Höstterminen 2006.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka vilken instÀllning och attityd ungdomar har till anvÀndandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult sprÄk?. Den undersökningsmetod som anvÀndes var en enkÀtundersökning som delades ut till en gymnasieklass pÄ en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som efterstrÀvades skulle vara sÄ homogen och ha en sÄ jÀmn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfÀllet nÀrvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar pÄ att ungdomarna anvÀnder sig ganska frekvent av svordomar men ocksÄ att de Àr medvetna om att det inte Àr nÄgot bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns nÄgot som skulle vara fel med det.

SmÄ barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det Àr förskolans uppdrag att fÄnga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollÀrare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras pÄ sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollÀrare ser pÄ innebörden av ett utforskande arbetssÀtt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet Àr att förskollÀrarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara nÀrvarande, stÀlla framÄtstrÀvande frÄgor, fotografera hÀndelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssÀtt.

SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i bÄde Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgÄngsrik med att leda och arbeta i Danmark Àr det centralt att lÀra kÀnna och förstÄ den danska kulturen. För att underlÀtta förstÄelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrÄn studiens resultat sammanstÀllt en modell, tio teser nÀr du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar pÄ resultatets mest centrala resonemang..

I denna fallstudie syftar jag se pÄ hur sektionschefer, verksamma inom Àldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesÀttning fungerar. De lönepolitiska förutsÀttningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsÀttningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. FrÄnvaro av möjligheten att pÄverka har dÀrmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesÀttningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemomrÄdena Àr de som ser mest positivt pÄ verktyget. Arbetet belyser ocksÄ varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrÄn det rÄdande forskningslÀge men ocksÄ genom hur verktyget anvÀnds av informanterna..

Cyberloafing avser privat internetanvÀndning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing pÄ datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utstrÀckning pÄ datorer. Dock förvÀntades cyberloafing Àven förekomma pÄ mobiltelefoner, dessutom förvÀntades viss internetaktivitet ske i högre grad pÄ dem. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrÄn detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö dÀr Ljungmans verkstÀder bedrev sin verksamhet förr med hÀnsyn till platsens historiska vÀrde.

Idag finns det mer eller mindre en oro för mÀnniskors folkhÀlsa. En del i problematiken Àr att fetma har ökat markant den senaste tiden. Det Àr en anledning till att intresset har ökat för lÄngsiktiga lösningar som leder till en hÀlsosam livsstil och blivit en hÀlsotrend. En effekt av hÀlsotrenden Àr att konkurrensen har hÄrdnat för aktörerna i gymbranschen eftersom fler konkurrenter har dykt upp pÄ marknaden.För gymföretag i en mindre stad blir situationen svÄr att tackla eftersom de har ett mindre kundunderlag. Av den anledningen fokuserar den hÀr studien pÄ hur gymbranschen i Skövde (som Àr en mindre stad) kan anvÀnda sig av marknadsföringsstrategier.

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

MÄlet med uppsatsen Àr att jÀmföra likheter och skillnader i gestaltningen av frÀmlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman UtlÀnningar. Uppsatsen jÀmför förhÄllandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhÄllandet mellan hemland och nytt land i UtlÀnningar. Socialpsykologiska perspektiv pÄ frÀmlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp frÄn postkolonial litteraturteori anvÀnds för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhÄllandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla frÀmlingskap, sprÄkets inverkan pÄ identiteten samt individens förmÄga eller oförmÄga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade frÀmlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktÀrernas hantering av frÀmlingskapet.

Göteborg Àr en stad som vÀxer. Det behövs ÄtgÀrder för att göra stadens transportsystem mer effektivt nÀr invÄnarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet VÀstsvenska paketet har utvecklats. Vid Ärsskiftet 2013 introducerades ett system för trÀngselskatt, som en del av VÀstsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vÀgar och spÄrvÀgar har traditionellt varit statligt finansierade, nÄgot som frÄngÄtts alltmer under senare tid. I och med lagÀndringar har det blivit bÄde möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trÀngselskatt kommer att ha för Göteborg.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.