÄrdssatsningar, motivation och motion - FriskvÄrdssubventioners samband med motivation och dess effekt pÄ personalens motionsvanor

Motion Àr en nyckelfaktor för en god fysisk hÀlsa och det finns stora ekonomiska fördelar för arbetsgivaren med en personalstyrka som motionerar. För att en individ ska engagera sig i en motionsaktivitet krÀvs motivation. Syftet med studien var att undersöka hur graden av sjÀlvbestÀmmande motivation skiljer sig mellan de som motionerar i olika utstrÀckning. Vidare studerades hur graden av sjÀlvbestÀmmande motivationen skiljer sig mellan de som anvÀnder organisationens friskvÄrdssubventioner i olika utstrÀckning. Organisationens friskvÄrdssubventioner bestÄr av friskvÄrdsbidrag och friskvÄrdstimme.

Gynnar kommunsammanslagningar i Finland demokratin eller effektiviteten?

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

NÀr mervÀrdesskatten blir en kostnad : ? Konsekvenser av den begrÀnsade avdragsrÀtten och effekter för vissa banker

Att hantera mervÀrdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det Àr inte alltid sÄ okomplicerat som man lÀtt kan fÄ intryck av. Ibland kan det vara osÀkert vad som verkligen gÀller och företaget som Àr skattskyldigt ansvarar för att det blir rÀtt. MervÀrdesskatt Àr en statlig omsÀttningsskatt som regleras enligt mervÀrdesskattelagen. Reglerna Àr harmoniserade i enlighet med EG:s mervÀrdesskattedirektiv.

SamhÀllets förÀndrade reaktion pÄ risk : En jÀmförelse av massmedias bevakning av Hongkong- och Svininfluensan

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhÀllets syn pÄ risk och riskhantering förÀndras under de senaste 40 Ären. Bakgrunden till Àmnesvalet Àr det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under Äret 2009. UtifrÄn förestÀllningen att reaktionen torde varit annorlunda för nÄgra decennier sedan jÀmförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregÄngare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgÄngspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhÀllet analyseras insamlat material frÄn Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt frÄn tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar pÄ hur riskerna definieras, vilka marknader som pÄverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhÀllsförÀndring skett.Uppsatsen fastslÄr att det finns ett flertal skillnader i samhÀllets syn pÄ risk och riskhantering i frÄgor av denna typ mellan de tvÄ tidsperioderna.

Lagen om Offentlig Upphandling : E-upphandlingens uppgÄng och affÀrsmÀssighetens fall?

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.

Solenergi i smÄhus

Mindre Àn en timmes solsken pÄ vÄr planet innehÄller mer energi Àn hela vÀrldens energiförbrukning pÄ ett helt Är. Ett vanligt villatak i Sverige tar pÄ ett Är emot flera gÄnger mer energi Àn vad dess behov Àr. Potentialen för solenergi Àr mycket stor. Samtidigt anvÀnder samhÀllet idag stora mÀngder energi och det mesta av energin kommer frÄn icke-förnyelsebara kÀllor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jÀmfört med andra lÀnder men ÀndÄ Àr mer Àn hÀlften av energin som vi anvÀnder icke förnyelsebar.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utveckla ett mer hÄllbart samhÀlle genom att anvÀnda solenergi.

Riskhantering i kommuner och landsting : ISO 31000, riskbegreppet och organisationsövergripande riskhantering

År 2009 antogs för första gĂ„ngen en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den Ă€r tĂ€nkt att kunna anvĂ€ndas inom alla samhĂ€llssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, sĂ„vĂ€l inom privat som offentlig sektor Ă€r i dagslĂ€get lĂ„g. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utstrĂ€ckning standarden anvĂ€nds av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhĂ„ller sig till rĂ„den i standarden.

?De Àr externa revisorer med sitt uppdrag och vi Àr interna revisorer med vÄrt uppdrag? : ? En studie om samverkan mellan statlig internrevision och Riksrevisionen

Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

Har grad av förtroende för medmÀnniskor som del av institutionell kontext pÄverkan pÄ lÀnders möjlighet till ekonomisk utveckling? : En empirisk analys av sambandet mellan förtroende, institutioner och ekonomisk utveckling

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->