Scanias tillverkning står i nuläget inför en stegvis höjning av produktionsvolymen. Vid cylinderfodertillverkningen utnyttjas produktionen nära maximal kapacitet och något måste därmed göras för att Scania ska kunna säkra leveranserna i framtiden. Målet med detta projekt har varit att presentera ett antal produktionskoncept samt för- och nackdelar med dessa utifrån olika framtidsscenarion. Utifrån dessa koncept skulle även minst en detaljbearbetad produktionslayout, inklusive en plan för implementering, tas fram.Vid cylinderfodertillverkningen bearbetas i nuläget foder ur sex olika produktfamiljer. Alla har samma grundkonstruktion men de skiljer sig åt i vissa mått.

Trä är ett lätt byggnadsmaterial som möjliggör en hög färdigställandegrad i industrialiserade produktionsanläggningar. Moelven Byggmodul i Säffle är en trävolymbyggare som producerar olika typer av husvolymer i sådana industriella produktionsanläggningar. De flesta effektiviseringar som gjorts i den traditionella industrin de senaste åren kan sammanfattas med ett ord, Lean produktion. Begreppet saknar en entydig definition men syftar till att reducera och eliminera aktiviteter som inte är värdeskapande. För Moelven finns det stora möjligheter och förutsättningar att utifrån Lean-begreppet starta upp ett förbättringsarbete.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan, Växjö universitet, Ekonomistyrning, EKR 362, VT 2006Författare: Henrik Nilsson och David PetersénHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonTitel: Hur och i så fall varför skiljer sig budgetprocessen åt mellan ettaffärsföretag och en offentlig organisation?-En praktikfallstudie av Visma Spcs och äldreomsorgsenheten inom Tingsryds kommunBakgrund: Det finns ingen lag om att affärsföretag ska upprätta budgetar. Däremot skall kommuner och landsting upprätta budgetar varje år. Budgetprocessen har ingen gemensam definition utan den skiljer sig åt mellan olika författare. Vi väljer att utgå ifrån följande moment i budgetprocessen: uppställande, uppföljning, analys av avvikelser och revidering av budgetar.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva budgetprocessen i ett affärsföretag och i en offentlig organisation och att i förekommande fall förklara skillnaderna mellan de två organisationernas budgetprocesser.Avgränsningar: Vi har enbart studerat organisationernas budgetprocesser för resultatbudgetar, och har därmed inte berört deras likviditetsbudgetar och de budgeterade balansräkningarna.Metod: Vi har valt att göra en praktikfallsstudie på ett affärsföretag och en offentlig organisation.

AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundläggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur användandet av olja som huvudsaklig energikälla tillframdrivning kommer att förändras i framtiden. Sjöfart är en global marknad som är hårtkonkurrensutsatt. Stora delar av världens försörjning av råolja, oljeprodukter, mat, stål och andralivsnödvändiga råvaror och förädlade produkter säkerställs m.h.a. sjöfarten. För att fastställa att säkerhetenär acceptabel på denna marknad så finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla länder med intresse isjöfart.

Idag genomförs en avreglering av den svenska Försvarsmakten vilket medför att Försvarsmakten kan komma att efterfråga fler integrated solutions från försvarsindustrin. Integrated solutions är ett relativt outforskat koncept som blivit alltmer vanligt i företags strategiska tänkande. Detta koncept innebär att leverantören inte längre enbart tillhandahåller separata produkter och tjänster utan ett företags specifika produkter och tjänster kopplas samman till en specialanpassad lösning för kundens enskilda behov. Detta innebär att det värde som kunden upplever i och med konsumtion av den specialanpassade lösningen ökar i jämförelse med det värde som uppstår när företagets erbjudanden endast innefattade standardiserade produkter och tjänster. Det resultat som framkom i vår uppsats var att integrated solutions är en sammankoppling av produkter, system och tjänster vilket resulterar i en helhetslösning.

