The aim of this study is to make clear the conception ?Sustainable Urban Development? through an investigation dealing with how the sustainable goals are attained in today?s Swedish urban planning. And also try to clarify where and why sustainable development is failing or lacking. Besides that I have investigated how actors take position towards urban sustainability. The essay is based on a literature study about sustainable urban development and it?s changes through the time and place.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par Är tillbaka pÄgÄr de första projekten i Sverige dÀr BREEAM Communities anvÀnds. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att anvÀnda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i VÀstra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anstÀllda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes vÄren 2012. Studien kompletterades med tvÄ intervjuer med anstÀllda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervÀgde en anvÀndning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen SaltÀngen. Intervjustudien tar utgÄngspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan pÄ arbetsprocessen och vilka hÄllbarhetsaspekter som hanteras inom de tvÄ projekten i VÀstra Hamnen.

För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. StÀderna stÄr för 70 ? 80 % av energianvÀndningen i EU och stÄr för lika stor andel av vÀxthusgasutslÀppen. Transporter Àr helt nödvÀndiga och viktiga för staden och samhÀllet, men Àr ocksÄ kÀllan till trÀngsel och miljöproblem i vÄra stÀder, sÄ som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila brÀnslen, fragmentering av öppna ytor med vÀgar, vÀxande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hÄllbar stadsutveckling och det Àr allmÀnt erkÀnt att det finns ett behov av att hantera efterfrÄgan pÄ resor. Denna studie visar pÄ att infrastrukturutbyggnaden Àr en viktig del i att ge goda förutsÀttningar för hÄllbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.

TÀby galoppfÀllt kommer att genomgÄ en förvandling som innebÀr att ca 4000 nya bostÀder kommer att tillföras under en 15 Ärs period. TÀby kom-mun tillsammans med byggherrarna JM/Skanska och Viggbyholms fastig-hets AB driver projektet med mÄlet om en sammanhÄllen, hÄllbar park i stad. I snitt flyttar svensken 11 gÄnger under sin livstid. Detta innebÀr att de som flyttar in i startskedet av utbyggnaden med stor sannolikhet kommer att hinna flytta ut innan hela stadsdelen Àr fÀrdigt utbyggd. Att stadsdelens ut-byggnad sker pÄ ett sÄdant sÀtt att mÄlen om en hÄllbar och sammanhÄllen stad inte bara uppfylls i och med projektets fÀrdigstÀllande ut Àven bÀddas in som en röd trÄd under hela byggtiden Àr alltsÄ mycket viktig.

De senaste tio Ă„ren har flera hamnomrĂ„den i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostĂ€der och verksamheter, detta pĂ„ grund av de hamn- och industrinedlĂ€ggningar som drabbat mĂ„nga stĂ€der. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i bĂ„de planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts pĂ„ liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jĂ€mföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Detta dĂ„ vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hĂ„llbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hĂ„llbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde dĂ€rför att arbeta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hĂ„llbara för att skapa ekologisk och social hĂ„llbarhet?? Behandlas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hĂ„llbara? I sĂ„ fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som Ă€r profilerade som hĂ„llbara med stadsdelarna som inte Ă€r det? I sĂ„ fall, i vilken mĂ„n?För att besvara dessa frĂ„gestĂ€llningar undersökte vi tvĂ„ omrĂ„den som profilerar sig som hĂ„llbara, Östra KvillebĂ€cken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Cittaslow is an international organization founded in Italy in 1999 by a few towns in Northern Italy, in order to stop the trend of people moving to bigger cities. The aim was to show the advantages of small towns and to strengthen their identities. Falköping is, since the certification in the summer 2008, the first Cittaslow in Sweden. Cittaslow is an international organization founded in Italy in 1999 by a few towns in Northern Italy, in order to stop the trend of people moving to bigger cities. The aim was to show the advantages of small towns and to strengthen their identities.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om hur samhÀllsplanering kan pÄverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen VÀstra Hamnen i Malmö.Malmö Àr en stad som har haft mÄnga sociala och ekonomiska svÄrigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet.I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i omrÄdet VÀstra hamnen, har pÄverkat ungdomar i Malmö. Bo01 Àr ett omrÄde som ligger i VÀstra Hamnen. OmrÄdet försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmÀrksammades och blev ett internationellt exempel pÄ hÄllbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsomrÄdet i stadsdelen VÀstra Hamnen.

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Ända sedan industrialismens början har det pĂ„gĂ„tt en stĂ€ndig inflyttning till stĂ€derna frĂ„n landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av mĂ„nga stĂ€der. För att möjliggöra fler bostĂ€der pĂ„ dessa platser har staden börjat byggas inĂ„t - förtĂ€tas. FörtĂ€tning Ă€r en ?kompakt utbredning? av staden och innebĂ€r att redan bebyggda platser inom stadsgrĂ€nsen exploateras ytterligare.

Klimatanpassning av byggd miljö Àr en förutsÀttning för hÄllbara stÀder. I synnerhet gÀller detta nu dÄ klimatet Àr i förÀndring. Vegetation kan bidra till att sÀnka de högsta temperaturerna i staden och minska den urbana vÀrmeön. StadstrÀd Àr en typ av vegetation som genom beskuggning kan bidra med detta. I vÄrt nordliga kalla klimat kommer vi dock fortsatt att ha ett uppvÀrmningsbehov under vintermÄnaderna och trÀd kan dÄ ha en negativ pÄverkan pÄ temperaturupplevelsen Àven om de Àr avlövade.

Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.