Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Stödjande infrastruktur - Sida 12 av 32

Citybanan pÄ rÀtt spÄr? : En fallstudie om maktstrukturerna i processen runt Citybanan

KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen pÄ spÄrkapacitet genom centrala Stockholm har lÀnge varit ett stort problem och om ingen förbÀttring sker, vÀntas situationen bli ohÄllbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som Àr en sex kilometer lÄng pendeltÄgstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen Àr stora planeringsprojekt, dÀr utgÄngspunkten Àr överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sÀtt att undvika detta Àr att göra tillförlitliga prognoser. För att ÄskÄdliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillÀmpas en narrativ metod, dÀr kronologi anvÀnds för att förtydliga hÀndelseförloppet runt Citybanan.

BangÄrdomrÄdet : Sundsvalls nya stadsdel

Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.

Stadens förÀndrade funktion - En ideologikritisk studie av Göteborgs översiktliga planering mellan 1959 och 2011

Den hÀr magisteruppsatsen i kulturstudier Àr en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstÄs? Med hjÀlpav Karl Marx vÀrdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förÀndrade förhÄllande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hÄllet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men ocksÄ till dentillströmmande arbetarklassens högre krav pÄ levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien pÄ förÀndrade förutsÀttningar sÄsom anpassning tillglobal arbetsdelning och rÀnteorienterat kapital.

Vad kan fÄ mÀnniskor att vÀlja cykeln? : En studie av Uppsala

Denna uppsats handlar om vilka kommunala ÄtgÀrder som kan fÄ mÀnniskor att vÀlja cykeln i större utstrÀckning med utgÄngspunkt frÄn Uppsala stad. Metoden Àr kvalitativ i form av en mindre enkÀtundersökning med invÄnarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av sÄvÀl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger bÄde pÄ direkta och indirekta ÄtgÀrder som frÀmjar cykling i form av infrastruktur och beteendepÄverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka ÄtgÀrder som kan fÄ personer att vÀlja cykeln Àven pÄ vintern. GrundlÀggande för att göra cykling attraktivt Àr ett koordinerat och mÄngfacetterat arbetssÀtt samt den aktivt förda politiken inom omrÄden som transport, markanvÀndning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer.

Linjestudie för jÀrnvÀgsdragning Storuman ? Mo i Rana

Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns för ett framtida anlÀggande av en jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Storuman och vidare vÀsterut till den isfria hamnen i Mo i Rana. Rapporten belyser viktiga aspekter av hur generellt en planering av ny jÀrnvÀgsstrÀckning gÄr till och hur samhÀllet hypotetiskt kan beröras. Granskning av nÀringslivets och arbetsmarknadens potential samt hur infrastrukturen utvecklingsmöjligheter lyfts ocksÄ fram. Det man kan konstatera av en sÄ tidig utredning som denna rapport utgör Àr att VÀsterbottens lÀn innehar mÄnga intressanta utvecklingsmöjligheter som tyvÀrr hamnat lite i periferin, mycket pÄ grund av att Sveriges inland idag saknar god standard pÄ infrastrukturen. TvÄ aspekter som jag belyser extra starkt i denna rapport Àr dels godsutbytet till och frÄn Sveriges inland dÀr skogs- och gruvindustrin har starkt fÀste, ut mot Atlantkusten i Mo i Rana, som skapar större handelsutbyte med övriga vÀrlden.

KlimatförÀndringarna och den fysiska planeringen - den fysiska planeringens roll i scenariot med ökade översvÀmningsrisker

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

Kommunikation i den pediatriska palliativa vÄrden : ur förÀldrars perspektiv

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Unga vuxnas upplevelse av sjuksköterskans stöd under sin behandling av cancer

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Den nyevangeliska vĂ€ckelsen : En kvalitiativ studie av svensk mission i Öst- och Centralafrika under 1800-talet

Uppsatsen har huvudsakligen undersökt vad den svenska missionen i Öst- och Centralafrika, mellan ca 1800-1900 har fĂ„tt för konsekvenser för de lĂ€nder dĂ€r missioneringen pĂ„gick, samt hur den kan ha format de samfund som bedrev missionen frĂ„n Sverige. Syftet var att utröna vad missionens uppdrag egentligen gick ut pĂ„ och hur den bedrevs. En litteraturstudie har genomförts för att ge en överskĂ„dlig sammanfattning av den svenska missionen. I uppsatsen har presenterats vilka motiv som ligger bakom missionering. BĂ„de teologiska, men Ă€ven etiska och moraliska motiv.

