Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Sammanfattning:AllmÀnheten har pÄ senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm nÀr det gÄtt dÄligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad Àr av betydelse för att företags intressenter och allmÀnheten ska fÄ rÀtt information om företagens ekonomiska tillstÄnd (Fant, 1994, s. 14). FrÄgan gÀller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör dÀrför en för revisorer svÄr uppgift (Johnsson, 2005, s.

Denna uppsats behandlar hur revisorsyrket utvecklats som profession med speciell betoning pÄ hur antalet kvinnor inom revisorsyrket och hur kraven pÄ revisorns oberoende har Àndrats under de senaste 30 Ären. Vi kommer att beskriva detta utifrÄn olika författare, men Àven med utgÄngspunkt i vad vÄra aktörer anser. Förr var det en ovanlighet att ha en akademisk utbildning. Numera Àr det fler som utbildar sig, vilket har resulterat i att revisorn inte har samma status som förut. Skandaler runtom i vÀrlden under senare Är har gjort att kritiska blickar har riktats mot revisorskÄren och inte minst dess oberoende.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptÀckte i och med sitt revisionsarbete pÄ grund av tystnadsplikten. Detta ansÄgs inte tillfredsstÀllande. FrÄn och med den 1 januari 1999 har undantag frÄn tystnadsplikten gjorts. Ett av skÀlen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna sÀger att revisorn ska vidta vissa ÄtgÀrder om det kan misstÀnkas att en styrelseledamot eller den verkstÀllande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssĂ€kring av företags ekonomiska situation krĂ€vs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, sjĂ€lvstĂ€ndig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats Ă€r att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras pĂ„ de lagar och normer som finns angĂ„ende revisorns ansvar samt sammanstĂ€llning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och RevisorsnĂ€mnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lĂ€gga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rĂ„dfrĂ„gning med kollegor, experter och branschorganisationer Ă€r till stor nytta för revisorn..

Problembakgrund: I Sverige har det funnits personer som har reviderat företag sedan 1650-talet, men det var inte förrÀn 1899 som professionaliseringen började. Under industrialiseringen startades mÄnga företag som aktiebolag. Aktiebolagsformen var attraktiv eftersom investerarna hade ett begrÀnsat ansvar, vilket innebar att fler personer kunde vara med och finansiera verksamheten utan att behöva riskera mer Àn det insatta kapitalet.I aktiebolag har inte alltid företagsledningen samma mÄl som investerare eller aktieÀgare. För att se till att företagsledningens information till Àgarna var korrekt infördes krav pÄ att en tredje neutral part som skulle granska och bedöma redovisningen och det var revisorn. Revisorn ingÄr inte i bolagets beslutsorgan och har endast en roll som innebÀr att denne ska utföra kontroller.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?VÄr gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hÄllbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthÄllig utveckling pÄ följande sÀtt: ?en utveckling som tillfredstÀller dagens behov utan att inskrÀnka pÄ kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas Àr att vi endast kan fÄ till stÄnd en varaktig hÄllbar utveckling genom att vi skyddar miljön.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Revisorsrollen har förÀndrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrÄdgivning, men numera ingÄr Àven en roll som rÄdgivare i frÄgor som inte direkt Àr förknippade med revision. NÀr revisorns kunskaper inte rÀcker till mÄste denne ta hjÀlp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur nÀtverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett vÀrde och vad som utgör detta eventuella vÀrde. Vi vill ocksÄ utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda vÀrde beroende pÄ ÀgarförhÄllanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkÀt till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen pÄ tvÄ företag i Kristianstad för att fÄ djupare förstÄelse för aktiebolagens uppfattning av revision som vÀrdeskapande.Empiri: WebbenkÀten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt vÀrde, mÄnga har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstÀmpel och att reviderad finansiell information Àr mer kvalitativ Àn ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar Àven pÄ att relationen med revisorn Àr betydande för företagens uppfattning om revisionens vÀrde.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för smÄ privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför smÄ privata aktiebolag. Vi undersökte vÄrt problemomrÄde genom en litteraturstudie och en enkÀtundersökning samt intervjuer med företrÀdare för smÄ privata aktiebolag inom LuleÄ kommun. De bÄda empiriska undersökningarna gav oss mÄnga intressanta resultat.

Att revisorerna har goda yrkeskunskaper och redan ?kan? företaget gör dem attraktiva som rÄdgivare. Detta Àr sÀrskilt tydligt i mindre och medelstora företag som generellt inte besitter lika stor kunskap inom redovisning och ekonomi som de större. Eftersom smÄ och medelstora företag vanligtvis inte har ett lika spritt aktieÀgande har kanske mÄnga en större tolerans med att revisorn agerar konsult Ät dessa klienter i större omfattning. Avskaffas revisionsplikten för de mindre företagen kommer revisorn att kunna agera rÄdgivare i större utstrÀckning.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar pÄ de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gÀller Àven exteritorriellt och dÀrför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket Àven pÄverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s frÀmsta syfte Àr att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprÀtthÄller en god intern kontroll. Det Àr Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och stÀller dessa krav pÄ ledningen. Uppsatsen syfte Àr att beskriva samt att öka förstÄelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrÄn de svenska revisorernas perspektiv, har pÄverkats i och med införandet av Section 404. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om revisorns oberoende enligt Section 201 pÄverkats och i sÄdana fall i vilken bemÀrkelse det har pÄverkats. Vi har valt att tillÀmpa en kvalitativ metod med aktörssynsÀtt. För att fÄ en ökad förstÄelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom omrÄdet. I studien har det framkommit att revisorer idag mÄste granska den interna kontrollen mer pÄ detaljnivÄ Àn vad de gjort tidigare, för att ta reda pÄ vilka kontroller som Àr vÀsentliga för bolagets interna kontroll.

Årsredovisningen Ă€r företagets mest vĂ€lrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvĂ€rlden och anvĂ€nds dĂ€rför nĂ€r externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. DĂ€rför Ă€r det viktigt att redovisningen Ă€r noggrant sammanstĂ€lld och ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt av företagets stĂ€llning. För att intressenterna ska kunna lita pĂ„ att Ă„rsredovisningen Ă€r korrekt utförd mĂ„ste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill sĂ€ga en revisor, innan den godkĂ€nns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en Ă„rsredovisning dĂ€rför mĂ„ste delar vĂ€ljas ut. Granskningen skall grunda sig pĂ„ de delar i Ă„rsredovisningen dĂ€r risken för vĂ€sentliga fel Ă€r störst, vilket bidrar till att revisorn mĂ„ste göra en vĂ€sentlighetsbedömning.