Järnvägens mellanrum - en resa från restyta till möjlighet
Fysisk planeringSpatial planning - communicationsSpatial planning - urban designMellanrumRestytaImpedimentJärnvägInfrastruktur
För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad
användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor
och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på
järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom
stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i
Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och
övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det
kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda. Det bildas helt enkelt en
motsägelsefullhet mellan önskan att använda mer järnväg med påföljande
konsekvenser det får för anslutande mark och yteffektivisering. De mellanrum,
restytor och impediment (otillgänglig, oanvändbar och profitabel mark) som
uppstår har på senare tid börjat intressera stadsplanerare, politiker och
privata aktörer. Denna typ av ytor hittas på fler platser inom en stad och
problematiken för marken kring järnväg återfinns i nästan samtliga större
svenska städer.
Den här uppsatsen studerar och analyserar hur mark påverkas inom järnvägens
influensområde samt vilka lagar som reglerar nyttjandet. Detta för att sedan
kunna presentera olika teoretiskt förankrade strategier för hur marken inom
järnvägens influensområde kan nyttjas.
Först beskrivs olika teoretiska begrepp för mellanrum, restytor och impediment
och sedan presenteras hur järnvägen påverkar nyttjandet av marken utifrån
lagar, etablerad praxis och rekommendationer. Slutligen genomförs en fallstudie
i Hässleholm för att utreda vilka teoretiska begrepp som är applicerbara och
som kan ligga till grund för olika strategier för nyttjandet av marken. Tre
olika strategier med tre olika synsätt och
prioriteringar presenteras sedan under slutsatser.
Uppsatsen förhåller sig kritisk till användandet av skyddsavstånd som generell
säkerhetsåtgärd, men påvisar även olika typer av teoretiskt förankrat nyttjande
som kan finnas inom den buffertzon som bildas genom skyddsavstånd och är i
linje med nuvarande lagstiftning.