Vindkraft och rennÀring

The Swedish Parliament has decided to increase the share of electricity produced by wind power. The same parliament has decided that the Sami have the right to herd reindeer over 50% of the country's land area. In this literature review the potential impact wind power development and associated infrastructure may have on reindeer husbandry conditions are examined. The unique physiology of the reindeer enables it to live out of grazing in the arctic climate in the north of Sweden. For reindeer husbandry to be long-term productive and sustainable, it is important that there is enough land for grazing. The research available on how reindeer are disturbed by human activities such as roads, mines, hikers, etc., clearly indicates that the reindeer avoids areas close to such disturbance.

MÀtning och styrning av prestationer i Trafikverket : En fallstudie av verksamhetsomrÄdet Stora projekt

MÄnga av de verktyg som anvÀnds för mÀtning och styrning av prestationer i offentliga organisationer Àr hÀmtade frÄn privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mÄl och styrning Àn privata företag, vilket försvÄrar mÄluppföljningen. Denna uppsats syftar till att fÄ en förstÄelse av Trafikverkets anvÀndning av prestationsmÀtning samt tillÀmpning av mÄl- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kÀnnedom kring hur mÀtning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mÀtning och styrning av mÄl fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.

IntranÀt : Ett verktyg mot jÀmlik kommunikation

IntranÀt bygger pÄ samma teknik som Internet men Àr begrÀnsat nÀtverk inom organisationer. Teknologin anvÀnds dels som ett arbetsverktyg men ocksÄ för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras pÄ Skandinaviska Enskilda bankens intranÀt. Grunden för analysen bygger pÄ en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jÀmlikt förhÄllande i samhÀllet i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och pÄverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jÀmlik kommunikation ska uppstÄ.

BangÄrdomrÄdet - Sundsvalls nya stadsdel

Det pÄgÄr stÀndigt förÀndringar i samhÀllsstrukturen som fÄr effekter pÄ mÄnga olika nivÄer. Det har skett en övergÄng frÄn jordbrukssamhÀlle till industrisamhÀlle och till kunskapssamhÀlle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmÄn för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lÀmnat efter sig stora landsarealer som Àr vÀlförsedd med infrastruktur. PÄ mÄnga platser runt om Àr det idag vanligt att mark i staden blir tillgÀnglig pÄ grund av industrins strukturomvandlingar.

Vad har svenska företag för syn pÄ sovande data och hur hanterar svenska företag sovande data med avseende pÄ identifiering och lagring?

Alltför mÄnga organisationer har datalager innehÄllande stora mÀngder sovande data, det vill sÀga data som sÀllan eller aldrig anvÀnds. Sovande data pÄverkar en organisations datalager negativt eftersom den försÀmrar datalagrets prestanda, kostar pengar i onödan och pÄverkar datalagrets infrastruktur negativt. Enligt Inmon, Glassey och Welch (1997) Àr det en mycket svÄr och komplex process att rensa ut sovande data ur sitt datalager. Administratören mÄste ha kunskap om vilka datatabeller i datalagret som anvÀnds och vilka rader utav data som anvÀnds för att kunna ta bort data frÄn datalagret. Enligt Inmon m.fl.

Bredband till alla : en teknikinventering

Sveriges regering lade den 28 mars 2000 sin proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhÀlle för alla. En av propositionens huvudinriktningar Àr att alla företag och hushÄll skall kunna ha möjlighet att ansluta till ett rikstÀckande datanÀt med bredbandskapacitet.Regeringen Àr medveten om att glesbygdsomrÄden och landsorten, dvs omrÄden utanför sjÀlva kommunernas stadskÀrnor, Àr eftersatta vad gÀller tekniktillgÀnglighet, men specificerar inte hur och med vilken teknik dessa omrÄden skall ?vÀvas? in i nÀtverket.Detta arbete beskriver de övergripande tekniker som finns idag och som Àr under utveckling, varvid tvÄ huvudgrupper kan urskiljas; trÄdburen respektive trÄdlös kommunikation. Inom dessa huvudgrupper finns ett antal olika tekniker som beroende pÄ bl a standarder, kapacitetskrav, avstÄnd och antal anslutna anvÀndare kan anvÀndas i olika sammanhang.Arbetets slutsatser Àr att det inte finns nÄgon generell lösning pÄ problemet med att ansluta en kommuns ytteromrÄden till stadsnÀtet, utan varje situation Àr unik och fÄr bedömas var för sig. DÀrmed presenteras ett förslag till stöd vid beslutet att vÀlja teknik..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->