Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som drabbats av trauma. Åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ tematisk innehållsanalys och resulterade i två teman och sju kategorier. Dessa teman var: att vilja tillgodose behoven och att bära med sig det svåra. Resultatet lyfter fram vikten av att intensivvårdssjuksköterskorna är väl förberedda inför omhändertagandet av en patient som drabbats av trauma som en förutsättning för att förmedla god omvårdnad.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvärdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bästa möjliga resultat i en organisation krävs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgång. Då införandeprocessen är en komplex process kan det för att uppnå framgång vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartläggs hur utvärderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext på ett sådant sätt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Det finns många olika typer av affärssystem på marknaden och företagen har investerat i egna unika IT-lösningar, vilket har medfört att man har låst in sig i den egna tekniska plattformen genom bland annat punkt till punkt- implementationer. För att råda bot mot detta är det då önskvärt att olika system och applikationer ska kunna kommunicera med varandra genom att utbyta data på ett standardiserat sätt. För att uppnå dessa integrationsmål har en tjänsteorienterad arkitektur, Service Oriented Architecture (SOA) växt fram. Syftet med denna uppgift är att undersöka möjliga metoder för att utveckla en tjänstebaserad arkitektur för integration mot Avantra AB:s upphandlingssystem, Avantra Upphandling. Detta utifrån krav och direktiv som ställdes av Avantra samt de möjligheter och begränsningar som styrs av deras utvecklingsmiljö, -verktyg och -rutiner.

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Studien är utförd på Hammarplast Consumer AB med syftet att skapa djupare förståelse i hur producerande verksamheter arbetar med sina ständiga förbättringar och hur de kan på ett strukturerat sätt utföra förbättringar i den dagliga styrningen för att nå konkurrenskraftig och hållbar utveckling.För att detta skulle uppnås dokumenterades företagets vision och utmaning, som sedan bröts ned till ett detaljrikt måltillstånd med hjälp av att nuläget analyserades i den valda processen. Därefter gjordes små, snabba steg och korrigeringar mot måltillståndet, vilket genomfördes med planering, genomföring, reflektering och uppföljning. Det gav förbättringar som var värdehöjande för företaget och som resulterade i ett steg närmare visionen. Det strukturerade tillvägagångssättet, kata, bidrog till att medarbetarna blev engagerade och involverade.I de avslutande kapitlen fördes en diskussion om hur företaget kan på ett strukturerat sätt utföra deras ständiga förbättringar i den dagliga styrningen som kommer att föra dem emot en konkurrenskraftig och hållbar utveckling..

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Den globala lastbilskoncernen Scania står inför en spännande framtid, inte minst då marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör är att rusta för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för väsentligt ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen koncentreras till företagets bas i Södertälje. Rustningen genomför Scania bland annat utifrån den logistiska trend som nu råder i industrin, nämligen att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner så korta som möjligt för att minimera gångsträckorna för montörerna. Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan på ett mer yteffektivt sätt. Scania har därför utarbetat sex materialtillförselmetoder som de ämnar använda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön påverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför ålder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frågeformulär användes som metod. Materialet klassificerades först utifrån de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). Där efter klassificerades materialet utifrån indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).