I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

StÀder blir i dagslÀget mer och mer konkurrensutsatta och trenden Àr att samhÀllet förÀndrasfrÄn ett industrisamhÀlle till att vara mer upplevelseorienterat dÀr framför allt turistnÀringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumÀrkesbyggande har stÀder möjlighet att skapa sig ett starkt varumÀrke som kan frambringa en konkurrensfördel.En svensk stad som har arbetat framgÄngsrikt inom detta omrÄde, som i teorin kallas city branding, Àr Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgÄngsrik destination.Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter frÄn samtliga affÀrsomrÄden inom Göteborg & Co. Resultatet visar pÄ att varumÀrket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som lÄngsiktighet, helhetstÀnk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan..

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens RĂ€tt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens RĂ€tt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens RĂ€tt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem..

Employer branding Àr en strategi som anvÀnds i syfte att försÀkra sig om tillgÄngen pÄ framtida anstÀllda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen Àr en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte Àr att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebÀr för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan fÄ för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsomrÄden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvÀrflöjtist, afrosÄngaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tÀnker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkÀtundersökning har jag försökt ta reda pÄ detta. Jag delade ut enkÀter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkÀter fick jag in 49 svar.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts. GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets lokalisering. KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Denna studie Àmnade undersöka relationen mellan den svenska insatsen i Afghanistan och Svensk sÀkerhetspolitik mellan Ären 2000 och 2010. FrÄgorna som stÀlldes kretsade kring vilka konsekvenser insatsen har för svensk sÀkerhetspolitik, om vilken orsaksriktning relationen mellan de tvÄ fenomenen kan tÀnkas ha och dess inverkan pÄ svensk nationell sÀkerhet. Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn professor Nils Andréns strukturmodell över sÀkerhetspolitikens mÄl och medel. Metodologiskt studerades ett antal texter. Dels mediematerial i form av tidningsartiklar som analyserades för att strukturera och kronologiskt kartlÀgga den svenska Afghanistaninsatsens utveckling under det gÄngna decenniet.

Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En svensk folkmusiker improviserar: Mats EdĂ©n i NorafjĂ€lls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet Ă€r en lĂ„t, spelad av Mats EdĂ©n, verksam inom svensk folkmusik.

Detta Àr en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt pÄ skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig pÄ Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrÄn dessa visat pÄ skillnader och likheter. FrÄgor kring vad undersökande journalistik Àr, vilka journalistiska metoder som anvÀnds och om tveksamma metoder krÀvs för att kunna belÀgga missförhÄllanden Àr centrala..

Mot bakgrund av en pÄgÄende fragmentisering av stÀder, likt den som idag förekommer i Malmö har frÄgor vÀckts kring möjligheten att stÀrka kopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatser i staden. Bristen pÄ kopplingar i form av strÄk mellan innerstaden och de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen pÄ vÀldefinierade och livliga mötesplatser, har vÀckt frÄgor kring segregation och ifrÄgasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i. I kandidatarbetet belyser vi begreppen strÄk och plats. VÄrt syfte med kandidatarbetet Àr att utforska hur man genom fysisk planering kan bidra till ökad trygghet och livlighet pÄ strÄk och platser. Vi vill tillÀmpa resultatet av forskningen i ett förslag pÄ ett strÄk och en mötesplats i Fosieby, mellan LindÀngen och Fosie industriomrÄde i Malmö..

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

Syftet med studien Àr att ur vÀntrumsbesökarens perspektiv fÄ en uppfattning om hur miljön i vÀntrummet pÄ en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det gÄr att tillÀmpa digitala tjÀnster för att tillgodose deras eventuella behov. AvgrÀnsningen bestÄr i ett vÀntrum pÄ en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med vÀntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga kÀllor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i vÀntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades dÀrefter kvantitativt.

De senaste Ärens trend inom stads- och samhÀllsplanering i Sverige Àr att kommuner och stÀder alltmer ser de svenska stÀderna och stadsrummen som varor pÄ en köp och sÀlj marknad dÀr privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och fÄr större utrymme i frÄgor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, dÀr varumÀrken och tecken pÄ reklampelare utgör symboler som stadens invÄnare göds med enligt logiken störst, bÀst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gÀller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen Àr att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumÀrkes - fetischism och dess inverkan pÄ stadsrummet i Sverige. Med utgÄngspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vÄr tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel.