Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt Stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen är att komma åt trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

De senaste åren har befolkningen i Stockholms län ökat med ungefär 35 000 personer årligen (Statistiska centralbyrån, 2013). En snabb befolkningsökning ställer krav på dagens samhälle och av den anledningen krävs förutom fler bostäder en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete är att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda områden (Hagsätra, Älvsjö och Årstafältet) längs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lämpar sig bäst för exploatering utifrån uppställda kriterier. Vi vill även med detta arbete belysa hur viktig spårinfrastrukturen har varit och är för bostadsbyggandet i Sverige.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning.

This thesis has been conducted at Volvo Bussar ABunder a period of ten weeks. Within the organizationVolvo, the work is conducted with leaders and teamson every level; from production to top management.They have three tasks, besides executing their dailywork, they are expected to actively work on improvingtheir individual work as well as themselves as persons.The two latter are future value adding activities for theorganization. When doing so, however, it has beennoticed that they often lose the grasp of their dailywork. The question that consequently arises is whythis happens. Is it because of lack of time or it isbecause the co-workers do not have the competenceand simply do not know how they are to execute thethree tasks? Or, is it because the motivation to executethe three tasks is not enough? With this in regard, thestatement of issues for this bachelor thesis were thefollowing: how can the conditions for leaders and theteam be improved, in order for them to execute thesethree tasks.To find out why the execution of these threeassigments did not always succeed, the decision wastaken to conduct a survey and interview study in reallife and at the plants.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan Stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.

En litteraturstudie inom området för operant betingning vid hästträning har genomförts. Vid operant betingning lär man djuret att svara på signaler genom att använda sig av förstärkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen används ofta inom hästträningen då antingen negativ eller positiv förstärkning tillämpas. Framförallt är det den negativa förstärkningen som används, mycket av kommunikationen vid uppsutten träning bygger på denna metod. Grunden för förstärkningsträning är att det beteende som leder till en förstärkning ökar i frekvens.

Detta examensarbete är skrivet på tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska järnvägsaktiebolaget) planer på att förlägga järnvägsstationen Hamburg-Altona, till ett industriområde 2 km norr om det läge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens säckstation ersättas av en genomfartsstation, där tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frågeställningen för examens­arbetet är: Vilken påverkan har en ny järnvägsstation på sin omgivning? Rent konkret står platsen för Altonas nya järnvägsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess närområde. Arbetet bygger på teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en järnvägsstation be­ror på förhållandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar på hund närmare bestämt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvändning. Data samlades in genom en enkät som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvårdare i sydvästra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. Enkäten bestod av fem allmänna frågor och tre frågor som illustrerade foton med olika ingrepp på hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) användes för att bedöma graden av acceptans på respektive ingrepp då den var lämplig vid beskrivning av känslor. Acceptansvärdena bearbetades som kontinuerliga värden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Due to an increased population in cities the need of densification of cities increases. This means that the amount of ecological elements in the city is at risk of decreasing. Ecological services contribute to the city?s climate by softening the negative impacts that densification of cities means. Thus increases the will and ambition in city planning in to preserve greenery.This is an interdisciplinary thesis within the subject of geography that studies Biotope Area Factor (BAF), a planning tool that is used in city planning with the purpose of compensating for lost ecological services associated with new housing estate.

I diskussionen om framtidens hållbara städer är ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktäriseras av en funktionsblandning, där en närhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser är bärande. Här kan människor inte bara arbeta eller bo, utan även uppleva ett rörligt folkliv och händelser i stadsrummet. I blandstaden eftersträvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mångfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte räcker med en blandning av funktioner, utan även en blandning av olika typer av människor. I denna uppsats har jag fokuserat på de delar av den blandade staden som påverkar den sociala mångfalden, med utgångspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser påverkar landskapsarkitekten hur människor använder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske också påverkar vilka som kommer att använda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mångfald som är en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan räknas som en del av den blandade staden.

Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050.Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades.Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen.Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.