Syftet med denna undersökning Àr att studera vilka faktorer som Àr viktiga för att ungdomsbehandling pÄ institutioner ska fÄ ett önskvÀrt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt nÄr ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgÄngs- och skyddsfaktorer fram. Dessa ungdomar har varit placerade pÄ institution med anledning av asociala beteenden sÄsom missbruk, kriminalitet och vÄld och samtliga har genomgÄtt en livsstilsförÀndring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgÄng och studien utgÄr frÄn ett salutogent perspektiv.

Syftet med vÄr studie Àr att medvetandegöra och uppmÀrksamma betydelsen av olika faktorers pÄverkan nÀr det gÀller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. VÄr frÄgestÀllning Àr; Vilka faktorer anser lÀrarna i vÄr undersökning pÄverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkÀter till verksamma lÀrare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nÄ ut till ett större antal lÀrare och fÄ ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av mÀnniskors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

I dag skapas det en mÀngd nÀtverk i olika branscher, men de flesta överlever inte lÄngsiktigt, och det leder till att nÀtverksprocessen avtar. Syftet med detta arbete var att se om faktorerna val av partner, engagemang, förtroende, kultur, kommunikation och tid ska diskuteras nÀr ett nÀtverksprojekt bildas. Litteraturstudier och vÄr egen erfarenhet har varit grunden för att forma forskningsfrÄgan och skapa en teoretisk referensram. Vi har intervjuat Ätta aktörer i sex turistiska nÀtverksprojekt. Respondenterna valdes utifrÄn den roll som de hade vid intervjutillfÀllet för att fÄ olika infallsvinklar pÄ problemet.

Denna avhandling handlar om datorspel, mer specifikt MMORPG. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ vilka faktorer som spelar en roll för spelare nÀr de byter frÄn ett MMORPG till ett annat. Tidigare forskning har inriktat sig pÄ klassificering av spelarna, motivationsfaktorer och varför vi spelar, denna forskning Àr ocksÄ viktig för vÄr frÄgestÀllning. Vi har valt en kvalitativ metod och intervjuer Àr vÄrt sÀtt att samla in data pÄ, vi har Àven valt att komplettera med ett frÄgeformulÀr. Vi kommer fram till att man spelar för att det Àr roligt och/eller för avslappning, vad att ha roligt innebÀr Àr högst individuellt.

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Globaliseringen av vÄr vÀrld har medfört att mÄnga företag idag verkar pÄ flera marknader över hela vÀrlden. Vid intrÀde pÄ en ny marknad i ett nytt land finns det flera saker företaget mÄste tÀnka pÄ, en av sakerna Àr vilken marknadsföringsstrategi som skall anvÀndas. Företag kan antingen vÀlja en standardiserad eller en anpassad marknadsföringsstrategi dÀr standardisering innebÀr att de anvÀnder samma strategi för samtliga marknader. Anpassad marknadsföringsstrategi innebÀr dÀremot att företaget tar hÀnsyn till de lokala omstÀndigheterna och utformar sin strategi efter detta. Syftet med denna rapport Àr att klargöra vilka faktorer som spelar roll i valet av marknads-föringsstrategi nÀr ett företag ska ta sig in pÄ en ny marknad. Genom den teoretiska undersökningen fann vi ett antal faktorer som pÄverkar valet av mark-nadsföringsstrategi. Dessa faktorer Àr produkt, kultur, preferenser, socialt/etik, lagar/politik, fysisk miljö, demografi, teknologisk & ekonomisk utveckling. Resultatet av vÄr empiriska undersökning, som Àgde rum i Dubai med tre företag inom mat- och dryckesbranschen, visade att ovanstÄende faktorer pÄverkade de undersökta företagen i deras val av strategi.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

Markbördighet Àr begreppet för en jords förmÄga till att producera högkvalitativa grödor Är efter Är. Markbördighet innefattar hur kemiska, fysikaliska och biologiska faktorer samverkar och pÄverkar varandra. För att uppnÄ en god markbördighet mÄste de tre vara i balans. Uppsatsen handlar om vilka faktorer och krav som mÄste uppfyllas för att kunna klassa en jord som bördig och hur jorden bÄde kan behÄlla och förbÀttra sin bördighet genom rÀtt jordbearbetning. Slutsatsen Àr att ta vara pÄ de viktiga mikroorganismerna som finns i marken samt att hÄlla en god och lÄngsiktig vÀxtföljd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer tvÄ akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? vÀrdesÀtter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i vÀrdesÀttning av dessa faktorer utifrÄn utbildningstillhörighet. Syftet Àr Àven att undersöka hur kvinnor och mÀn vÀrdesÀtter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding nÄr framgÄng (Moroko& Uncles, 2008). BÄde privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré pÄ dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsÀttning för att bli en attraktiv arbetsgivare Àr att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien anvÀndes webb- och postenkÀt som tillvÀgagÄngssÀtt för insamling av datamaterial.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer förskollÀrare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete.Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper dÀr sammanlagt Ätta förskollÀrare deltagit. Resultatet visar att förskollÀrarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten stÄr eller faller. IstÀllet ser de barngruppens storlek som en av mÄnga faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det Àr hur förskollÀrarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollÀrarna anser pÄverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhÄllningssÀtt och balansgÄngen mellan individen och gruppen.Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förstÄelse för förskollÀrares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som pÄverkar den. Genom att visa pÄ olika aspekter som pÄverkar kvalitéten i förskolan, och dÀrmed ocksÄ pÄverkar möjligheten att uppnÄ mÄlen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbÀttra verksamheten i stort..

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Syftet med arbete var att fÄ en ökad kunskap om och förstÄelse för vad som motiverar eleverna i skolarbetet. Inledningsvis gjorde vi en litteraturfördjupning inom omrÄdet och fördjupade oss i begreppet motivation, olika teorier om motivation och vad lÀroplanen sÀger om omrÄdet. För att fÄ ökad kunskap och förstÄelse delade vi ut 81 stycken enkÀter i Ärskurs tre och sex. För att fÄ en ytterligare förstÄelse genomförde vi 12 stycken intervjuer. Resultatet visar att det Àr positiv uppmuntran, belöning, varierade arbetsuppgifter och skolan i allmÀnhet som eleverna i undersökningen anser som motiverande faktorer i skolarbete.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Investerare har olika preferenser gÀllande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspÄ vilka företag som bÀst överensstÀmmer med deras preferenser Àr det intressant att undersöka om det finns nÄgra utmÀrkande faktorer hos företag som anvÀnder sig av utdelningar jÀmfört med de företag som inte anvÀnder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag frÄn Small-, Mid- och Large Cap pÄ Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; Älder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att Àldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lÀgre för företag som anvÀnder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.