GruvnÀring Àr en betydande verksamhet inom svenskt nÀringsliv. TvÄ av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens lÀn. Den hÀr studien handlar om hur gruvnÀringen i Malmberget och Kiruna har portrÀtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan Ären 2005-2009. Det Àr tvÄ Är innan och tvÄ Är efter tillkÀnnagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas pÄ grund av utökningen av gruvan (2007). FrÄgestÀllningarna Àr: i förhÄllande till gruvnÀringen, hur mÄnga texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur mÄnga av dessa texter Àr kopplade till invÄnarnas boendesituation och hur mÄnga har en ekonomisk vinkel? För att ge svar pÄ frÄgor anvÀndes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

Corporate social responsibility, CSR, Àr ett aktuellt koncept och dess efterfrÄgan ligger till grund för studien. Konceptet prÀglas av begreppsförvirring som bidrar till att framstÀllningen av konceptet Àr intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framstÀlls i svensk populÀrmanagementpress utifrÄn ett utbudsperspektiv, dÀr föresprÄkare för managementkoncept Àr identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framstÀlls i populÀrmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Uppsatsen syftar först till att identifiera den instÀllning som de auktoriserade revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande ÄtgÀrder de auktoriserade revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer pÄverkar revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. DÄ vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om instÀllning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande ÄtgÀrder. VÄr undersökning visar att revisorer med en positiv instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rÀtt ÄtgÀrder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag, hur vÀl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lÀmpar sig som utgÄngspunkt för ett sÄdant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrÀttsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. FörÀndringar i tekniska förutsÀttningar har resulterat i större risk för upphovsrÀttsliga intrÄng och ett behov av en mer flexibel upphovsrÀtt. Samtidigt har lagstiftarens ÄtgÀrder resulterat i en svÄröverskÄdlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrÀtt och att principen Àr lÀmplig sÄsom utgÄngspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag bistÄ med den flexibilitet som behövs, men Àven om mÄnga upphovsrÀttsliga principer som utformats i svensk praxis kan lÀmnas orörda behöver bÄde principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmÀnt upphovsrÀttsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrÀtt.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget.

NÄgonting hÀnder i Stockholm, nÄgonting strÀvar uppÄt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknÀt har bytt riktning. Det Àr inte lÀngre de horisontella spÄren som strÀcker sig ut frÄn stadskÀrnan som visar vÀgen för expanderingen. Det Àr en ny lÀngtan efter vertikala riktningar dÀr staden förtÀtas pÄ höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och vÀxte upp i hÄller sakta pÄ att förÀndras, detta Àr nÄgot jag Àr sÀker pÄ.

Som en följd av Stockholms stads satsning mot att bli en fossilbrÀnslefri stad senast Är 2050 har Norra DjurgÄrdsstaden utvecklats som ett miljöprofilomrÄde. Detta innebÀr att omrÄdet ska bli en vÀrldsledande stadsdel inom miljöutveckling. En del i denna utveckling omfattar att fastigheterna i Norra DjurgÄrdsstaden ska minimera sin energianvÀndning och till viss del Àven bli sjÀlvförsörjande av elektricitet. Fastigheternas tak ska optimeras för solceller gÀllande orientering, lutning och storlek. Denna rapport omfattar en fallstudie dÀr de fem fastigheter som Àr belÀgna i kvarter Hornslandet i Norra DjurgÄrdsstadens byggetapp Norra 2 undersöks och utvÀrderas.Syftet med rapporten Àr att undersöka möjligheterna för en implementering av solceller pÄ fastigheterna i kvarter Hornslandet samt utvÀrdera hur lönsamt det skulle vara för fastigheternas byggherre, Stockholmshem, att fastigheterna Àr delvis sjÀlvförsörjande.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Upplevd likhet med mÄlpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primÀra syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mÄl-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades frÄn MÀlar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade tvÄ signifikanta disordinala interaktioner dÀr svenska deltagare kÀnde signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk Àn icke-svensk mÄlperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk Àn svensk mÄlperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan Àldre och yngre deltagare.

Denna uppsats belyser ur ett lÀrarperspektiv hur idrottslÀrare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att fÄ en uppfattning om elever, med hÀnsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund Àn svensk, blir bemötta olika av idrottslÀrare pÄ idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig pÄ 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslÀrare, varav tvÄ med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund Àn svensk. I litteraturen stÄr det att det idag stÀlls andra krav pÄ skolan Àn tidigare dÄ inflyttningen av mÀnniskor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans vÀrld mÄste sÀtta sig in i vad en kulturell mÄngfald innebÀr. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsÀttningar för alla elever att fÄ en bra och kunskapsfylld skolgÄng i en skola för alla.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Konstmuseum UppsalaUppsala stad Àr Sveriges fjÀrde största och befinner sig som mÄnga andra stÀder under utveckling. Staden förtÀtas och det blir pÄtagligt nÀr de centralt belÀgna gamla industriomrÄdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden Àr ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktÀristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet Àr belÀgna pÄ en Äsrygg.

Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.

En hÄllbar utveckling Àr ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhÀllet. Sveriges regering har som uttalat politiskt mÄl att samhÀllsplaneringen ska ske mot en hÄllbar utveckling, men det finns idag ingen allmÀnt kÀnd metod för kommunerna att anvÀnda i planeringen mot ett hÄllbart samhÀlle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hÄllbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ?En hÄllbar stad?. Deltagandebaserad backcasting Àr en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebÀr att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan Àven diskuterar och tar fram möjliga sÀtt att uppnÄ visionen.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.