Som en del i det moderna hÄllbarhetstÀnket spelar social hÄllbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hÄllbar utveckling Àr arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohÄllbart samhÀlle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och pÄ sÄ sÀtt minska det sociala utanförskapet. Studien anvÀnder sig av teorier kopplade till social hÄllbarhet i allmÀnhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.

Gamla kvarter och dess historia Àr nÄgot som bör tas omhand. Men stÀderna vÀxer och krÀver större plats och effektivare anvÀndning av mark.Rapporten beskriver olika sÀtt att tillÀmpa hÄllbar utveckling för ett stadsomrÄde med kulturintressen, detta med bevarande och stÀrkande av dess kulturhistoriska vÀrden samtidigt som en utveckling sker.OmrÄdet som har valts som exempel Àr kvarteret Almen i Karlstad. Kvarteret Àr relevant i sammanhanget dÄ det pÄgÄr utredningar runt kvarterets utveckling. Kvarteret Almen har Àven flera kulturbyggnader. Arbetet har genomförts tillsammans med Sweco Architects i Karlstad och Karlstad kommun.Projektet har som mÄl att utveckla omrÄdet i de sociala och ekologiska aspekterna av hÄllbarhet, samtidigt som kulturintressena tas om hand.

Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

Idag finns en allt större önskan om att samhÀllsutvecklingen ska prÀglas av stÀndigt höjda krav pÄ hÄllbarhet. Samtidigt drivs denna utveckling i allt större utstrÀckning i projektform, dÀr ett projekt Àr separerat frÄn det andra. FörhÄllandet dessa tvÄ aspekter emellan skapar en fragmenterad syn pÄ utveckling och nya tankar att försöka förena dem blir allt tydligare. Det Àr ur detta som tanken kring nÀtverksstyrning som ny styrform har uppstÄtt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om nÀtverksstyrda projekt leder till bÀttre förutsÀttningar för ett ökat lÀrande och samarbete mellan olika aktörer. Det projekt som varit studiens fallstudieobjekt heter GAIA, ett projekt som under tre Är fokuserar pÄ samverkan för att hitta nya modeller och metoder för att nÄ fler mÄlgrupper och fÄ dem att agera i en mer hÄllbar riktning.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hÄllbara stadsutvecklingen förÀndrar staden och vad detta kan innebÀra för stadslandskapet och stadslivet. Syftet Àr att undersöka vad som sker i spÄren av den rÄdande stadsutvecklingsdebatten med fokus pÄ trender för hÄllbar stadsutveckling i Paris.Arbetet Àr uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrÄn ett generellt perspektiv. HÀr beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta omrÄden för Paris vilka Àr mobilitet, densitet och biodiversitet.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

I takt med att pocket park som begrepp blivit allt populÀrare att anvÀnda i samma mening som modern stadsutveckling och förtÀtning av stadskÀrnan, har det ocksÄ vÀckt vÄrt intresse att utreda vad begreppet verkligen innebÀr. Att begreppet pocket park Àr i ropet finns det ingen tvekan om. Stora stÀder som New York, London och Köpenhamn har med pocket park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I Sverige Àr det fortfarande ett relativt okÀnt begrepp. I dagslÀget finns det ingen generellt accepterad beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor till ytan den bör vara eller vilka bestÄndsdelar som ska finnas med. Vill vi undersöka vad begreppet pocket park innebÀr och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella pocket parks i staden. Vi har som mÄl att identifiera och bryta ner begreppet pocket park och undersöka vilka bestÄndsdelar och funktioner som Àr mer betydelsefulla Àn andra i en pocket park? Processen startar med en litteraturstudie som sedan ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de viktiga bestÄndsdelarna och funktionerna Àr för en pocket park.

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

North Western Kungsholmen in Stockholm is confronting big changes and Stockholmsstad is planning that the area will be an extended part of the existing structure in centralStockholm. Dwellings and offi ces are built and the population increase heavily. Th isresult in a need to look at how public green areas can develop and be designed. Th epurpose is to design a proposal for a master plan of S:t GöranomrÄdets public greenareas. Exploateringskontoret, Stockholm stad, who has initialized the task, claim thatthere is a need of clarifying and shield the qualities in the green areas of today and howto create new green structure.The problem formulations which are current in this master thesis are:? Is there a need of a distinct identity for the green areas of S:t GöransomrÄdet? If so,how is this created?? How can the green parks and nature areas inside S:t GöransomrÄdet be improved anddevelop?? How can the connections between the green areas inside S:t GöransomrÄdet beclarifi ed and how can they connect to the surroundings?To get inspiration and information for the design this thesis include a study of theincluding parts in the design process.

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Idag stĂ„r mĂ„nga Ă€ldre byggnader och industriomrĂ„den tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara pĂ„ dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi vĂ€rnar om vĂ„rt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger pĂ„ Ă€mnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat pĂ„ de lagar och regler som gĂ€ller för ombyggnad. Ämnet behandlas bĂ„de generellt och med en byggnad pĂ„ TĂ€ndsticksomrĂ„det i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram dĂ€r en  kulturhistoriskt intressant byggnad fĂ„tt ett möjligt anvĂ€ndningsomrĂ„de.Syftet och nyttan med studien Ă€r att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet pĂ„ ett Ă€ldre industriomrĂ„de. MĂ„let med detta arbete Ă€r att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse vid Ă€ndrad verksamhet.Den första frĂ„gestĂ€llningen som besvaras under projektets gĂ„ng Ă€r hur ett Ă€ldre industriomrĂ„de kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

Sedan 80-talet har instÀllningen till funktionsplanering av stÀder svÀngt frÄn funktions- uppdelning till funktionsblandning. Anledningen Àr att funktionsblandning frÀmjar stadsmiljöer för fotgÀngare och cyklister, ökar det sociala klimatet i gaturummet och minskar miljöpÄfrestningarna genom möjlighet till samordnad logistik. Men Àven om stadsrum och stadsformer pÄ pappret i mÄnga fall anpassas för att stödja funktionsbland- ning sÄ blir resultatet inte alltid en funktionsblandad stad. Idag börjar planeringsfÀltet inse att istÀllet för att planera funktionsblandning mÄste de incitament som stödjer funktionsblandning planeras för. För att möjliggöra denna planering mÄste verktyg och analysmetoder anvÀndas och utvecklas för att mÀta vilka grader och typer av funktions- blandning som en plan har potential för.

Problemen med fuktskador i byggnader Ă€r mĂ„nga och kostnaderna för att Ă„tgĂ€rda problemen Ă€r stora. ByggaF Ă€r en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt sĂ€kerstĂ€ller fuktsĂ€kerheten genom hela den processen. NCC anvĂ€nder sig idag av en egen metod för att sĂ€kerstĂ€lla fuktsĂ€kerheten och den metoden jĂ€mförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebĂ€r att fuktsĂ€kerhetsarbetet Ă€r granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete Ă€r att NCC i UmeĂ„ ska fĂ„ en bĂ€ttre kĂ€nnedom om vad ByggaF Ă€r och hur den metoden kan anvĂ€ndas inom byggproduktion. Ytterligare syfte Ă€r att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att anvĂ€nda metoden ByggaF, en metod för fuktsĂ€kert byggande.Arbetet Ă€r utfört pĂ„ NCCs byggnation pĂ„ Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.