Sök:

Sökresultat:

1323 Uppsatser om Störande ljud - Sida 12 av 89

Regel eller princip, K2 eller K3? ? Det Àr frÄgan

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

MÄla bilder med ljud: en inblick i individers inre bilder

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda pÄ vilka inre bilder en individ konstruerar nÀr denna lyssnar pÄ en ljudberÀttelse. Syftet var att kunna jÀmföra en individs bilder med andra som har lyssnat pÄ samma ljudberÀttelse. Undersökningen som gjordes innehöll Ätta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsÀtt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan pÄminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berÀttelsen överensstÀmde bÀst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

Att effektivisera dagens PA-teknik. : Till förmÄn för tekniker, musiker och mindre band.

I denna uppsats sÄ stÀlls frÄgan om det gÄr att effektivisera dagens PA-teknik. Detta pÄ ett sÀtt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som pÄ olika sÀtt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det gÄr att effektivisera PA-tekniken mer Àn vad som görs idag. I och medden digitala teknikens introducerande sÄ underlÀttas bÄde teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersÀttas med varianter baserade pÄ Ethernet.

En kvÀll med Weeping Willows - Konsertinspelning av populÀrmusik i surroundljud

I detta examensarbete skrivet vid Musikproducentprogrammet pÄ Linköpings Universitet har jag efter litteraturstudier om surroundljud och inspelningsteknik undersökt möjligheterna att spela in konsertframtrÀdanden i 5.1-ljud, ett relativt nytt medium för musikinspelningar som Àr pÄ stark frammarsch. MÄlet med examensarbetet Àr att utröna hur detta nya ljud-format kan appliceras vid Ätergivning av framföranden pÄ scen och vilka tekniker som i sÄ fall kan anvÀndas för att uppnÄ ett tillfredsstÀllande resultat.Metoden som denna rapport baserats pÄ bestÄr av tvÄ olika delar, en teorisk del samt ett praktiskt moment för att prova de inhÀmtade kunskaperna. Den teoretiska delen har bestÄtt av litteraturstudier av bÄde tryckta och elektroniska kÀllor. För att ha ett lÀmpligt material att arbeta med har jag spelat in en konsert med popbandet Weeping Willows som spelade i Hörsalen i Norrköping den 11 november 2005. Sammanlagt 16 lÄtar spelades in vid detta inspelningstillfÀlle, musik som sedan redigerades och mixades med 5.1-ljud med hjÀlp av ljudredigeringsprogrammet Nuendo 3 frÄn Steinberg.Undersökningen visar att det gÄr att uppnÄ ett tillfredsstÀllande resultat med inspelningar av konsertinspelningar av populÀrmusik i surroundljud, men det medför ocksÄ att betydligt fler ljudkanaler behöver hanteras pÄ lÀmplig inspelningsutrustning, jÀmfört med stereoinspelningar.

Internets inverkan : En studie av internets pÄverkan pÄ gymnasieelevens klassrumsaktivitet

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

En utifrÄn lyssnares preferenser jÀmförande undersökning av digital och analog inspelningsutrustning med ljud konverterat till CD-ljudstandarden

Inom den digitala ljudtekniken rĂ„der idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. DĂ€remot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tĂ€vlingen om bitarna helt i onödan i avseende pĂ„ den fĂ€rdiga produktens ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det Ă€r möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade pĂ„ olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Soundscape design : En studie av Linnéparken i Halmstad

Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i vÄra stÀder, men ocksÄ i vÄra rurala rekreationsomrÄden. NÀr ljud diskuteras bland politiker och tjÀnstemÀn Àr det oftast i negativa ordalag; ljuden mÄste stÀngas ute, ljudnivÄn mÄste sÀnkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som mÀnniskor mÄste skyddas ifrÄn; likt en anstormande fiende stÀngs det ute med vallar, plank och murar. OvanstÄende lösning Àr otillfredsstÀllande, och behandlar inte problemet vid dess kÀlla. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkÀlla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet.

?Det handlar framf?r allt om att f?rbereda, ligga steget f?re och se vad han beh?ver f?r att lyckas i den h?r situationen? En kvalitativ etnografisk studie om pedagogers st?d och relationsbyggande med barn med autismspektrumtillst?nd i f?rskolan

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Historiska ljudinstallationer och deras anvÀndning i modern tid

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan pÄ mÀnniskor och hur detta pÄverkar utemiljöers karaktÀr har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man anvÀnde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjÀlp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ljudinstallationer som har anvÀnts i historien samt visa exempel pÄ hur de kan anvÀndas i modern tid.

Ljudet av vind i trÀd och dess inverkan pÄ störning orsakad av trafikbuller

Behovet av att skapa en hÄllbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mÀngden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmÀrksammas. I stadsmiljö Àr det frÀmst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dÀmpa dessa ljud har lÀnge varit den enda ÄtgÀrd som anvÀnts i stor utstrÀckning. Under senare tid har andra metoder uppmÀrksammats, dÀribland maskering som med hjÀlp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud Àr naturljud som vatten. Detta ljud Àr anvÀndbart pga.

Skam och vÀrdighet i psykiatrisk tvÄngsvÄrd

I den hÀr rapporten var mÄlet att undersöka hur slumpmÀssighet med ljud pÄverkar spÀnningsuppbyggnader i skrÀckspel. I bakgrunden ges möjliga definitioner av emotionen rÀdsla, följt av teorier kring hur skrÀckspel Àr uppbyggda och vilken betydelse ljudet har i skrÀckspel. För undersökningen skapades tvÄ testbanor med 3d-grafik dÀr ett antal spÀnningsuppbyggnader med ljud leder fram till konfrontationer med monster som mÄste undvikas. Den ena banan hade ett statiskt tidsintervall för spÀnningsuppbyggnaden, för den andra banan slumpades det fram. 14 testpersoner fick spela bÄda dessa testbanor och svara pÄ frÄgor i intervjuer för att förmedla sin upplevda rÀdsla.

Trygg start p? dagen eller ?verbliven tid? -En studie om morgonfritidsverksamhetens roll och potential

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Hur lÄter Facebook? : Vad kan man göra för att öka kvalitén pÄ ljuddesignen i spel för sociala medier?

Ljuddesign i spel för sociala medier lider mĂ„nga gĂ„nger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbĂ€ttras utifrĂ„n de begrĂ€nsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign frĂ„n ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett anvĂ€nds idag. Även Ă€mnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa tvĂ„ omrĂ„den, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkĂ€tundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras Ă„sikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud Ă„t ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet anvĂ€ndes som jĂ€mförelse till Hello Adventure..

Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Soundscape design - En studie av Linnéparken i Halmstad

Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i vÄra stÀder, men ocksÄ i vÄra rurala rekreationsomrÄden. NÀr ljud diskuteras bland politiker och tjÀnstemÀn Àr det oftast i negativa ordalag; ljuden mÄste stÀngas ute, ljudnivÄn mÄste sÀnkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som mÀnniskor mÄste skyddas ifrÄn; likt en anstormande fiende stÀngs det ute med vallar, plank och murar. OvanstÄende lösning Àr otillfredsstÀllande, och behandlar inte problemet vid dess kÀlla. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkÀlla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet. I decennier har forskare hÀvdat att mÀnniskan successivt har slutat att lyssna pÄ detta monotona och ointressanta trafikbrus, och vÄr hörsel har blivit underprioriterad vÄra andra sinnen. Hur ska vi dÄ behandla problemet vid dess kÀlla? LjudnivÄn Àr hög i dagens stÀder, och effekterna som en hög ljudnivÄ kan ha pÄ mÀnniskor Àr bevisad och ska inte förringas.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->