Titel: Ta för Dig av Eslöv! - Ett svenskt perspektiv på platsutveckling.Beskrivning: Kandidatuppsats inom programmet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg.Författare: Sandra Friberg, Kristin Holmqvist och Cajsa Moberg.Handledare: Filippa Säwe och Hervé Corvellec.Datum: 2008-05-29. Eslöv har länge fått dras med epitetet ?Sveriges tråkigaste stad? som under årtionden påverkat människors image av platsen. På grund av trenderna mot ökad kommersialisering, mobilitet och homogenisering, har det aldrig tidigare varit så viktigt för platser att differentiera sig från varandra och upprätthålla en positiv image. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en liten, svensk kommun kommunicerar ut sina differentierings-strategier för att påverka sin image i positiv riktning.

Syfte ? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur fordonstillverkares affärsmodeller påverkas vid förändring av statliga regelverk genom att studera ett framtida införande av HCT i Sverige. HCT, High Capacity Transports, är ett samlingsnamn för lastbilar som är tyngre och/eller längre än vad gällande lagstiftning tillåter. Regelförändringen övervägs för att sänka kostnader och miljöpåverkan. Metod ? Arbetet har genomförts i form av en case-studie.

Utvecklingen inom IT har traditionellt varit snabb, så har det även varit när fenomenet molnbaserade tjänster växt fram. De molnbaserade IT-tjänsterna har under kort tid gått från att det har spekulerats om deras användning till att nu vara på allas läppar och något som börjar införas i många verksamheter. Tjänsteleverantörer vill vara snabba in på marknaden och sälja molnbaserade lösningar samtidigt som verksamheter är intresserade av att få ta del av dessa lösningar. En skillnad med de molnbaserade IT-tjänsterna är att de baserar sig på en helt ny distributionsmodell för IT. Skillnaden ligger i att det är tjänsteleverantören som ansvarar för hela IT-systemets livscykel och kunden endast betalar baserat på verkligt nyttjande av tjänsten.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka ställer stora krav på att allmänheten ska ges insyn och möjlighet att påverka genom bland annat samråd. En grupp som lätt missas i denna process är de minderåriga som ofta har helt skilda intressen från övriga grupper i samhället. FN:s barnkonvention ställer krav på att landet ska ta hänsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har särskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillämpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir ännu mer begränsade på grund av att nya barriärer uppstår.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka ställer stora krav på att allmänheten ska ges insyn och möjlighet att påverka genom bland annat samråd. En grupp som lätt missas i denna process är de minderåriga som ofta har helt skilda intressen från övriga grupper i samhället. FN:s barnkonvention ställer krav på att landet ska ta hänsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har särskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillämpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir ännu mer begränsade på grund av att nya barriärer uppstår. Men nya vägar och järnvägar behöver inte alltid medföra en försämring om utformningen sker på ett välplanerat sätt där hänsyn till barnens behov tas redan i tidiga planerings- och utredningsskeden. Syftet med examensarbetet är att sammanfatta den kunskap som finns om infrastrukturplanering och dess påverkan på barn och ungas närmiljö, säkerhet och rörelsemönster.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

När samhället tvingas att anpassa sig efter klimatförändringar och sinande oljeresurser uppkommer nya problem att handskas med för stadsplanerare. Cykelgarage, som är ett relativt nytt fenomen i Sverige, kan skapa bättre förutsättningar och erbjuda service för cyklister som parkerar vid stationer och resecentrum. De kan bidra till att få fler att cykla och att åka kollektivtrafik. I en framtid som ställer högre krav på en hållbar infrastruktur behöver vi satsa mer på kollektivtrafik och cyklism. Vi pratar om förtätning av våra städer och ser den positiva verkan det ger men det ställer samtidigt högre krav på stadsplaneringen.

Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse för vad pågående förändringar kring bilanvändning innebär för stadsplanering i västvärlden. Denna uppsats lämnar ingen lösning utan ska ses som inlägg i en pågående och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare från Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet präglat städer och stadsplanering. Bilism har i stor utsträckning bidragit till klimatpåverkan och urbanisering. Något som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtätning och stadsutglesning, påtagliga både i en global kontext och ner på nationell och lokal nivå.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten.

Den omfattande exploateringen av Sveriges skogar under 1800-talets andra hälft ledde till en motreaktion där tankar om uthålligt skogsbruk etablerades i början på 1900-talet. Detta fick till följd att efterfrågan på arbetskraft ökade i de norrländska skogsbygderna. Framkomligheten var inte bara ett problem för skogsbruket, även befolkningen i Norrlands inland var i stort behov av utfartsvägar som komplement till kommunikationen längs älvarna. En åtgärd som vid tiden föreslogs för att komma till rätta med den svåra framkomligheten i det norrländska skogslandskapet var byggnation av en enkel typ av vägar. Cykelstigarna var, som namnet antyder, tänkta för persontrafik i första hand med cykel och motorcykel.

Vi står idag inför förändringar i klimatet så som ökad nederbörd och ökade temperaturer som kommer påverka våra städer. Klimatföränd- ringarnas förlopp är komplexa och behöver därför lång tid på sig för att reagera fullt ut på olika slags påverkan. Anpassning till klimatför- ändringarnas effekter blir därför en nödvändighet även om olika be- gränsningsåtgärder vidtas. Grönska har visat sig vara effektiv för att anpassa städer då den verkar temperatursänkande och även kan ta hand om nederbörd på ett effektivt sätt. Stadens utformning och tillgången på grönytor har betydelse för framtida klimateffekter vilket betyder att fysisk planering har en central och viktig roll i arbetet med att lindra klimatförändringarnas effekter.

IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Utformningen och projekteringen av offentliga miljöer har länge haft visuella intryck som utgångspunkt och fokus. Den fortlöpande urbaniseringen och förtätningen av städer leder till högre krav på offentliga platsers funktion och utnyttjandegrad. Fler människor ska kunna använda och dra nytta av allt färre områden. Det leder till att utformningen av urbana miljöer blir en mångfacetterad uppgift. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka val som kan göras i projekteringsskedet för att bättre hantera den högre ljudbilden och därmed utveckla en hållbar stadsmiljö. Fokus kommer att ligga på att arbeta med enklare förändringar som kan arbetas in i projekteringsprocessen.