NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för nÀringslivets ersÀttningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av mÄnga ses som nÄgot negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sÀllan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkÀnnandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgÄr att revisorn ska granska dessa avtal. FrÄgan Àr hur det kommer sig att revisorn inte ifrÄgasÀtts i större utstrÀckning i de skandaler som uppdagats pÄ senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förstÄelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar betrÀffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen Àr inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden dÀr förstÄelsen Àr det centrala.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision Àr att den utförs av en oberoende part. Det Àr dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan Àven revisionsbyrÄn ska vara oberoende i förhÄllande till klienten. Flera av byrÄerna erbjuder fler tjÀnster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrÄ för flera olika uppdrag uppstÄr ett kombiuppdrag. NÀr ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrÄn ska vara oberoende.

Alla sÀger att företagarna Àr okunniga om vad revisorernas arbete gÄr ut pÄ, men ingen sÀger varför! Forskare har konstaterat att förvÀntningsgapet mellan företagare och revisorer beror pÄ företagarnas okunskap och att man skall förminska det med mer information. Vi har valt att gÄ bakom förvÀntningsgapet för att se vilka faktorer som styr företagarnas ointresse för revisorernas arbete. UtifrÄn tidigare forskning har vi skapat oss förstÄelse för Àmnet och utformat en egen teori. Vi har skapat en modell för att förklara företagarnas ointresse för revisorernas arbete, vi tror det Àr faktorerna omedveten okunskap, revisorn ? ett starkt varumÀrke, vÀrderingar, lagar och regler, media, engagemang och alternativkostnad som styr företagarnas ointresse.

Kompetenskraven som stÀlls pÄ revisorn Àr mÄnga. NÀr revisorns egna kunskaper inte rÀcker till mÄste olika specialister knytas till uppdraget. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur nÀtverket kan se ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn. Vidare har vi undersökt vad nÀtverket anvÀnds till och hur det upprÀtthÄlls.

Skillnaden mellan svensk och amerikansk rÀtt Àr att, den amerikanska rÀtten Àr uppbyggd kring förbudsregler vad det gÀller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rÀtten tar fasta pÄ revisorns egen förmÄga att avgöra vad som Àr hot mot hans oberoende vid fristÄende rÄdgivning och vilka ÄtgÀrder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rÀtten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristÄende rÄdgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristÄende rÄdgivning med hjÀlp av den analysmodell som han har till sin hjÀlp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stÀmmer vÀl med de principer som det nya Ättonde EU-direktivet har fastlagt skall gÀlla för medlemslÀnderna.Jag anser inte att den fristÄende rÄdgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.

Under den senare hÀlften av 1900-talet började revisionsbyrÄer skapa andra affÀrskontakter med sina kunder som inte alltid begrÀnsade sig till revision, sÄsom konsultation. Flera studier har visat pÄ att uppfattningen av revisorn som oberoende part pÄverkas negativt nÀr revisorn utför konsulttjÀnster utöver revisionsuppdragen och att det Àven ger upphov till konflikter. Trots att revisorn som oberoende part pÄverkas negativt finns det pÄtryckningar frÄn revisionsbyrÄerna att tillhandahÄlla dessa tjÀnster för att öka försÀljningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka samt beskriva revisorers arbete med att förebygga alternativt reducera intressekonflikter. Författarna valde att fokusera pÄ revision av interna kontroller som Àr utförda av konsulter inom samma revisionsbyrÄ.

SammanfattningDen ekonomiska brottsligheten i samhÀllet Àr stor och som ett led i brottsbekÀmpningen infördes en lagÀndring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmÀla misstanke om brott. Pressen pÄ att de granskande revisorerna ska upptÀcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förvÀntar sig att det Àr revisorns uppgift att se till sÄ att bolagen inte sysslar med nÄgon brottslighet. Ett förvÀntningsgap har uppstÄtt mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrÄgasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men Àven anmÀlningsplikt vid misstanke om brott.Syftet med uppsatsen var att öka förstÄelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgÄtt ifrÄn det hermeneutiska synsÀttet eftersom vi pÄ ett kvalitativt, genom ett fÄtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptÀcka och motverka ekonomisk brottslighet.

SmÄ onoterade bolag vÀnder sig ofta till kreditgivare för att lÄna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor utrÀckning grundar lÄnebeslut till smÄ företag pÄ Ärsredovisningen sÄ har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen hÄller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende Àr en förutsÀttning för att intressenter sÄ som kreditgivare ska kunna kÀnna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska stÀllning Det Àr lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dÄligt rykte skadar revisionsbyrÄn och revisorn ifrÄga. DÀrmed Àr det viktigt att revisorer undviker situationer och omstÀndigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frÄgestÀllning Àr; PÄ vilket sÀtt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mÄngÄrigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot pÄverka redovisningskvaliteten och lÄneansökan Huvudsyftet i denna studie Àr att studera kreditgivares uppfattning gÀllande revisorns oberoende om revisorn ifrÄga reviderar ett och samma företaget under mÄnga Ärs tid, utför konsulttjÀnster Ät det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förÀndras i anpassning till Àndrade förutsÀttningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare Är fÄtt en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sÀtt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i Ärsredovisningen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge innebörd Ät begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn anvÀnder sig av analytisk granskning under revisionen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer pÄ sex olika revisionsbyrÄer. AvgrÀnsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrÄ- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter pÄverkar anvÀndandet av analytisk granskning.Slutsats: DÄ revisorerna lÀgger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp sÄ att en större förstÄelse kan uppnÄs.

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

1 januari 1999 infördes en anmÀlningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Reglerna har debatterats flitigt och opponenter har menat att detta inte passar revisorernas yrkesidentitet. Revisorerna anmÀler idag brott i ökad utstrÀckning. Under 2005 registrerades 229 nya Àrenden frÄn revisorer jÀmfört med 101 Àrenden under 2004. JÀmfört med 40 anmÀlningar under 2003 blir ökningen Ànnu mer markant.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka följder revisorernas anmÀlningsskyldighet fÄtt för revisorers (godkÀnda och auktoriserade) arbete.

Den enskilde revisorn förvÀntas genomföra revisioner pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt och samtidigt upprÀtthÄlla revisionens kvalitet bÄde ur konkurrenssynpunkt och för att sÀkerstÀlla yrkets fortsatta legitimitet. NÀr kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs pÄ olika sÀtt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt dÀr den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse för vilka förestÀllningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrÄn om tillÀmpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie dÀr kvalitativ data samlades in genom djupgÄende intervjuer med sex representanter frÄn tre revisionsbyrÄer. För att bidra med bÄde ett revisors- och ett byrÄperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef frÄn varje revisionsbyrÄ.

BakgrundFörvÀntningsgap inom revision har anvÀnts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstÄr mellan förvÀntningarna som anvÀndarna av finansiella rapporter har pÄ revisorn och vad denne de facto gör. Under senare Är har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta frÀmst pÄ grund av ett antal spektakulÀra företagskollapser sÄsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mÄngas blickar mot revisorerna i jakten pÄ en syndabock. Anledningen till det Àr troligtvis att mÄnga har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen Àr.