KlimatförÀndringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvÀmningar. En sÄdan utveckling skulle bli sÀrskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvÀmningsriskerna förvÀntas öka i Sveriges uppfattas ÀndÄ boende med nÀrhet till vatten som attraktivt och efterstrÀvansvÀrt vilket leder mÄnga kommuner till att vilja göra satsningar pÄ nybyggnationer inom sÄdana omrÄden. Karlstad Àr en av de svenska stÀder som bedöms komma att drabbas hÄrt av översvÀmningar till följd av klimatförÀndringarna men samtidigt ocksÄ en av de stÀder dÀr inriktningen pÄ att bygga och utveckla omrÄden vid vatten Àr tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Detta examensarbete Àr resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning pÄ Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig frÀmst till de med ett intresse för frÄgor som hÄllbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvÀrdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvÀrldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrÄgor, och dÄ i synnerhet sÄdana med relation till staden. Med hjÀlp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvÀrdering av ett antal aspekter pÄ Bo01.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Handel kan beskrivas som grunden i stÀder och deras utveckling. Handelsplatser lockar mÀnniskor och skapar stadsliv. Handel Àr sÄledes en viktig del bÄde i översiktliga mÄl och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tÀt och blandad stad Àr handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utlÀsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrÄgasÀtts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger.

Stadsdelen Alby i Botkyrka kommun utanför Stockholm byggdes i början av 1970-talet som en del av det sÄ kallade miljonprogrammet. I Alby bor i dag mÀnniskor av olika nationaliteter, med skilda ekonomiska förutsÀttningar och med skiftande krav pÄ sin utemiljö. Arbetet Àr uppdelat i tre delar dÀr den första delens avsnitt Àr ett försök att ge fördjupade kunskaper inför analysarbetet och programskisserna som utgör del tvÄ och tre. I avsnittet ?Stadsplanering och grönstruktur? ges en sammanfattning av hur stadsplanering och grönstruktur samspelat under olika tidsperioder frÄn sekelskiftet och framÄt. Grannskapsplaneringens fysiska utformning och grönstrukturens uppgift att skilja stadsdelar och bostadsomrÄden frÄn varandra beskrivs.

Stadens form Àr en viktig faktor som pÄverkar mÀnniskans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i vÀstvÀrlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan hÀrledas till att mÀnniskan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. SamhÀllet har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att mÀnniskan inte behöver anstrÀnga sig fysiskt i lika stor utstrÀckning. StÀderna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstÄnden mellan stÀdernas mÄlpunkter har blivit lÀngre. Det blir ofta bilen som förblir det sjÀlvklara transportmedlet mellan dessa destinationer. VÀrdefulla grönytor som anvÀnds för rekreation och en biologisk mÄngfald fÄr allt oftare ge vika Ät stÀdernas frammarch och utbredning.

I den industrialiserade delen av vÀrlden Àr luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hÀlsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda mÀnniskors hÀlsa. Normerna benÀmns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de faststÀller nivÄer för vilken luftföroreningsmÀngd som Àr tillÄten.NivÄerna sÀtts utifrÄn vad som mÀnniskor och naturen berÀknas tÄla. Det Àr frÀmst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstÄr och utslÀpp frÄn trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste Ärhundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hÀnsyn till trafiksÀkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksÀkerhet), som strÀvade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att stÀderna prÀglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara pÄ. En motsatt modell har dÀremot utvecklats i andra lÀnder i Europa.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte Àr att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjÀnstemÀn som arbetar med stadsplanering i staden tÀnker kring kombinationen av minskad biltrafik och en vÀxande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna pÄvisas. Studiens genomförande grundas pÄ en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vÀgen mot en minskad trafik. Resultaten frÄn studien visar bland annat pÄ problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvÀrde och att tillvÀxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst pÄ prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas ocksÄ som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist pÄ en plats att mötas..

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte Àr att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjÀnstemÀn som arbetar med stadsplanering i staden tÀnker kring kombinationen av minskad biltrafik och en vÀxande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna pÄvisas. Studiens genomförande grundas pÄ en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vÀgen mot en minskad trafik. Resultaten frÄn studien visar bland annat pÄ problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvÀrde och att tillvÀxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst pÄ prioriteringslistan vid planering av staden.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i vÄra allt tÀtare stÀder? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhÄllande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevÀrden för stadsmÀnniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera ocksÄ den tÀta stadens smÄskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvÀvda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrÄn relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet Àr att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulÀr som bÀttre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och smÄskaligare grönt nÀtverk ocksÄ inne i den tÀta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas dÀrefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för omrÄdet Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..