Avsikten med föreliggande arbete Àr att undersöka hur företag har pÄverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende pÄ den finansiella rapporteringen. Vi har utifrÄn en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med vÄra respondenter genom ett bekvÀmlighetsurval. VÄr undersökning bygger Àven pÄ studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information pÄ Internet. VÄr slutsats Àr att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Försvarsmaktens uppgift att stödja svensk försvarsindustri i deras exportanstrÀngningar avkrigsmateriel styrs av Riksdag och regering pÄ ett mindre detaljerat sÀtt Àn vad man kanske kanförvÀnta sig. Detta faktum gör det intressant att undersöka hur den politiska styrningen tolkasav dem som skall omsÀtta styrningen till praktiskt handlande och om de ser nÄgra problem medstyrningen. Centrala aktörer i denna uppsats Àr Regeringskansliet, Försvarsmakten, FörsvaretsMaterielverk och svensk försvarsindustri.Uppsatsen utgÄr frÄn formuleringen stödja svensk försvarsindustri genom exportfrÀmjandeverksamhet inom ramen för gÀllande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som Àr hÀmtad urFörsvarsmakten instruktion.Uppsatsens teorianknytning Àr hÀmtad inom omrÄdet Public Policy. Undersökningen har ettinduktivt angreppssÀtt och metoden som anvÀnds Àr den kvalitativa.Resultatet visar att tolkningen av statsmakternas styrning skiljer sig pÄ ett sÄdant sÀtt mellanaktörerna att slutsatsen Àr att skillnaderna i tolkningen beror pÄ valt styrningssÀtt ? ramstyrning..

Det hÀr Àr ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. Det Àr sista delen av landskapsarkitekturutbildningen och innebÀr ett sjÀlvstÀndigt arbete pÄ 20 veckor. Examensarbetet Àr ett idéförslag för en ny gestaltning av Stortorget i Malmö. Stortorget har flera kvaliteér som idag inte utnyttjas och stÄr de nÀrmaste Ären inför en omvandling. Under vÄren 2009 utlyser Malmö stad en arkitekttÀvling dÀr ett förslag antas för ny utformning av Stortorget. Malmö stad har inför omvandlingen samlat i synpunkter om Stortorget genom enkÀter och genom att arrangera workshops och seminarium. Mitt arbete Àr ett idéförslag till en ny gestaltning som tar fasta pÄ Stortorgets förutsÀttningar och sociala möjligheter. Underlag för arbetet har varit litteraturstudier, besök av referensplatser, deltagande i workshops och genomgÄng av enkÀtundersökningar. Skisser och arbetsmodell har varit delar av arbetsprocessen.

Den pÄgÄende utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefÀlsstudenter att erhÄlla tillrÀckligt med fartygsförlagd utbildning pÄ grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlÀgga fartygspraktik pÄ utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befÀlselever pÄ fartyg med viss svensk besÀttning, eftersom eleverna dÄ sÄgs som en rekryteringstillgÄng. Flaggstatens bestÀmmelser kunde, beroende pÄ land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahÄlla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ÀndÄ var den enskilt största anledningen till problematiken kring befÀlspraktik pÄ utlandsregistrerat tonnage..

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen. I arbetet framstÀlls Àven hur olika stÀder och lÀnder har gjort för att öka tryggheten och sÀker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rÀtt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva kÀnna sig utelÀmnade.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader inom bistÄndsbedömningen i Stockholm stad nÀr det gÀller promenader. De centrala begreppen som anvÀnds Àr promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs bistÄndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen gÄr tillvÀga teoretiskt och ute pÄ fÀltet. Det Àr bistÄndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig pÄ. Metod delen bestÄr av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen. * Den nÀrvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

Abstract : Under vĂ„ren 2008 gjordes en utvĂ€rdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda pĂ„ om de goda resultat som uppvisades hĂ„ller i sig pĂ„ lite lĂ€ngre sikt.Baserat pĂ„ framförallt en feministisk förstĂ„else av vĂ„ldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjĂ€lp av enkĂ€ter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet frĂ„n kvinnojouren Ă€r uppskattat och en ovĂ€rderlig hjĂ€lp för förstĂ„elsen av vad man varit med om och hur man kan gĂ„ vidare. VĂ„ldet har i stort sett upphört, och förbĂ€ttringen gĂ€llande psykisk hĂ€lsa, sjĂ€lvförtroende och rĂ€dsla hĂ„ller i sig, Ă€ven om en lĂ€tt tillbakagĂ„ng antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen.

VĂ„rt syfte med studien Ă€r att belysa det i BorĂ„s Stad vrĂ€kningsförebyggande arbetets organisation och funktion. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar utifrĂ„n syftet har varit:Är det vrĂ€kningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhĂ„llandena ut nĂ€r det gĂ€ller vrĂ€kningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och pĂ„ sikt skapa en förĂ€ndring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och anvĂ€nt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vĂ„r empiri med hjĂ€lp av teoretiska begrepp sĂ„ som makt, intressentanalys men Ă€ven organisationsteoretiska begrepp sĂ„ som ledning och mĂ„lsĂ€ttning. De slutsatser vi kommit fram till utifrĂ„n empirin Ă€r att det i det vrĂ€kningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka pĂ„ olika sĂ€tt gynnas av arbetet.

Detta Àr en undersökning som tar upp hur en orientalistisk mediediskurs med ett polariserat synsÀtt kan ta sig uttryck i svensk medierapportering i samband med terrorattentaten i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli 2005. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn tvÄ av Sveriges ledande dagstidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi utgÄr ifrÄn Edward Saids postkoloniala teori om orientalism, som menar att vÀsterlÀndsk media angÄende muslimer och islam genomsyras av ett synsÀtt som betonar VÀst som "vi" och den muslimska vÀrlden som "de andra". Undersökningen ger exempel pÄ hur en diskurs som kan anses inspirerad av orientalism kan ta sig uttryck inom svensk medierapportering..

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som Àr placerade i sÀrskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom lÀser pÄ högstadiet i en sÀrskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingÄ i sÀrskild undervisningsgrupp och dÀrföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förstÄelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp kÀnnetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en sÀrskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever bÄde en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform.

Swedish design is known all over the world and is seen in national as well as in international arenas. There is only one design organization in Sweden that has the task to represent Swedish design in public. The organization is Swedish Form and it is the oldest design organization in the world. It has a huge influence in our society, within design and form. In the end of 1990 the association received its first government assignment, which still continues.

Helsingborg ? A divided city. Affect the level of rent the segregation of living?.