Det finns olika orsaker till att mÀnniskor vÀljer att begÄ brott och det finns inget enkelt svar pÄ frÄgan varför ungdomar begÄr brott. UtifrÄn att det gÄr att bespara personligt lidande och kostnader för samhÀllet Àr ungdomsbrottslighet ett omrÄde som alltid Àr av vÀrde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gÀllande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och dÀrav ansÄgs det vÀrdefullt att anvÀnda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av Ätta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Syftet med den enkÀtstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda pÄ hur ungdomarna som kommer till UngdomshÀlsan och Ungdomsmottagningarna i VÀsterbotten upplever sin fysiska och psykiska hÀlsa. Vidare hur deras förhÄllande till sina förÀldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor Àr och vad de anser vara viktigt för att de ska mÄ bra. Besöken pÄ ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frÄgor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker UngdomshÀlsan till största delen vill prata om sin psykiska hÀlsa. En enkÀt delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram Àr att mÄnga anger att de har dÄlig sjÀlvkÀnsla och Àr nedstÀmda, deprimerade, har Ängest/oro eller relationsproblem. MÄnga ungdomar Àr ocksÄ i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frÄgan i enkÀten visar att Ätskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med förÀldrar och andra vuxna och att de lÀngtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras Àr att det Àr viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrÄgan tydligare.

Sammanfattning:Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrĂ„n gymnasieelevernas egna Ă„sikter och upplevelser.Min frĂ„gestĂ€llning ser alltsĂ„ ut enligt nedan:Vad utmĂ€rker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna Ă€r arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun pĂ„ sin framtid inom arbetsmarknaden?Uppsatsen bygger frĂ€mst pĂ„ enkĂ€ter som tvĂ„ gymnasieklasser svarat pĂ„ och detta stĂ€rks upp av tidigare forskning som jag har ansett som anvĂ€ndbar för att kunna svara pĂ„ min frĂ„gestĂ€llning.Nedan följer resultatet av min undersökning:I Örebro kommun Ă€r det cirka 2 200 ungdomar i Ă„ldrarna 18-29 Ă„r som Ă€r arbetslösa och siffran ser ungefĂ€r likadan ut varje Ă„r. De ungdomar som drabbas Ă€r de som kommer frĂ„n en familj dĂ€r en eller bĂ„da förĂ€ldrarna Ă€r eller har varit arbetslösa, om en eller bĂ„da förĂ€ldrarna Ă€r frĂ„n ett annat land eller om familjen nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt hjĂ€lp i form av socialbidrag. FörĂ€ldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid.Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika pĂ„ sin framtid, en stor del av dem Ă€r oroliga, dels pĂ„ grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men Ă€ven för svĂ„righeten att hitta ett jobb, svĂ„righeten att skaffa sig erfarenheterna som krĂ€vs för att fĂ„ ett jobb. MĂ„nga ungdomar upplever Ă€ven att gymnasieskolan inte har hjĂ€lpt till att förbereda dem inför arbetslivet..

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vad ungdomar har för tankar och kÀnslor kring Àmnet idrott och hÀlsa. Jag ville fÄ en ökad förstÄelse om ungdomar som inte Àr med och deltar av olika anledningar i Àmnet. TvÄ av mina frÄgestÀllningar löd: Vilka Àr anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i Ärskurs Ätta pÄ en grundskola i södra Sverige.

Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillvÀxt i Stockholm vÀcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning Àr att utifrÄn individens upplevelse fördjupa förstÄelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats Àr hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nÄ en ökad förstÄelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm.

