Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness.

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lÀgre brottslighet. För att fÄ reda pÄ om det finns ett samband dem emellan har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ en skola och besvarades av 61 elever i Ärskurserna 8-9. DÄ jag har analysera mitt resultat har jag anvÀnt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar Àmnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhÄllandevis fÄ (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jÀmförelsevis med tidigare presenterad forskning.

VÄr uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och stÀder profilerar sig, vÄrt mÄl Àr att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, TranÄs. UtgÄngspunkten var att ta reda pÄ hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av Àr resultatet av en genomtÀnkt arbetsgÄng, det har varit mycket viktigt att stÀlla rÀtt frÄgor och lÀgga energi pÄ rÀtt saker. Nedan följer nÄgra av de frÄgestÀllningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika kommunerna?Vad Àr citybranding?Vad Àr placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet pÄ metod föll pÄ intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande pÄ profileringen för staden. Det var viktigt att efterstrÀva ett mer djupgÄende material frÄn ett mindre antal mÀnniskor och dÀrför var valet att anvÀnda sig av intervjuer givet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Malmö stad anvÀnder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft.  Studiens syfte och frÄgestÀllningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö TuristbyrÄ, Tourism in SkÄne och Event in SkÄne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades pÄ ett icke-sannolikhetsurval gÀllande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frÄgor och varit semistrukturerade. IntervjufrÄgorna har utformats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och har anpassats efter respektive respondent.

Denna uppsats syftar till att med hjÀlp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela SkÄnes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgÄng av vad tidigare forskning sÀger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem sjÀlva undersöka hur graden av delaktighet kan pÄverka upplevelsen av vÄrd. Genom att frÄga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgÄtt att kÀnslan av delaktighet Àr en viktig del för att skapa meningsfullhet, förstÄelse och skapa en ökad sjÀlvkÀnsla i vÄrden. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen Àr att vuxna ibland tenderar att glömma att Àven barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I sÄvÀl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgÄtt att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal.

StÀder lockar fler och fler invÄnare frÄn landsbygden och smÄstÀder. Denna rÄdande urbaniseringstrend gör att stora stÀder vÀxer Ànnu mer och i takt med tillvÀxten ökar stÀdernas behov av godstransporter. Godstransporterna Àr nödvÀndiga för att hÄlla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan ocksÄ omhÀndertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar Àven problem i stÀderna. Stora, svÄrmanövrerade lastbilar som rör sig tÀtt inpÄ promenerande mÀnniskor i stadskÀrnan leder till en ökad olycksrisk.

Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda pÄ mer om ungdomars nÀtvanor och vad de tyckte om vuxnas nÀrvaro pÄ nÀtet. Vad gÀller synen pÄ vuxna pÄ nÀtet har studien utgÄtt specifikt frÄn ett projekt pÄ Fryshuset i Stockholm som kallas NÀtvandrarna. NÀtvandrare finns tillgÀngliga som stödjande vuxna pÄ olika ungdomssajter. Studien Àmnade Àven att ta reda pÄ huruvida socialtjÀnstens nÀrvaro pÄ Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll förÀldrarna hade. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser ungdomarna pÄ det hÀr med nÀtvandrare? Kan ungdomar verkligen tÀnka sig att vÀnda sig till vuxna pÄ nÀtet för att fÄ rÄd och stöd? Tycker ungdomarna att deras förÀldrar har kontroll pÄ deras internetanvÀndande? Hur skulle en myndighet som socialtjÀnsten kunna nÄ ut till ungdomar pÄ nÀtet pÄ ett bra sÀtt? Genomförda intervjuer analyserades med hjÀlp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som Àr involverade i projektet. Utmaningen Àr ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig pÄ institutioner ska kunna fÄ vÄrd och behandlingar pÄ hemmaplan. Projektet riktar sig Àven mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras pÄ institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade pÄ institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och dÀrefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.

Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga pÄ hem för vÄrd eller boende      framkommer att det, applicerat pÄ svenska förhÄllanden, inte finns nÄgra vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin Àr effektiv som behandling samt att det inte finns nÄgra      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga pÄ HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förÀndra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 Är. Studien beskriver Àven de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi pÄ institutioner. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga pÄ HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien Àr att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin Àr en effektiv metod för att förstÀrka önskade beteenden hos de ungdomar som ingÄr i behandling, men samtidigt lyfter de att det Àr viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rÀtt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nÄ ett framgÄngsrikt resultat..

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se pÄ sin situation, sin framtid och praktik som en sprÄngbrÀda ut i arbetslivet. UppmÀrksamhet lÀggs pÄ de möjligheter och hinder som de ser pÄ sin vÀg. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandlÀggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har Àven hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrÄn de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förstÄelse för hur arbetslösheten kan pÄverka en mÀnniska.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik. Genom intervjuer synliggjordes fem ungdomars upplevelser av verkamhetens arbete med sjÀlvkÀnsla, relationer samt yrkesidentitet.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik Àr nÄgot som berör oss alla. Det Àr av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt fÄr det stöd och den hjÀlp de Àr i behov av för att komma till rÀtta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhÀllet senare fÄr betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst fÄr den drabbade sjÀlv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga arbetet i en öppenvÄrdsverksamhet, MÄlet i Sverige AB/LuleÄ (MÄlet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.

Under vÄr praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras Äsikter och tÀnkesÀtt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrÄn detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner anvÀnder för att fÄ fram en dialog med ungdomar. För att besvara vÄr frÄgestÀllning begrÀnsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun anvÀnder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjÀnstemÀn och politiker utifrÄn tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsomrÄdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del Àr strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhÀlliga debatten frÀmst som remissinstans. Skolan Àr dÄ en central lÀnk mellan kommun och ungdom, eftersom det Àr hÀr informationen kan spridas och nÄ den enskilda individen.