Det talas om översvÀmningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förÀndras sÄ att den fysiska miljön kan möta klimatförÀndringarna, Àr ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lÀttare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och tvÄ lÀnsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. TvÄ kommuner har kartlagt översvÀmningsriskerna, varav en har arbetat med att sÀkra staden..

Handel kan beskrivas som grunden i stÀder och deras utveckling. Handelsplatser lockar mÀnniskor och skapar stadsliv. Handel Àr sÄledes en viktig del bÄde i översiktliga mÄl och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tÀt och blandad stad Àr handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utlÀsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrÄgasÀtts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger. I denna studie undersöks hur maktförhÄllanden kopplade till handel kan pÄverka utveck- lingen av handelsplatser i en kommun.

The report by Boverket (2004), HÄllbara stÀder och tÀtorter i Sverige - ett förslag till strategi says that large and somewhat intact green areas are better than severalsmall. Linking rural natural areas with the city's green areas, improves the opportunities for recreation and biodiversity (Boverket 2004). To create this, there isneed for a green structure in the city and its surroundings. But how to create this structure and what are the problems with the green areas in the city today? Thescenario that more and more people choose to settle in urban areas is a trend which not appears to decline, and at the same time our green spaces in cities and ruralareas decreases (Boverket 2007).

En Ànnu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum Àr deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvÄnarna initierade odlingen utforskarhÄllbara handlingsmönster, och skapar en plattform dÀr medborgaren tillÄts samlasina kunskaper och Äsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvÀndas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjÀnstemÀn och tvÄ lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsÀttningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i Àmnet utförts.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Syftet med den hÀr studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige frÄn medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-Äriga historia och om den stÀmmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnÄ syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framvÀxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehÄllandes kartor frÄn olika perioder för att fÄ en överblick pÄ hur stadens stadsplan har förÀndrats genom historien.Studien har Àven undersökt varför stÀder uppstÄr dÀr de uppstÄr och vilka faktorer som ligger bakom detta. FramtrÀdande Àr att en lokalitets kommunikationsmöjligheter Àr avgörande för om en stad skall bildas dÀr och denna stads framtida utveckling, men Àven andra faktorer pÄverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar Àven in i detta dÄ Eksjö bildades dÀr tvÄ större vÀgar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar pÄ att stadsplanernas utveckling i Sverige stÀmmer överens med den utveckling som skett i Europa.

?En stad för alla? Àr ett vÀlanvÀnt begrepp idag. Dock kan man frÄga sig vad en stad för alla egentligen innebÀr. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ boendefrÄgan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar pÄ exempel ifrÄn Sverige.

Den rĂ€ttvisa i staden Ă€r en utopi, nĂ„got som alltid bör efterstrĂ€vas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrĂ„n stadskvalitĂ©erna demokrati, mĂ„ngfald och rĂ€ttvis fördelning sĂ„ kommer ocksĂ„ de beslut som tas fĂ„ mer rĂ€ttvisa utfall. Örebro stadskĂ€rna har sedan 70-talet och framĂ„t behandlats som tvĂ„ skilda omrĂ„den, norr- och södercity. Detta har under Ă„ren förstĂ€rkts och majoriteten av resurserna har lagts pĂ„ södercity, stadens handelscentrum. Nu pĂ„gĂ„r ett utvecklingsarbete dĂ€r Örebro kommun tillsammans med fastighetsĂ€garna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Kultur som en strategi för tillvÀxt i en stad blir sÄledes allt mer vanlig, dock saknas en mer ingÄende studie kring Jönköping som stad..

Brukarmedverkan omfattas av flera begrepp som till synes verkar betyda samma sak. Uppsatsens syfte Àr att analysera dessa begrepp men Àven att undersöka hur brukarmedverkan pÄ allmÀnna platser fungerar..

Under efterkrigstiden vÀxte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den pÄverkade hur stÀder byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhÀngande ytterstÀder som prÀglar svenska stÀder idag. Den stora frÄgan Àr om detta fokus pÄ mobilitet som bilen krÀvde kan bidra till byggandet av hÄllbara stÀder. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgÀnglighet och mobilitet och det krÀvs lÄngsiktig planering för att Ästadkomma förÀndringar pÄ den glesa staden.

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumomrÄde? och för mÄnga Àr omrÄdet, tillsammans med mÄnga andra, ett bevis för att stadsplanering Àr enormt viktig. Men Àven nÀr det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker nÄgon slags planering. De boende styr sin nÀrmiljö, de kÀmpar för att skapa ett hem i pÄ en plats, dÀr infrastruktur och samhÀllsfunktioner Àr nÀstan obefintliga. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vad det Àr mÀnniskorna satsar pÄ, vad det Àr som blir viktigt i Kibera. MÄlet med arbetet Àr att hitta vad de boende sjÀlva valt att förlÀgga i sin bostadsmiljö, dÄ ingen översiktlig planering sker pÄ högre nivÄ.

Sustainable development is a concept that has been interpreted in a multitude of ways in different contexts. This essay argues that the discourse of "ecological modernization" has strongly influenced the way in which the concept of ?sustainability? has been constructed in Swedish environmental policy. This interpretation of the concept of sustainability offers the possibility of combining economic growth with ecological sustainability which stands in contrast to the assumptions of Deep Ecology and Green Theory. The aim of this essay is to explore how the concept of sustainability is being formulated in environmental policy both on a national level and in the city of Malmö.Considering these issues in a specific context, this essay focuses on city planning that is as an important instrument to promote urban sustainability both on national and local levels.