Sök:

Sökresultat:

6814 Uppsatser om Stadsmorfologi i en svensk smćstad - Sida 65 av 455

Svensk kod för bolagsstyrning : Hur vÀl efterföljs den?

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

PÄ spaning efter mÄlstyrning : Hur upplevs mÄlstyrning i en svensk kommun?

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r ett styrsĂ€tt som anvĂ€nds i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i Ă€mnet mĂ„lstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta pĂ„pekats en rad problem som att mĂ„l ofta Ă€r vaga och att det rĂ„der brist pĂ„ dialog mellan politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Tidigare undersökningar har frĂ€mst fokuserat pĂ„ mĂ„lformulering och befunnit sig pĂ„ en övergripande nivĂ„. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever mĂ„lstyrning inom en svensk kommun. Detta pĂ„ grund av att det inte har gjorts i samma utstrĂ€ckning samt för att se hur styrsĂ€ttet fungerar för de som anvĂ€nder mĂ„lstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur mĂ„lstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts pĂ„ tvĂ„ förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

KundvÄrdens betydelse för ridskolan

Idag minskar antalet elever pĂ„ ridskolorna i Sverige. Siffror frĂ„n Svenska Ridsportförbundet belyser detta. Antalet medlemmar i förbundet har minskat frĂ„n cirka 202 000 Ă„r 2001 till 170 000 Ă„r 2009. Även antalet anslutna föreningar har minskat frĂ„n 976 stycken Ă„r 2001 till 931 stycken Ă„r 2009 (VerksamhetsberĂ€ttelse, 2001-2009). KundvĂ„rd kan vara en metod att vĂ€nda pĂ„ denna utveckling (personligt meddelande NauclĂ©r).

Att pÄverka stockholmarnas resebeteende genom en integrering av mobility management i samhÀllsplaneringen : Framtida potential för MaxLupoSE

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

UtvÀrdering av fritidshemmet : Fritidspedagogers syn pÄ förÀldraenkÀter

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.

I nationens intresse : en beskrivning och analys av texter frÄn regeringen och Försvarsberedningen 2008 vad avser "nationella intressen" i svensk sÀkerhetspolitik

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter frÄn regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk sÀkerhetspolitik.)Att försvara svenska vÀrden och intressen Àr nu jÀmte försvaret av Sverige FörsvarsmaktensfrÀmsta uppgift. Nu nÀr begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fÄtt en ny och viktig roll i svensksÀkerhetspolitik sÄ Àr det angelÀget att undersöka mer systematiskt pÄ vilket sÀtt det förhÄller sig.Det Àr med denna bakomliggande tanke som Àmnet för uppsatsen Àr valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsÀkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapÄ regeringens hemsida frÄn januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

Boden en stad i förvandling: frÄn byasamhÀlle till sovstad

Under min uppvÀxttid pÄ 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. MÄnga bodensare arbetade inom försvaret eller pÄ centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte mÄnga medborgare. Det fanns Àven mÄnga smÄ privata arbetsgivare och en framÄtanda som var positiv. PÄ 1990-talet började en stor omstÀllning för Boden och dess invÄnare.

Klass och hÀlsa ? En studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007

Titel: Klass och hÀlsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur klassbegreppet anvÀnds för att förklara hÀlsa och ohÀlsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hÀlsa Àr kÀnt men hur sambandet framstÀlls i dagstidningar har inte tidigare undersökts, dÀrför vill vi explorera omrÄdet och bana vÀg för vidare forskning. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur anvÀnds och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hÀlsa och ohÀlsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrÄn en kvalitativ textanalytisk metod och vÄr ansats var av explorerande art.

Placebranding : Ompositionering av VÀxjö

Syftet med denna uppsats Àr att analysera en enkÀt som Expansiva VÀxjö genomfört för att fÄ en bild av VÀxjös image och undersöka hur nÀra denna ligger den önskade profilen. DÀrefter jÀmförs den strategi som valts för platsvarumÀrket VÀxjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillÀmpas. UtifrÄn vÄr analys av VÀxjös image och strategi, samt med hjÀlp varumÀrkesteori, undersöks ocksÄ om skapandet av varumÀrket har potential att bli framgÄngsrikt eller ej..

Ensamkommande barn - En explorativ studie och skydds- och riskfaktorer i de ensamkommande barnens liv utifrÄn socialarbetarnas konstruktioner

Detta examensarbete syftar till att kartlÀgga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgrÀnsning till Malmö stad. VÄr problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en lÄngvarig integrationsprocess. VÄra valda informanter Àr dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men Àven socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr en konstruktivistisk ontologi dÀr vi har valt att koppla det resultat vi framstÀllt av vÄra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

En kartlÀggning av Nordeas kunders kassavanor pÄ Svensk kassaservice utförd i orterna TrollhÀttan, Uddevalla och VÀnersborg

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Den gröna trÄden : En hÄllbar kommunikationsstrategi för VÀxjö kommuns miljöarbete

Den gröna trÄden Àr resultatet av mitt examensarbete för VÀxjöKommun. Jag har i det hÀr examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra VÀxjös miljöarbete för allmÀnheten. Resultatet Àr enhÄllbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delomrÄden, enmÀrkning, kommunens hemsida, evenemang samt tvÄ böcker.Konceptet Àr skapat för VÀxjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmÀnheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vÄrt epitet VÀxjö ? Europas grönaste stad..

Nyhamnen : lÀnk mellan stad och vatten

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten.

Selektivbedömning för en 690V fördelning pÄ SCA Edet Bruk

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lÄgspÀnningstÀllverk T15 pÄ SCA Edet bruk. StÀllverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator pÄ 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lÄgspÀnningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt stÀllverk. Olika typer av selektivitet Àr kortfattat presenterat i rapporten. Vid berÀkning och dokumentering med hjÀlp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

Svensk kod för bolagsstyrning : Hur fyra företag tillÀmpar Kodens direktiv i bolagsstyrningsrapporten

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i vÀrlden. Efter att Àven Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter pÄtryckningar frÄn EU infördes Är 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. DÄ Koden nyligen implementerades i det svenska nÀringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebÀr att den Àr under stÀndig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen Ànnu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angÄende innehÄllet i Ärsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀrdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter frÄn de granskade företagens Ärsredovisningar.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->