Sökresultat:
479 Uppsatser om Stödjande infrastruktur - Sida 13 av 32
Företagslokalisering i Angered ? hinder och drivkrafter i en segregerad stadsdel
NÀr företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat nÀrhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgÄng till rÀtt arbetskraft, statlig pÄverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som Àr Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en vÀldigt hög arbetslöshet och fÄ arbetstillfÀllen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsomrÄden Àr nÀrhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att fÄ jobb och Angered behöver dÀrmed göras mer attraktivt för företag.Den hÀr studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfÀllen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:1. Vilka Àr de frÀmsta orsakerna bakom bristen pÄ arbetstillfÀllen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.
Prioriterad Cykeltrafik i Malmö : MöllevÄngsstrÄket
Cyklandet i Malmö har ökat sista Ă„ren bĂ„de relativt och i absoluta tal. Malmö Ă€r med sin plats i Ăresundsregionen en stad med storstadsambitioner. Studier av litteratur och ute i fĂ€lt avslöjar att det separerade systemet för cyklister, som Malmö hĂ„ller fast vid, har vissa brister. JĂ€mförelser med andra stĂ€der visar att cykelfĂ€lt pĂ„ gatorna fungerar bĂ€st i stadskĂ€rnan, medan separerade cykelvĂ€gar Ă€r bĂ€st i stĂ€ders perifera delar. För att kunna profilera sig som storstad bör cykelfĂ€lt finnas pĂ„ större gator.
Planering och organisering i En-till-En miljö : Hur lÀrares planering och organisering av undervisning förÀndras med projektet En-till-En
En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.
Förstudie av MMS-tjÀnster för bildöverförd trafikinformation
VÀgverket har ett önskemÄl om att distribuera trafikinformation till trafikanter. Vi fick uppdraget att undersöka om MMS skulle kunna anvÀndas i detta syfte. Eftersom MMS Àr en ny teknik med multimediala egenskaper som kan leverera stora textmÀngder, bild, ljud och video, beslöt vi oss för att koncentrera oss pÄ de bilder som kommer frÄn VÀgverkets trafik- och vÀglagskameror som finns lÀngs vÄra vÀgar.Det finns en stor mÀngd av möjliga tjÀnster som kan utvecklas, riktade till olika mÄlgrupper och som strÀvar till att ge trafikanter ett beslutsunderlag vid val av fÀrdsÀtt, fÀrdvÀg eller starttid. Vi valde i arbetet en storstadspendlare som kan fÄ en insikt om hur det ser ut lÀngs vÀgen till arbetsplatsen. En annan tjÀnst Àr till landsvÀgspendlaren som kan bestÀlla en bild frÄn en kÀnslig vÀgstrÀcka under vintertid.
Klimatanpassning pÄ en strategisk planeringsnivÄ
Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.
En klimatanpassad jÀrnvÀg : LÄngsiktig planering av infrastruktur i ett förÀnderligt klimat
Global warming is going to affect our society in many ways. One can say that the problem we face has two different sides. One of those sides has received a lot of attention, namely how we can reduce our emissions of greenhouse gases. However, because of the climate system's inertia the climate will continue to evolve over a period, no matter how much we will cut back on emissions. Because of this, we have to start adapting our society to the climate changes that we cannot influence.
AnvÀndandet av ickesanktionerade molnapplikationer inom svenska organisationer
Molnapplikationer som DropBox har under de senaste Ären blivit allt mer populÀra ocherbjuder anstÀllda möjligheten att kunna kommunicera och dela filer mellan varandra.För att fÄ en förstÄelse för hur icke-sanktionerade molnapplikationer anvÀndspÄbörjades en undersökning för att identifiera risker och möjligheter för svenskaorganisationer.Denna uppsats genomfördes med en kvalitativ ansats och inleddes med enlitteraturstudie som följdes av nio stycken intervjuer med personer som har erfarenhetav IT-infrastruktur och Cloud Computing. Resultatet indikerade att IT Àr intressant förorganisationer dÀr man önskar ha en bÀttre kontroll över kostnader och resurser samtkunna förÀndra vid behov. Om organisationer inte implementerar en policy för huricke-sanktionerade molnapplikationer ska hanteras kan anstÀllda vÀlja att skapa sinaegna regler och att man dÀrför tappar kontrollen över data.Genom att analysera och se över sina nuvarande behov kan organisationer behÄllakontrollen över data, samtidigt som man undviker att det blir dyrare och kan minskakostnader samt skala sina resurser beroende pÄ behov.Exempelvis kan framtida forskning vara att man undersöker hur anvÀndningsscenariotser ut pÄ arbetsplatsen kontra hemma och vad det Àr för typ av resurser som behövsinom organisationen..
