Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har stÀndigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte Àr att kvalitetssÀkra företagets ekonomiska information. PÄ senare Är har det uppdagats flertalet skandaler dÀr det tydligt framgÄtt att företagens intressenter och företaget de sjÀlva har förvÀntningar pÄ revisorn som inte överensstÀmmer med vad som Àr revisorernas uppgifter. Detta fenomen benÀmns som ett förvÀntningsgap som uppstÄr mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lÀgga fokus pÄ förvÀntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vÄr uppsats Àr att redogöra vad det Àr revisorn gör samt vad kunderna förvÀntar sig av sin revisor.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptÀckten av bedrÀgeri eller inte. Det har det senaste Ären förekommit flera debatter som diskuterat denna frÄga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmÀlningsplikten identifierats, dÀr en för nÀra relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förvÀntas ha den kunskap som behövs för att upptÀcka bedrÀgeri? Detta Àr en del av de problemformuleringar som prÀglat arbetet och lett till utformningen av vÄr forskningsfrÄga som Àr hur revisorn ser pÄ sin roll i upptÀckten av bedrÀgeri? Syftet med studien Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för denna frÄga, och hur revisorn hanterar situationer dÀr anmÀlningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod inriktat pÄ det hermeneutiska synsÀttet. Vi har anvÀnt oss av en induktiv undersökningsansats och vÄr datainsamlingsmetod bestÄr av intervjuer.I vÄrt teoretiska avsnitt har vi tagit upp Àmnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmÀlningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptÀckten av bedrÀgerier, förvÀntningsgapet och skadestÄndsskyldighet och ansvar.UtifrÄn intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingÄ inom ramen för revisorns arbete och det förvÀntningsgap som uppstÄr till följd av detta.Vi gjorde en analys pÄ vÄrt resultat och jÀmförde det med vÄrt teoretiska avsnitt dÀr vi diskuterat likheter och olikheter.

NÀr det finns en skillnad mellan vad revisorn förvÀntas utföra och vad revisorn tillhandahÄller uppkommer ett förvÀntningsgap. Detta förvÀntningsgap Àr ingen ny företeelse och Ànda sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika ÄtgÀrder för att minska gapet. En ÄtgÀrd Àr den revisionsstandard som FAR införde Är 2004 som innebÀr att uppdragsbrev ska upprÀttas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgÄngspunkt i teorier om förvÀntningar, agentteori samt institutionell teori, Àr syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisor och klient.

Revisorn blir skadestÄndsskyldig mot aktieÀgarna och annan huvudsakligen nÀr han brister i att upprÀtthÄlla god revisionssed och dÄ oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. AktieÀgarna kan inte anses vara en ÀndamÄlsenlig avgrÀnsning av revisorns skadestÄndsberÀttigade krets. UtifrÄn behovet av revision förklaras revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att revisorns ansvar mÄste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar strÀcker sig lÀngre Àn till aktieÀgarna men ju lÀngre avstÄndet Àr mellan intressenten och företaget och revisorn desto svÄrare blir det att visa pÄ revisorns uppsÄt eller oaktsamhet..

Dagens standardiserade revisionsberÀttelse har kritiserats för att den innehÄller alltför knapphÀndig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberÀttelsen. För att fo?rbÀttra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, dÀr revisorn förvÀntas redogöra för vÀsentliga risker och svÄrigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka omrÄden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bÀst i revisionsberÀttelsen förvÀntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras instÀllning till revisionsberÀttelsen.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad revisorn har för betydelse i de smÄ aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta Ästadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna anvÀnder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. VÄr problemformulering lyder som följer: Blir det lÀttare för företagen att erhÄlla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fÄngats genom de senaste diskussionerna angÄende det eventuella införandet av frivillig revision i de smÄ aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förÀndringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna fÄr en revisor enbart sÀgas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket Àr den organisation som granskar att underrÀttelse har kommit in.FörÀndringen Àr till för att stÀrka revisorns oberoende sÄ att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. DÄ ÄterstÄr frÄgan vad Àr saklig grund och kan ett entledigande bero pÄ att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?DÄ klienten mÄste ange en motivering kommer frÄgan kan motiveringen som anges pÄverka det förtroende som klienten har mot revisorn? DÄ allmÀnhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovÀrdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden pÄ oberoende, etik och kompetens.

En ny lagförÀndring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bÄdebolag och intressenter, sÄsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lÀmnade ett vallöfte Är 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november Är2010 blev revisionen frivillig för ungefÀr 250 000 smÄbolag. De krav som stÀlls för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor Àr att de har mer Àn tre anstÀllda, omsÀttningenskall vara mer Àn 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer Àn 1,5miljoner kronor. Minst tvÄ av dessa krav mÄste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande Àr en fördel för de smÄ bolagen, dÄ det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan ocksÄ innebÀra en nackdel. NÀr ett bolag vÀljer attavskaffa revisorn innebÀr det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som nÀr de anlitar en revisor.

Bakgrund: Förtroende Àr en viktig förutsÀttning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger Àven den pÄ förtroende. Revisorer anvÀnder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan anvÀnder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens frÄn flera revisionsbyrÄer kan det leda till att revisorer tÀnker mer pÄ hur de presenterar och framstÀller revisionsbyrÄn och sig sjÀlva för att göra byrÄn mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara pÄ det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som revisorerna tycker Àr viktigt att revisorn besitter som fÄr ansvara för det första klientmötet.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. BÄda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur lÄngt revisorns tystnadsplikt strÀcker sig och vad det finns för situationer som gör det svÄrt för en revisor att vara oberoende. Det kommer Àven att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke.

En revisor har en mÀngd lagar och rekommendationer att ta hÀnsyn till i sitt arbete. NÀr ytterligare en lag, anmÀlningsplikten, kom Är 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmÀlningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillÄtelse att vÀnda sig till en Äklagare, vilket nu Àr en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. AnmÀlningsplikten kom alltsÄ att stÀllas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svÄrt för revisorerna att fÄ fram den information som krÀvs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten Ät deras klienters företag och under dessa granskningar förvÀntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rÀttvisande resultat. Aktuella hÀndelser tyder pÄ att revisorn riskerar att frÄngÄ god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jÀv. NÀr jÀv sker sÀtter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som pÄverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jÀvsituationen uppstÄr, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt RevisorsnÀmnden arbetar för att motverka att jÀv uppstÄr. För att svara pÄ första delen av forskningsfrÄgan har vi utfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 156 respondenter.