Revisionsberättelsen är i många fall den enda kontakt som företagets intressenter har med revisorn och är således en viktig kommunikationskanal mellan dessa parter. Att denna rapportering är ett viktigt verktyg vad gäller kommunikation inom revisionen framgår av den debatt som skjutit fart de senaste åren. Denna uppsats syftar till att lyfta fram revisorernas perspektiv på revisionsberättelsen. Då olika intressenter visat sig ha skilda åsikter i debatten om revisionsberättelsens innehåll, önskar vi även att undersöka om vad revisorerna vill förmedla påverkas av vilka intressenter de anser är viktiga.Genom en enkätundersökning har denna studie undersökt vad de kvalificerade revisorerna i Sverige vill förmedla, samt vilka intressenter som bedöms vara viktiga mottagare av revisionsberättelsen. Enkäten skickades ut till samtliga kvalificerade revisorer som är medlemmar i branschorganisationen FAR.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

I dagsläget har revisorn ett obegränsat skadeståndansvar vilket innebär att revisorn i princip kan bli stämd på mångmiljonbelopp om hon åsidosätter god revisionssed. Till följd av detta har det på senare tid setts en tydlig tendens till att utvecklingen för skadestånd inom revisionsbranschen är oroväckande. Antalet skadeståndskrav har ökat väsentligt på kort tid och de krav som ställs mot revisorn uppgår allt oftare till betydande belopp. Olika organisationer arbetar nu med att förändra reglerna kring revisorers skadeståndsansvar. En önskan är att låta revisorernas nuvarande skadeståndsansvar övergå från obegränsat till begränsat, för att på så sätt få ner antalet stämningar samt minska stämningsbeloppen som ställs mot revisorerna.Denna uppsats är kopplad till en studie om revisorers skadeståndsansvar som genomförts av London Economics.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

En förutsättning för att revisorer ska kunna säkra tilltron till de granskande företagen är att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det är intressant att undersöka revisorns oberoende är att analysmodellen, som är ett verktyg för att säkra detta, lagstadgades för fyra år sedan, och vi förutsätter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. Frågor som tittas närmare på i undersökningen är om det är möjligt för en revisor att uppehålla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras på analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkända och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig från befintliga regelverk i vissa hänseenden.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet. Den ålägger revisorn i ett aktiebolag en anmälningsskyldighet om han misstänker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen är mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, främst bland revisorer, vid dess införande. Vårt syfte med denna uppsats är att utifrån ett empiriskt material undersöka om tillämpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnås. Sammantaget tyder det som framkommit i vår undersökning på att lagen om revisorns anmälningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvärdera om den variation som finns i anmälningsbenägenheten bland revisorer beror på individuella egenskaper och attityder. Vi ville även studera om anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilka brott som avses.För att uppnå detta har vi utifrån en egen teorimodell ställt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger på befintliga teorier men även på egna antaganden och idéer samt har sin utgångspunkt i att anmälningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer är förhållandevis låg i förhållande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.Då de data undersökningen genererat inte håller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istället fokuserat på en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vår undersökning verkar variablerna straffrättslig kompetens, branscherfarenhet, skadeståndsrisk och sanktionssystem påverka revisorn i hans avvägande om anmälan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angående lagens otydlighet och verksamma åtgärder för lagens efterlevnad. Enligt vår mening har de disciplinära åtgärderna, upphävande av godkännande eller auktorisation, erinran samt varning, som Revisorsnämnden kan utdöma störst effekt på revisorn.

Revisorn har en stor roll i samhället som granskare av skolor, sjukhus och företag. Revisorns uppgift består av att oberoende och självständigt kontrollera att den information som verksamheter lämnar ut stämmer överrens med det verkliga utfallet. Revisionsbranschen har en stark ställning i Sverige då den till stor del verkar i en självreglerande miljö där branschfolk och andra sakkunniga tolkar lagar och skapar egna regler för praxis. Rubriker såsom ?Enronskandalen? i USA och Sveriges motsvarighet ?Skandiaskandalen? är något som påverkat branschen och samhällets syn på revision och på revisors yrke och ansvar.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angående vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, både i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det är vitalt att revisorn står i en oberoende ställning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn säkerställer oberoendet gentemot klienten och sin omvärld.Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur revisorerna säkerställer sin oberoende ställning gentemot sina klienter. Vi kommer lägga fokus på fyra stora revisionsbyråer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoendeställning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i säkerställningen av revisorns oberoende och hur konsultationer påverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ studie för att få en djupgående förståelse för respondenternas åsikter och synpunkter på den ställda problemformuleringen. Den primära datan till empirin har samlats in genom intervjuer, där respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.