Följande examensarbete Àr ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnÀra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrÄdets kollektivtrafiknÀra lÀge. Den fysiska utformningen bygger pÄ en nÀtstruktur med gena strÄk och fysiska rumsbildningar som skapar mÄlpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pÄ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dÀr nyckeln Àr variation, mÀnsklig skala och mÀngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Àr en sundsnÀra mellanstor stenstad i SkÄne med karaktÀr av befÀstningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseÄrsringar. Staden har ocksÄ en industrihistoria som varvsstad dÀr varvskrisen pÄ 1970-talet slog hÄrt mot staden med stor arbetslöshet till följd.

I den hÀr uppsatsen görs en jÀmförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt NÀringsliv (SN). Syftet med jÀmförelsen Àr att undersöka hur de skiljer sig Ät eller om de i huvudsak har samma syn pÄ hanteringen av miljöfrÄgan och speciellt i synen pÄ om det finns en konflikt mellan tillvÀxt och miljö. Som teoretisk ram anvÀnds ekologisk modernisering, en teori som karaktÀriseras av att konflikten mellan tillvÀxt och miljö ses som upphÀvd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har bÄde dokument rörande klimatfrÄgan som representerar globala hÄllbarhetsfrÄgor och dokument rörande allmÀn, nationell miljövÄrd valts ut, för att Àven skillnaden mellan olika frÄgor ska kunna studeras.

Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.

Efter ett antal företagsskandaler bestÀmde sig Sverige för, som mÄnga andra lÀnder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att trÀda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gÀlla. Svensk kod för bolagsstyrning Àr ett regelverk för företag registrerade pÄ börsen. Den innehÄller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansÀttningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda pÄ i vilket avseende bolag vÀljer att frÄngÄ koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur kemikalier hanteras ombord pÄ en svensk passagerarfÀrja. FrÄgestÀllningarna koncentrerades pÄ produkt- och metodval, kommunikation och tillÀmpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besÀttningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besÀttningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna pÄ dÀcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att pÄverka arbetssituationen vad gÀller hantering av kemikalier till skillnad frÄn informanten pÄ intendenturavdelningen som enbart hade begrÀnsad möjlighet att pÄverka.

MÀnniskan pÄverkar klimatet pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför har EU satt upp vissa mÄl som har pÄverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att fÄ tillbaka VÀxjö pÄ kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för VÀxjös kommun och nÀringsliv. För att utreda olika synpunkter pÄ tÀvlingen efterlystes ett examensarbete dÀr olika aktörer som kan vara intressanta för tÀvlingen intervjuades. Svaren sammanstÀlldes i en sammanhÀngande text med tillhörande diagram frÄn vilken fyra olika förslag till bedömning formades..

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

This study examines the view of the people, unemployed in the city of VÀxjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of VÀxjö. The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting ?Workinghouse? was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers..

I uppsatsen undersöktes hur elefterfrÄgan i svensk cellulosaindustri, med en given uppsÀttning produktionsfaktorer, pÄverkades av förÀndrade totalpriser pÄ tyngre eldningsoljor. Partiella kortsiktiga och lÄngsiktiga egenpris- och korspriselasticiteter skattades utifrÄn Ärliga tidseriedata mellan 1970 och 1998 frÄn SCB och Energimyndigheten över elförbrukning och totala el- och oljepriser. Skattningen utfördes med hjÀlp av OLS och en dynamisk loglinjÀr efterfrÄgemodell för dels total elefterfrÄgan, dels efterfrÄgan pÄ externproducerad el för given total elefterfrÄgan. Ekonomiska motiv kan förklara de flesta signifikanta skattningarnas tecknen och vÀrden samt vissa skattningars insignifikans, varför anvÀnd modell och skattningsmetod tillfredsstÀllande stödjer slutsatserna: total elefterfrÄgan pÄverkas obetydligt av oljeprisförÀndringar: kort- och lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ externproducerad el pÄverkas betydligt mer - en procents höjning av totala oljepriset ökar kortsiktigt efterfrÄgan pÄ externproducerad el med 0,13 procent. Höjda miljöskatter leder dÀrmed till ökad efterfrÄgan pÄ externproducerad el som, om genererad pÄ ett miljöfarligt sÀtt, kan motverka miljöskattens syfte globalt sett.

Majoriteten av förÀndringsarbeten misslyckas pÄ sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förÀndringsarbete och baseras pÄ organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förÀndringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgÄtt frÄn teorier som beaktar lÄngsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie pÄ en svensk akutmottagning och deras arbete med stÀndiga förbÀttringar (modifiering av Lean).

The Swedish e-commerce has been established for about 25 years, with strong growth from the millennium onwards. The companies that are active within it has many different backgrounds. Mail order companies were some of the early adaptors but today it is also common for companies to first create the e-commerce part of the business, before opening a store. A long list of companies has over the years come and gone, the rotation of the e-shops that are popular have constantly changed. We asked ourselves why.We wanted to get an understanding of the Swedish e-commerce, both from a business perspective and from a customer perspective.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land. Den svenska skolan bör dÀrför utformas pÄ ett sÀtt som gör att alla oberoende av sprÄklig- eller kulturell bakgrund kan förstÄ och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig dock sÀmre i den svenska skolan Àn vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte Àr att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svÄra inom matematik och so-Àmnena för elever med utlÀndsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstÄ och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsÀttningar kan skapas för eleverna i deras lÀrandeprocess.Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtstudie med 338 elever i skolÄren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare Det framkommer att en dubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svÄra och att en dubbelt till nÀra sexdubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten Àr svÄra. Anledningarna till dessa resultat Àr huvudsakligen att sprÄk och kunskapande gÄr hand i hand, Àmnena krÀver ett stort ord- och begreppsförrÄd, god lÀsförstÄelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lÀrare har ansvar för elever med utlÀndsk bakgrunds lÀrande men att huvudansvaret för elevernas sprÄklÀrande ligger pÄ svenska som andrasprÄkslÀraren och modersmÄlslÀraren.

Denna uppsats handlar om hur islĂ€ndska ortnamn Ă„terges i svenskatexter. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ de svenska exonymerna ?ortnamnsformer som till sin skriftbild avviker frĂ„n de lokala ortnamnen,endonymerna, pĂ„ fler sĂ€tt Ă€n enbart genom annorlunda bruk avdiakritiska tecken och/eller utbyte av de för svenskan frĂ€mmandebokstĂ€verna Ă°, ĂŸ och ĂŠ. Ortnamnsformer som Ă€r identiska medendonymerna sĂ„nĂ€r som pĂ„ bruket av diakritiska tecken och/ellerĂ„tergivandet av de tre ovan nĂ€mnda islĂ€ndska grafemen kallar jagpseudo-endonymer.Som empiriskt material har islĂ€ndska ortnamn ur arton verk frĂ„ngenrerna sagaöversĂ€ttningar, nutida romaner och resehandböckersammanstĂ€llts och analyserats. Även islĂ€ndska geografiska namn iNationalencyklopedin, som har kallats det nĂ€rmaste svenskan har enrikslikare för formval och stavning av utlĂ€ndska ortnamn, har tagits medi studien.Variationen i ortnamnsbruket inom och mellan genrerna Ă€r stor.Generellt sett Ă€r försvenskningar av ortnamnen vanligare isagaöversĂ€ttningarna medan de islĂ€ndska endonymerna oftare anvĂ€nds iöversĂ€ttningar av modern skönlitteratur.