Svensk AffÀrsetablering i Kina -en fallstudie av Shanghai Waigaoqiao Free Trade Zone
Shanghai Waigaoqiao Free Trade Zone Àr geografiskt utmÀrkt placerad vid bedrivande av handel och utgör idag en internationell hub. OmrÄdet har ocksÄ tillgÄng till en god infrastruktur som stÀndigt förbÀttras. Waigaoqiao erbjuder sakkunniga konsulter och har ett starkt styrelsestöd. I framtiden dÄ Free Trade Zones inte kommer att vara det enda valet för svenska företag som vill etablera sig i Kina, utan att behöva ingÄ joint ventures eller liknande avtal, kommer Waigaoqiaos handelsbefrÀmjande miljö att vara avgörande vid ett etableringsval i just det omrÄdet. De skattefördelar och tullfördelar som idag existerar i Waigaoqiao kommer att försvinna nÀr Kinas WTO-avtal i sin helhet trÀder i kraft.
KartlÀggning av fyra skolkuturer inom grundskolan i SmÄstads kommun : i syfte att skapa ett underlag för ett förbÀttringsarbete.
Denna uppsats Àr en studie av fyra grundskolors kulturer som Är 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn pÄ elevers lÀrande. Att kartlÀgga en skolas kultur Àr ett viktigt steg i ett förbÀttringsarbete. Detta för att fÄ syn pÄ vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. KartlÀggning kommer att ingÄ i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartlÀggning av gymnasieskolans kultur.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av lÀrande samtal och intervjuer dÀr större delen av grundskolans, lÀrare, skolledare och elevrÄdets representanter deltog.Resultat visar pÄ att kulturen och infrastrukturen pÄ de fyra grundskolorna Àr olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte Àr utvecklingsbefrÀmjande i alla delar.
Gröna tak som en metod för dagvattenhantering i Norrbotten
Den höga andelen hÄrdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning pÄ dagvattennÀtet vid kraftiga regn och vid snösmÀltning. För att minska belastningen och förhindra översvÀmningar i urbaniserade samhÀllen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklÀdda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat Àr ett omrÄde ej studerat i vidare utstrÀckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala LuleÄ. Genom en flödesmÀtare vid avrinningsutloppet frÄn det gröna taket samt ett uppskattat flöde frÄn ett intilliggande plÄttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna berÀknas och jÀmföras. Det uppskattade flödet frÄn plÄttaket berÀknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata frÄn LuleÄ Flygplats.
Kan ?Gnaget? och ?Stig-Helmer? pÄverka infrastrukturen? : En studie om turismens pÄverkan pÄ infrastrukturen
The purpose of this paper is to examine whether, and if so, how tourism effect the construction of a new city district with a stadium in focus. The study is based on a case study of Swedbank Arena and Arenastaden as nearby area. There has been an interest from the writers to study Swedbank Arena and Arenastaden, as it is a current subject, and both of them are under construction, which means that it was possible to see how the process works from the ground up. It has been shown that Swedbank Arena is built up in an entirely new district in which there will be new infrastructure that is tailored to the stadium and the crowd it?s expected to attract.
Hur uppfattas biogas och el? : En diskursanalys av debatten kring tvÄ alternativa brÀnslen
Det har sedan bilens uppkomst funnits samhÀllsdebatter kring vilket brÀnsle som Àr mest passande. Trots att fossila brÀnslen dominerar som fordonsbrÀnsle, har debatten om alternativa brÀnslen pÄgÄtt under en lÀngre tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen Àr fokuserad pÄ el och biogas som alternativa brÀnslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.
Terminalen : VĂ€rldsmedborgarens katedral
Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..
Förbifart Stockholm : MaktförhÄllanden och ansvar
I Vara kommun samverkar bÄde stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att fÄ fiberbredband pÄ landsbygden. Ett stort förÀndringsprojekt som involverar mÄnga mÀnniskor och som behöver kommuniceras pÄ ett bra sÀtt för att skapa förstÄelse, motivation och engagemang. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att beskriva förÀndringskommunikation och att kartlÀgga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förÀndringsprocess. Dessutom har syftet varit att fÄ ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det hÀr förÀndringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade pÄ upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrÄn de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.
Bristande förtroende- Thailands à terhÀmtning frÄn Asienkrisen
Ekonomiska kriser genomgÄr i regel tre faser, en akut fas, en vÄrdfas samt en rehabili-teringsfas. Thailand befinner sig nu i efterdyningarna av den tredje fasen och frÄgan Àr hur ÄterhÀmtningen frÄn den ekonomiska krisen 1997 med facit i hand egentligen har gÄtt och om man hade kunnat pÄverka utvecklingen genom att handla pÄ ett annorlun-da sÀtt. Förtroendet för en ekonomi kan mÀtas pÄ flera olika sÀtt, det mest konkreta Àr att titta pÄ hur mycket utlÀndska direktinvesteringar landet attraherar, och hÀr kan man i Thailands fall tydligt se hur förtroendet försÀmrades för att sedan gradvis för-bÀttras. De inhemska invÄnarnas syn pÄ den ekonomiska framtiden kan ses exempelvis i sparande, investeringar, lönelÀget och konsumtion medan statens förtroende för ekonomin Äterspeglas i offentliga investeringar i infrastruktur, utbildning etc. Det Àr exempel pÄ de parametrar som uppsatsen kommer att behandla för att visa att förtro-endet för den thailÀndska ekonomin brast ordentligt pÄ grund av den ekonomiska kri-sen i slutet pÄ 1990-talet..