I dagens arbetsliv framställs kunskap som en kritisk resurs för många företag och då blir det förstås viktigt att ta tillvara på denna resurs på ett effektivt och för företaget lönsamt sätt. Denna studie har genomförts vid en processindustri som karaktäriseras av att både vara kunskaps- och säkerhetsintensiv och där det är väsentligt att upprätthålla en hög kunskapsnivå för verksamhetens fortlevnad. Organisationen arbetar projektbaserat och det är nödvändigt för företaget att den kunskap som skapas i ett projekt också överförs till andra delar i organisationen.Studiens syfte är att undersöka överföring av kunskap mellan ett projekt och två organisatoriska enheter genom att ta reda på hur villkor för lärande har sett ut i det specifika fallet. Projektets uppgift har i huvudsak handlat om ta fram ny teknik och att implementera detta i delar av deras verksamhet. De två organisatoriska enheterna är i sin tur dem som berörs av projektets utfall och behöver lära sig den nya tekniken samt nya arbetssätt kopplade till denna.Utifrån tidigare forskning har vi uppmärksammat att begreppet kunskapsöverföring är svårdefinierat och inte med enkelhet kan beskrivas eller studeras.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Ferruform i Luleå är ett verkstadsföretag som idag bland annat tillverkar bakaxelbryggor till Scania. Som ett led i att både minimera slöseri och erhålla efterfrågestyrd produktion, vill Ferruform i en framtid gå över till ett kontinuerligt enstycksflöde. Syftet med studien har varit att kartlägga vad som krävs av Ferruform för att kvaliteten vid kontinuerligt enstycksflöde ska kunna säkerställas, samt presentera och rekommendera metoder för att möta dessa krav. Studien har avgränsats till avdelningen för skärande bearbetning, och har i huvudsak baserats på litteraturstudier och intervjuer. Filosofier från till exempel Toyota och reella kontrollverktyg som koordinatmätmaskiner, kontrollfixturer, probning, manuella mätverktyg och optiska system har studerats.

Med ett klart system för hur en produktion skall fungera, i form av standardiserade processer, går det att minska de slöserierna som uppkommer i form av material och onödiga rörelser. Göteborgs kex är ett företag som är intresserade av att kunna minska sina slöserier och arbeta med förbättringsarbete för att kunna bli mer effektivare i sin produktion.Göteborgs kex är Skandinaviens ledande tillverkare av kex och ingår i norska Orkla-koncernen, som den största distributören av märkesvaror till dagligvaruhandel i Norden.Det problem som de har är ett område som heter Blå hallen. Mycket material byggs upp i form av lager inne i blå hallen och detta blir en fara för de som arbetar där då deras hälsa, arbetsmiljö och säkerhet påverkas. Avsikten med detta examensarbete är att utforska detta område och komma med förslag på hur de kan förbättra och effektivisera sina processer där. Målet är att minska lagerhanteringen och förbättra arbetsmiljön för de som arbetar där.Processförbättringar görs genom att kartlägga den nuvarande processen och därefter eliminera onödiga aktiviteter.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Frågan om revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat ämne i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv är revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. Medlemsländerna har dock rätt att undanta mindre aktiebolag från kravet på att deras räkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemsländerna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv återupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa revisionsplikten för de så kallade mikrobolagen.

En utvärdering gjorts om vilka de kritiska funktionerna på MA (den studerade organisationen) är, hur de ska organisera sina arbetsprocesser och vart i organisationen funktionerna de ska placeras för att minska de negativa effekterna av en marknadsgruppering. I en fallstudie fokuseras en speciell enhet vilket i detta fall är MA. För att samla in det empiriska materialet som använts tillsattes två stycken fokusgrupper. Fokusgrupper är lämpligt när man vill utveckla en ny kunskap inom ett område. Det är lämpligt när man vill försöka konkretisera en problemställning eller när man vill ha synpunkter om gruppens ställning till ett problem och oenigheten/enigheten i gruppen.

Syfte och frågeställningar.Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång?Metod.I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning.

SammanfattningTitel:                                   Swot-modellen ? Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:                         Joachim Saillard Handledare:                       Lars Torsten Eriksson Datum:                               2012-07-16 Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker? Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material.

Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning är att försöka fastställa vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid fastställandet av den gemensamma partsviljan är hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. Försäkringsgivaren har enskilt utformat försäkringsavtalet så någon gemensam partsvilja kan i dessa fall sällan fastställas.Då det inte kan fastställas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingående, så ska avtalet tolkas med utgångspunkt i avtalets lydelse. Det vill säga hur en utomstående part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara använda i sin allmänna rättsliga betydelse.