Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av Staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storStad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive Stad.

Sammanfattning Informanterna beskrev salutogent ledarskap som fokuserande på möjligheter istället för problem, och att få fram resurserna ur varje individ. De pekade på att de anställda känner större ansvar om de görs delaktiga i arbetets planering. Enhetscheferna hänvisar till vikten av reflekterande tankar på alla nivåer. De upplever att deras sätt sedan länge att arbeta nu har givits legitimitet. Bakgrund Vi intresserar oss för hur olika typer av ledarskap kan påverka personal, då vi alla har erfarenhet av att ingå i arbetsgrupper.

Privatbilismen i städerna är ett fenomen som har växt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en såpass kort tid har den helt förändrat hur våra städer ser ut och hur vi lever våra liv. Bilen har blivit en så självklar och viktig del av samhället att trots att vi idag är väl medvetna om dess negativa inverkan på miljön och på oss så diskuteras nästan aldrig möjligheten att göra städerna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrågasätta bilens självklara plats i våra städer och i vår Stadsplanering. Jag har valt att se på frågan ur ett socialt hållbarhetsperspektiv och med fokus på hur bilismen påverkar våra sociala liv, vår mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort. Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur en Stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område. Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna. Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till Stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg.

Det här är ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. Det är sista delen av landskapsarkitekturutbildningen och innebär ett självständigt arbete på 20 veckor. Examensarbetet är ett idéförslag för en ny gestaltning av Stortorget i Malmö. Stortorget har flera kvaliteér som idag inte utnyttjas och står de närmaste åren inför en omvandling. Under våren 2009 utlyser Malmö Stad en arkitekttävling där ett förslag antas för ny utformning av Stortorget. Malmö Stad har inför omvandlingen samlat i synpunkter om Stortorget genom enkäter och genom att arrangera workshops och seminarium. Mitt arbete är ett idéförslag till en ny gestaltning som tar fasta på Stortorgets förutsättningar och sociala möjligheter. Underlag för arbetet har varit litteraturstudier, besök av referensplatser, deltagande i workshops och genomgång av enkätundersökningar. Skisser och arbetsmodell har varit delar av arbetsprocessen.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och säkerheten upplevs på Trossö. Efter-som människor upplever olika saker i Staden på olika sätt ska denna upplevelse som människor får beaktas av oss planera-re. Arbetet är uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planområdet, åtgärder och arbete mot en tryggare och säkrare Stad, inventering, en-kät och sammanställning, åtgärder för Trossö och därefter en avslutning. I texten kan man läsa om olika faktorer i Staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osäker och hur dessa faktorer kan förbättras för att inge en trygghet för en människa som passerar platsen. I arbetet framställs även hur olika städer och länder har gjort för att öka tryggheten och säker-heten i en Stad. En Stad bör planeras för alla, alla har lika rätt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva känna sig utelämnade.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storStadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra Stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storStadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader inom biståndsbedömningen i Stockholm Stad när det gäller promenader. De centrala begreppen som används är promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs biståndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen går tillväga teoretiskt och ute på fältet. Det är biståndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig på. Metod delen består av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton Stadsdelar inom Stockholm Stad.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen. * Den närvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

Vårt syfte med studien är att belysa det i Borås Stad vräkningsförebyggande arbetets organisation och funktion. Våra frågeställningar utifrån syftet har varit:Är det vräkningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhållandena ut när det gäller vräkningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och på sikt skapa en förändring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och använt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vår empiri med hjälp av teoretiska begrepp så som makt, intressentanalys men även organisationsteoretiska begrepp så som ledning och målsättning. De slutsatser vi kommit fram till utifrån empirin är att det i det vräkningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka på olika sätt gynnas av arbetet.

Höstterminen 2006.

Helsingborg ? A divided city. Affect the level of rent the segregation of living?.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storStadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra Stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storStadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storStadssatsningen.

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inom äldreomsorgen i Malmö Stad, upplever att verktyget individuell lönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö Stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt på verktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genom hur verktyget används av informanterna..

Idag finns det mer eller mindre en oro för människors folkhälsa. En del i problematiken är att fetma har ökat markant den senaste tiden. Det är en anledning till att intresset har ökat för långsiktiga lösningar som leder till en hälsosam livsstil och blivit en hälsotrend. En effekt av hälsotrenden är att konkurrensen har hårdnat för aktörerna i gymbranschen eftersom fler konkurrenter har dykt upp på marknaden.För gymföretag i en mindre Stad blir situationen svår att tackla eftersom de har ett mindre kundunderlag. Av den anledningen fokuserar den här studien på hur gymbranschen i Skövde (som är en mindre Stad) kan använda sig av marknadsföringsstrategier.