Uppsatsen Ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor Àr en C-uppsats som utförts för att fÄ en uppfattning om ungdomars vÀrldsbild och vÀrdekartor i dagens pluralistiska och sekulariserade samhÀlle. Syftet var att fÄ en uppfattning om vad ungdomar anser vara vÀrdefullt i sina liv, dÄ vÄr uppfattning var att religionen tappat betydelse för ungdomar idag. Vi utgick frÄn ungdomarnas förhÄllande till sig sjÀlva, ut mot förhÄllandet till signifikanta andra, för att sedan gÄ vidare och utforska deras förhÄllande till kultur, natur och religion. Vi ville med detta undersöka vad som var mest vÀrdefullt för ungdomarna inom dessa kategorier, för att se om vi med hjÀlp av dessa svar kan bilda oss en uppfattning avungdomars vÀrldsbild och hur de orienterar sig i vÀrlden. Vi samlade in materialet genom en enkÀtundersökning, 97 enkÀter delades ut till ungdomar som gÄr sista Äret pÄgymnasiet.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning Àr att kartlÀgga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebÀr en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i mÄttlig intensitet samt tre tillfÀllen i veckan med högre intensitet. I dagens samhÀlle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och dÀrför Àr detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas Àr medicinska aspekter pÄ fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa samt Tyringes förutsÀttningar för fysisk aktivitet.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i BrÀcke kommun, Vi har valt att titta pÄ Äldersgruppen 16-24 Är. Uppsatsen baseras pÄ tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har anvÀnt oss av personliga intervjuer med bl.a. Arbetsförmedling, SocialtjÀnst och ansvarig personal för verksamheten VÄgen. Metoden Àr dÀrmed kvalitativ dÄ tillfrÄgade intervjupersoner har svarat fritt utifrÄn stÀllda frÄgor rörande verksamhetens uppbyggnad och arbetssÀtt.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie Ă€r en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen pĂ„ Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 Ă„r. Ungdomarna ger sin syn pĂ„ tillvaron i förhĂ„llande till sig sjĂ€lva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrĂ„gestĂ€llningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredstĂ€llda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsĂ€ttningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika Ă„rskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lĂ„ng tid. Intervjuerna har sedan sammanstĂ€llts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar ocksĂ„ helt olika utryck i byn som prĂ€glas av nĂ€ra vĂ€nskap, nĂ€rheten till natur och snöskoterkultur.

Vi stÄr inför stora klimatförÀndringar med bland annat en ökad nederbördsmÀngd som resultat. Baserat pÄ detta sÄ har effektiv dagvattenhantering blivit ett viktigt verktyg för hÄllbar stadsutveckling. Vatten bör i allt större utstrÀckning ses som en resurs och tillgÄng i staden och en tendens till detta ser man i att man allt oftare vÀljer att integrera öppna dagvattenanlÀggningar i urbana miljöer. I uppsatsen diskuteras olika aspekter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till gÀllande dagvattenhantering, med ett fokus pÄ öppna dagvattenstrukturers estetiska vÀrde. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudier samt en platsstudie.Metoderna för att hantera dagvatten har varierat med tiden och under större delen av 1900-talet har dagvattenavledningen skett i slutna system.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 Är i Sverige. Syftet var Àven att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 Är med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkÀtundersökning. EnkÀterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i nÄgot av följande nÀtverk: NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor, NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller NÀtverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

Examensarbetets syfte Ă€r att kartlĂ€gga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som Ă€r delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft som sĂ€kerstĂ€ller att objektets vĂ€rden bibehĂ„lls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bĂ€r ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhĂ€lle nĂ€r det gĂ€ller att uppmĂ€rksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med bestĂ€llaren, ljusdesigners, RAÄ - RiksantikvarieĂ€mbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, LĂ€nsstyrelsen pĂ„ respektive ort samt stadsarkitekter i bĂ„da dessa stĂ€der.PĂ„ vardera platsen genomfördes en observation av dessa anlĂ€ggningar i vilken vi har stĂ€llt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det fĂ€rdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns nĂ„gon sammanhĂ„llande kraft/person som sĂ€kerstĂ€ller kvalitet och enhetlighet nĂ€r det gĂ€ller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehĂ„ller snarare restriktioner för hur installationen fĂ„r pĂ„verka de skyddade objekten.

Bakgrund: Det finns i nulĂ€get inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smĂ€rta. Den hĂ€r undersökningen syftade till att översĂ€tta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelsksprĂ„kig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smĂ€rta.Metod: Urvalet bestod av 62 elever frĂ„n tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frĂ„geformulĂ€r utformades för att möjliggöra en utvĂ€rdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.Resultat: VĂ€rdena pĂ„ viktad kappa för överensstĂ€mmelsen av tvĂ„ skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS berĂ€knades med Spearmans rangkorrelation dĂ€r rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lĂ€ttförstĂ„elig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frĂ„gorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna anvĂ€ndas.

Ett sociologiskt perspektiv pÄ staden Àr att se till stadens och stadslivets inverkan pÄ mÀnniskan. Flytten frÄn landsbygden till stÀderna förde med sig att mÀnniskor vardagsliv förÀndrades. Under urbaniseringens fanns farhÄgor om stadslivets negativa inverkan pÄ mÀnniskan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen Àgnade sig Ät att se hur förutsÀttningarna för vardagslivet skilde sig Ät mellan de urbana och rurala samhÀllena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mÄngfald och ett dynamiskt stadsliv.