Sökresultat:
3663 Uppsatser om Starta eget företag - Sida 58 av 245
Konstruktionen av moderskapet : En diskurspsykologisk undersökning
HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.
Opera i Stockholm, Frihamnen (VĂ€rtahamnen)
Nytt operahus pÄ Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skÀrgÄrdslandskap lÀngst ut pÄ piren och möjliggör för kollektiv bÄttrafik, gÀsthamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras pÄ den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar mÀnniskor till platsen. Genom att att lÄta strÄket förlÀngas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..
Valuestrategi baserad pÄ residualavkastning
Vi undersöker sambandet mellan residualavkastning pÄ eget kapital och aktieavkastning. Företagen pÄ Stockholmsbörsen delas in i tio portföljer utifrÄn storleken pÄ företagens residualavkastningar under en treÄrig rankingperiod. Portföljernas prestation pÄ börsen utvÀrderas sedan under en treÄrig testperiod. Totalt omfattar undersökningen Ätta rankingperioder med tillhörande testperioder. De genomsnittliga resultaten tyder pÄ att överreaktionshypotesen stÀmmer och att en valuestrategi Àr lönsam.
LÀrares motivation : En intervjustudie om hur sex legitimerade lÀrare finner motivation i sitt arbete.
En avgörande och viktig faktor till hur lÀrare genomför och planerar sin undervisning Àr lÀrares motivation. Faktorer som har inverkan pÄ motivationen Àr bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utstrÀckning lÀrare sjÀlva kan pÄverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lÀrares syn pÄ den egna motivationen och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Detta har gjorts utifrÄn socialpsykologisk grund med inriktning pÄ kognitiv teori. Metoden som anvÀndes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lÀrare.
Projektet som skapade ett vi : En fallstudie om Karlstads kommuns projekt att stÀrka arbetsgivarvarumÀrket
Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.
IntranÀt : ur anvÀndarens perspektiv
I detta arbete har en fallstudie utförts pÄ Vattenfall Ringhals som har cirka 1200 anstÀllda. Denna fallstudie Àr en undersökning om hur anvÀndare ser pÄ intranÀt som informationsförmedlare. Undersökningens syfte Àr att visa pÄ problem och möjligheter med intranÀt som informationsförmedlare. Informationen har samlats in via enkÀter, intervjuer och litteraturstudier. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att det finns en statusskillnad mellan elektroniskt representerad information och information tryckt pÄ papper.
Ămnesintegrering: ett kunskapstillĂ€gnande
Studiens syfte var att undersöka hur Àmnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har Àven innefattat tvÄ forskningsfrÄgor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med Àmnesintegrering och arbetslagets pÄverkan mot elevernas kunskapstillÀgnande. Undersökningen Àr en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter frÄn tvÄ olika skolor inom LuleÄ kommun som anvÀnder sig av Àmnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att Àmnesintegrerat arbete Àr en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslÄngt kunskapstillÀgnande..
"Nu lÀser vi bara" : En studie om lÀrares anvÀndning av litteratur och lÀsprojekt i grundskolans senare Är
Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare anvÀnder sig av lÀsprojekt och litteratur i sin undervisning i grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna som Àr utgÄngspunkt för studien Àr:-Hur argumenterar lÀrare för anvÀndningen av litteratur i grundskolans senare Är?-Vilka likheter eller skillnader mellan lÀrares anvÀndning av litteratur och lÀsprojekt finns i olika skolor?-Vilken effekt har lÀsprojekten, enligt lÀrarna, haft pÄ eleverna?Undersökningen innefattar 3 stycken intervjuer gjorda med fyra lÀrare och en bibliotekarie pÄ skolor i Jönköpings kommun. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor rörande arbetsmetoder, mÄlbeskrivning, litteraturval och effekter rörande de lÀsprojekt de arbetat med. Alla lÀrare arbetar pÄ liknande sÀtt med litteraturen i sina lÀsprojekt och har mÄl som liknar varandra.
FlersprÄkig ungdom : i en guatemalansk högstadieskola
SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.
Kvinnomisshandel : Polisen och sjukvÄrdens roll
MÄnga kvinnor i Sverige kÀnner sig otrygga och rÀdda för att röra sig utomhus under dygnets mörka timmar. De Àr rÀdda för att bli överfallna och skadade. Men den farligaste platsen för en kvinna Àr i hennes eget hem. Enligt en Amnestyrapport frÄn 2004 anmÀldes, Är 2003, 22 400 fall av kvinnomisshandel. Drygt 11 000 av dessa skedde i nÀra relationer.
VÄr tids rapsoder - om hiphopkultur och rap som alternativa lÀrandemiljöer
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka en miljö dÀr ungdomar trÀffas för att lÀra sig rap, utifrÄn ett lÀrandeperspektiv. Denna miljö kan sÀgas vara alternativ i förhÄllande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag anvÀnt Àr kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön sjÀlva uttrycker om sitt eget lÀrande.
Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer flera
olika kategorier av lÀrande och kunskap. Det handlar dels om sprÄk och bÀttre ordförrÄd, men ocksÄ om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och sjÀlvförtroende..
Teknik i förskolan : Hur barn samspelar kring en surfplatta
VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..
Tankar och tips för projektledare inom kultur
Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ett underlag med hÄllpunkter att anvÀnda ledning av kulturprojekt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgÄr frÄn hur man leder kulturprojekt dÀr deltagarna utvecklas, prestera som bÀst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag anvÀnt av aktörssynsÀttet.
Konsten att skapa sitt eget kunnande : En uppsats om estetiska lÀroprocesser och estetiska arbetssÀtt
Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en klarare bild över vad begreppet estetiska lÀroprocesser innebÀr, varför ett estetiskt arbetssÀtt kan vara bra för inlÀrningen, vad som förvÀntas av mig som lÀrare och vad lÀrarens roll Àr i en undervisning med ett estetetiskt arbetssÀtt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhÄllningssÀtt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssÀtt pÄverkar elevers inlÀrning pÄ ett positivt sÀtt. Mitt examensarbete grundar sig pÄ en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lÀrare, som alla gÄtt en estetisk inriktning under sin lÀrarutbildning.Det finns olika sÀtt att inkludera de estetiska Àmnena i undervisningen, ett av dem Àr att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas mÄnga möjligheter för eleverna att anvÀnda sig av de estetiska uttryckssÀtten för att skapa, fÄ syn pÄ och utveckla sin kunskap.Resultatet av min undersökning visar att estetiska lÀroprocesser och ett estetiskt arbetssÀtt kan pÄverka elevers inlÀrning pÄ ett positivt sÀtt, under förutsÀttningarna att lÀraren har stor kunskap kring de estetiska Àmnena och ett estetiskt arbetssÀtt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att bÄde de intervjuade lÀrarna och författarna har liknande Äsikter kring och syn pÄ lÀrarens roll i undervisningen.
SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud
En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.